GOTT NYTT ÅR!

Bloggen kommer att ligga i träda några dagar.

Vin och vinter

Nu är det läge att beskära vinrankan. Inte för tidigt och inte för sent ska det ske. Om man sätter sekatören i rankan innan den gått till vintervila så förblöder den. Jo. Det är sant. Lika illa om man väntar till vårkanten. Det är NU som gäller.

Sen finns det något som heter pincering, sommarbeskärning. Det är en lite lättare variant. Man håller bara ner tillväxten och låter inte bladverket ta överhanden.

Bilden visar min vinranka Vino Nordica som växer oerhört kraftfullt. Om jag inte beskär den flitigt tar den över och kväver allt annat.

Vino Mordica.....

I ett höganäskrus

Nu står en blandad bukett i höganäskruset. Några syrénkvistar, lite björkris och ett knippe kvistar från svarta vinbärsbuskarna.

Får se hur detta kommer att gå. Mina syréner har inte så stora fina knoppar som det var på svärmors kvistar. Jag tror att det kommer att bli bra ändå.

Det ser konstigt ut på fönsterbrädan, vill jag lova. Vårens kvistar samsas med julljusstakar och halmpynt.

Lilla B:s blandade kompott.

Annandag jul

Kalasdag. Stora släktmiddagens dag. Gott och trivsamt.
Svärmor hade tagit in syrénkvistar som höll på att slå ut. Syréner!!
Gröna små syrénblad på annandagen. Är det märkligt eller är det märkligt?

I morgon går jag ut och tar in några syrénkvistar, jag med. Våren verkar vara på gång!

Juldagen

Så gott med julbord. Så trevligt med julklappar. Så härligt md ledighet.
Det är ju ett Julens Kinderägg, det där. Tre bra saker i en förpackning.

God Fortsättning tillönskas alla!!

God Jul Alla Bloggvänner!

Granen, den hemodlade, är inburen och nästan färdigklädd. En stor och yvig rackare som behövde lite stöd. Fick öppna växthuset och hämta bindtråd. Nu är granen uppstagad och förväntas se vacker ut under ett par veckor.

Ute är det några minusgrader och ett tunt snötäcke lyser upp nattmörkret.

Nu går vi mot ljuset!

Är det möjligt?

Monsterkatten kom in med en frisk, färsk och blodstinn FÄSTING i pälsen. Trodde att de kräken låg och sov under vintern.

Plocka fästingar dagen före julafton är som att servera lutfisken till midsommar.

Fredag före jul

Första lediga dagen. Hyacinterna blommar på fönsterbrädan. Mycket angenäm doft istället för de äckliga tazetterna.

Synd ändå att slänga så vackra blommor. Tazetterna, alltså. De luktar kattpiss. Så eländigt är det.
Man kan ju klippa av stjälkarna när blommorna slår ut och ställa i toafönstret. Det är ordentligt ventilerat där.

Jag tycker att det är en finfin idé.

I morgon kommer granen in och julpyntet upp. Det blir jul även i vår stuga.

Dotterns födelsedag

Grattis på 24-årsdagen, lilla söta Ida!

Julljus

Bistert kallt är det. Solen håller på att gå upp. Ser ljuset genom fönstret på jobbet.

Upp med kameran och kvickt ut. Det måste gå snabbt så inte färgerna på himlen hinner ändra sig.

Fingrarna blev alldeles vita. De som jag annars tror är gröna. Lite gröna iallafall.

Vinter

Kan rapportera att det var -12 grader som kallast i morse här i Bergslagen. Stjärnklar himmel och tjocka lager rimfrost på träden. Halt på vägen och några snöflingor som yrde runt under eftermiddagen.

Ska leta reda på långkallingarna. Det är otrevligt att frysa.

Livet på landet

Rätt ofta har jag vägarna förbi ett hönseri. En dörr på gaveln till Grythyttans Ägg talar om att här finns det en Äggbod med självbetjäning. Bara att kliva in, se sig om och förundras över alla ägg som ligger på hyllan. Alldeles nyvärpta. En del bautastora med dubbla gulor, andra mindre. Sorterade i vita och bruna ägg.

Ibland ligger det recept på en kaka, ibland finns det teckningar eller lite pynt.

När man köper sina ägg skriver man på en liten lapp vad man handlat. Slänger in pengar och lapp i en lucka och tar äggen och åker iväg.

Jag tycker det är sympatiskt med ställen där man helt och fullt litar på kunden. Det känns bra att handla där.

Köpte ägg där idag.
När jag tänker efter skulle kanske inlägget passa bättre närmare påsk.

Tomteterror och julgranstjuvar

Det är för mycket tomtar. Överallt finns de. Ingen undkommer de rödklädda typerna. I varenda affär och på så gott som alla varor syns de.
Ho ho! Nu är jag less på tomtar!! Jag planerar en helt tomtefri zon här hemma. Barnen är stora så det går nog bra. När jag inte är riktigt så vrång som idag kan det möjligen få plats en liten, liten tomte i ett hörn.

Utanför huset går en liten skogsväg. Det är en vägstump som inte leder någonstans. Möjligen tar man sig till Julgransriket på den. Idag har jag sett bil efter bil köra upp i skogen. Det är nog grantjuvarna som är i farten. Kan inte tro att de medelålders bilkörande herrarna ska på rave. Tjyveri på gång.

Just det.

Apotekslåda

Hörde på radion idag att lök, vanlig gul lök eller vitlök, har stor påverkan på oss. På ett synnerligen angenämt sätt, dessutom.
Inte vet jag om det stämmer, men det sas att om man äter en medelstor lök om dagen blir kroppen motståndskraftig mot cancer. Därtill sägs löken hålla förkylningar på avstånd.

Så mycket större anledning att odla lök. Och att äta den också, förstås.

I min trädgård odlar jag perenna lökar: gräslök, luftlök, piplök och bladlök.
Vitlök, gul lök och ibland purjolök planterar jag ut.

Lökkorgen som står i köket får väl hädanefter betraktas som en apotekslåda...

Amaryllis

Jul och amaryllis hör ihop som lussebullar och pepparkakor. En av mina monsterkatter rev tidigare ner min enda amaryllis. Har inte skaffat mig någon ny. Blomma, alltså.
Det har bara inte blivit av än.
I morgon kanske...

Utanför köksfönstret år 2038

Men min magiska digitala kamera har jag tagit en framtida bild idag. Jajamensan. Så här ser det ut utanför mitt köksfönster år 2038.
I alla fall om den globala uppvärmningen fortsätter. Storkarna traskar runt och letar efter något ätbart. Får ta rollatorn ut i trädgården med lite birdie numnum åt dem.

Tog den här bilden idag på samma ställe som grisbilden. Planschen satt fast på väggen, högt upp så jag fick klättra lite. Ta några snabba bilder, kliva ner, snygga till och se ordentlig ut om någon skulle komma in.

Gamla skolplanscher är godbitar!

Paprika

Ta en titt i korgen!

Bilden fick jag per mail av en kollega och visar höstens sista skörd av paprika från hennes odlingar. De finns i Bergslagen.
Hon köper inga plantor utan frösår dem. En äkta odlare med illgröna fingrar!

I slutet av maj lastar hon överblivna plantor i sin bil och vi på jobbet får överta dem. Och det är inga ynkliga, ussliga plantor utan stadiga, fina med rejäl kraft i.
Rekorderliga är ordet.


I senaste numret av Allt om trädgård presenteras olika sorters paprika i text och bild. Jag bara nämner det om någon har lust att läsa om just paprikaodlingar.

Massor av snö

Fick ett mail från min gamla bästekompis sedan skoltiden. Hon är lärare i Marks kommun. Alltigenom trovärdig. Hon säger att det eländes regnet som kommit i deras trakter motsvarar FYRA meter snö.
Det är ju rent kriminellt mycket.

Pelargoner blir till skräp

Känns hårt att kalla dem så, mina pelargoner. Skräp, alltså. Men annat vore ett klart understatement.

Andra övervintrar pelargoner i någon källare eller annat svalt utrymme.
Det har jag försökt mig på tidigare. Sorgligt nog slutade det med döden för de stackarna. Mina står numera kvar på fönsterbrädan och jag hoppas på bättre tider. Bleka och taniga är de. Ynkliga rentav.
Bara en månad kvar tills beskärning. Då åker saxen fram och jag skall hyfsa till dem och ge dem ny jord.

Jag tycker mycket om pelargoner. Visar hur mina ser ut när ljuset är nästan oändligt, jorden god och hästen i Bovik lämnat dynga till dem.

Kursdagar

Upp i ottan och iväg till Stora staden. Kurs i två dagar. Mörkt när jag åkte mörkt när jag kom hem. Föreläsningssalen utan fönster. Likadant i morgon.

Lite solljus skulle inte ställa till det, precis.

Värst vad det regnar ute....

Varning för otrevlig skönhet

Tänk att man kan komma ihåg så fel. Tazetterna är i mitt minne underbart väldoftande.
I verkligheten är de något helt annat. Doft är inte ordet. Lukt knappast heller. Vid ordet odör börjar man närma sig sanningen. Elisabet lämnade vid ett tillfälle kommentaren att "Tazetter luktar kattpiss".

Så illa skulle det väl inte bli? JO! Värre till och med.

Och jag som har så många tazetter på gång. De står nästan och trängs på fönsterbrädan. Blommorna på sin höga stängel är mycket vackra. Odören är besvärande. Hur ska det gå när alla slår ut? Ska jag slänga alltihop innan lukten av kattpiss biter sig fast ända ner i trossbotten?

Varför nöjde jag mig inte med en endaste förpackning? Varför måste jag alltid göra allt så mycket?

Jag kan inte ens stava till ordet laggom.

Lördag kväll

Tänk att det kan bli så tyst när ens barnbarn åker hem. Som om dammluckorna stängts igen.

Högväxande blomster

Fröken Nilsson i småskolan visste vad hon gjorde när hon lät oss ungar plantera tazettlökar och sedan mäta hur höga de blev. Fasligt åskådlig matematik kallar jag det.

Idag blommar mina som jag satte för några veckor sedan. Den högsta stängeln är 68 cm !! Doften kan kallas kvalmigt äcklig. Inte alls så god som jag kom ihåg. Men blommorna är vackra.

Småbockar

Så här såg det ut i eftermiddags på jobbet. De är populära, granrisbockarna.

Fyra stycken terrierliknande småbockar stod i korridoren i väntan på hämtning. De är mycket fogliga, granrisbockarna. Tuggar inte sönder allt och luktar inte illa.

De fick bara vara inne i väntan på nya ägare. Annars måste de vistas ute - bockar barrar. Så är det.

Småfåglar

Det låg en tidning i brevlådan när jag kom hem. "Fågelvännen". Adresserad till mig och utgiven av Sveriges ornitologiska förening. Lite konfunderad blev jag allt - den hade jag inte beställt.

Mysteriets lösning blev bilagan. En blankett för fågelrapportering.

Förra vintern pågick en kampanj "vinterfåglar inpå knuten". Under några dagar kunde man kolla vilka fåglar och hur många som dök upp vid fågelbordet. Svaren skickades in per post eller med datorns hjälp. Gensvaret var jättelikt. Det blir ny fågelräkning i januari. Alla får delta. Ju fler desto bättre!
Jag kommer med en påminnelse när det blir dags!

Passa på nu att montera upp fågelstugor, fröautomater och jordnötsbehållare! Fyll på med fågelgodis och köp eller låna en fågelbok. Förvånas över hur många olika fåglar som dyker upp!

Dags att göra trädgården fågelvänlig!

Dagen efter julbordet

Tänk ett julbord som inte är överlastat med kladd utan Ett Riktigt Julbord.
Ett sillbord med de mest delikata inläggningarna.
Ett kallt bord med kött, patéer och de små goda korvarna. Skinka och kalkon därtill.
Ett varmt bord med revbensspjäll, små köttbullar och Janssons frestelse som är det godaste av det goda. Svampomelett.
Ostbordet och efterrättsbordet.

Åh, så underbart!

Trodde när jag åkte den långa och mörka vägen hem genom skogen att jag aldrig, aldrig någonsin skulle hungra till igen.

Så fel jag hade....

Julbord

Inget om trädgård idag på min blogg. Inte det minsta om lingonkransar, tazettlökar eller granrisbocken.
Idag är jag bjuden på julbord.
Har långt hem så jag sitter kvar och skriver lite här istället i väntan på det goda.

Det serveras erkänt god mat dit vi ska. Herrgårdens fasad är upplyst precis överallt. Undrar om krögaren har ett kärnkraftverk i källaren.

Ni har kanske sett stället på tv. Inte upplyst av lampor utan av solen. Serien Bonde söker fru spelades in här.

Det finns säkert inte någon överbliven bonde kvar i lokalerna.

Det blir julbord istället!

Lingonkrans

Fåglarna är matglada. Frön, talgbollar och jordnötter är mums. Rönnbär, såväl färska som torkade, slinker också ner. Likaså torkad frukt.
Rönnbären och den torkade frukten bjuder jag dem inte på - de förser sig själva av sådana delikatesser om de hittar.

Bor man där det finns gott om småfågel ska man satsa på en enkel adventskrans på dörren. Jag känner till några personer här i byn som fått sina kransar totalramponerade. Fåglarna hackar i sig allt det goda. Ingen välkomnande syn precis med urhackad krans och fnas nedanför.

Köpte mig en lingonkrans med lite enris i och röda band runt på Röda Korsets basar. Det blev ingen bjudkrans till småfåglarna.

Man är kanske ogin.....

Julgran

Trädgården är rätt stor och indelad i en odlad del, en halvvild och en skogsdel. Det är en lyx att kunna ta sig en julgran på den egna tomten.
Nu börjar det bli dags att utse Årets Gran. Den brukar märkas ut med ett rött band. Yngste sonen går ut och sågar ner granen strax före jul.
Det rör sig inte om någon fantastisk ädelgran utan om en helt vanlig skogsgran.
Den duger mycket bra.

Skogspromenad

Funderar allvarligt på att ge mig ut i skogen idag. Regnet får gärna upphöra först.

Har hört att det ska finnas trattkantareller fortfarande. Det är förunderligt - den andra december, ingen snö eller frost men kantareller i sikte.

Att rensa nyplockad svamp i adventsljusets sken. Märkligt.

Bilden har jag tagit i somras ungefär femtio meter från husknuten.

Hyacintglaset

Var det egentligen så genomtänkt? Mitt inköp av hyacintglaset menar jag. Ett alldeles genomskinligt glas i så vacker form är det.

Hyacintlöken ligger i en liten kupa och nedanför en insvängning i glaset finns vattenbehållaren. Det ska hela tiden stå vatten i den nedre delen av glaset dit rötterna söker sig.

Stillastående vatten + ljus = alger.

Just det. I ett litet akvarium bildas alger. I en liten burk med grodyngel bildas också sörja.
I ett hyacintglas bildas ????

Det blir kanske en grön jul .....

30 november

Nu kan vi trycka på Delete och november är slut.
December kommer med skön värme från alla ljus och från den goda glöggen.
Doft av hyacinter och tazetter väntar på oss.
Det trivsamma surret från en uppvaknad julfluga hörs snart.
Enter!! Eller kanske Entré!

Strut?

Nu gäller det den nyinköpta hyacintlöken som är så fint placerad i det lika nyinköpta hyacintglaset.
Vattnet i hyacintglaset står alldeles under bottnen av löken. Allt enligt föreskriften. Lite sval placering dessutom.
Sen stod det inget mer på kartongen. Jo, förresten. Om några veckor kommer löken att blomma å det härligaste. Precis så skall det bli enligt bruksanvisningen.

Jag undrar om det kan stämma.

Vill minnas att man förr gjorde en strut av mörkt papper och satte på hyacintlöken. Om jag inte alldeles kommer ihåg fel så skulle man ta bort struten när blomknoppen började synas.

Är strutar bortrationaliserade? Behövs de inte ens?

Så frågar en som kanske skulle ta på dumstruten....

Ljummen vinter

Gick hem från ett möte nu i kväll. Grusvägen var torr. Det blåste inget. Luften var ljummen och natten mörk.
Ska vintern vara så här?
Ja tack!!

Vanvettsaffärer?

Idag har jag kompletterat mina tazettlökar . Köpte flera nya förpackningar och föll dessutom för en kruka med redan blommande dubbla tazetter. Dessutom ett hyacintglas och en lök till det.

Har jag kanske drabbats av tazettmani motsvarande 1600-talets tulpanmani?

Grön julbock

Visst är han fin, min julbock.
Han har nästan lite terrierdrag över sig.
Kanske kan han användas såväl till prydnad som till vakthund...

Gick in en liten stund i växthuset idag. Det doftade underbart där. Jag har planterat alla kryddväxter i markbädden under vintern. Det är så bistert klimat i vanliga fall hos oss. Allt fryser bort om det står ute i trädgården. Timjan, lavendel. Allt.

Enkelt meddelande

Tazetterna växer vidare. Nu syns den första blomstängeln.

Grisbild

Ibland har man tur. Under ett uppdrag idag i jobbet såg jag plötsligt något. En gammal hederlig skolplansch var det. Den stod lutad mot en vägg. Motivet var en vildsvinsflock.
Så aktuellt!
När jag blev ensam i rummet slet jag direkt fram kameran ur handväskan, ställde planschen på ett lättfotograferat ställe, tog några bilder och möblerade kvickt tillbaka. En bloggare är snabb om nöden kräver det....

Jämför med den riktiga galten! Jag säger bara det: de här tecknade vildsvinen har inte mycket med den muskelbyggda IRL-galten att göra.
Verkligheten överträffar dikten.

Och på verandan står den nyförvärvade julbocken av granris. Jag tror katterna flinar åt honom.

Trädgårdspynt

Blå klot eller annat prydnadsgods utan funktion har jag svårt för i trädgården. Nu på vintern är pyntraseriet i trädgårdarna inte så stort.
Men!
Jag har beställt en julgris av granris. En grangris som ska få stå på verandan.
Eller var det en julbock?
Vi får se - lite julpynt blir det iallafall.

Tazetterna igen

Tazetterna, eller tandzetterna som Amber kallade dem i en kommentar, växer och växer.
16 cm mäter den mest högväxta av dem.
Julen närmar sig.

Loka-nasse

Denne vilde galt gick i går omkring i trakten av Loka här i Bergslagen.

Min arbetskamrat Lena träffade på vildsvinet och tog bilden på väg till jobbet.

Loka, förresten. Därifrån kommer det goda vattnet ur den friska källan. Svingott, kanske?

Längtan efter sommar

Så här ska sommaren vara.

Och här ska man vara om sommaren.

Vattnet är Ätran som flyter lugnt mot havet.

Jag kommer härifrån - om man bara går några steg till höger kommer man till mitt barndomshem.

Gorillavarning

Titta här och även här! Är det inte en björn så är det en tysk turist. Jag trodde att man kunde se skillnad...

Koll på läget?

Lite koll, iallafall.

Snön regnade bort och jorden i trädgårdslandet kändes inte frusen längre. Gick ut igår med stövlarna till den delen där jag satte vitlöken. En liten klyfta hade spirat och skjutit upp blad. Hmm. Det är inte så bra att börja växa redan nu. Under hösten ska vitlöken bara rota sig för att sätta fart i vår.

Fast jag undrar mest om de ruttnar i den blöta jorden. Och det får jag inte veta förrän i vår.

Långt dit. Alldeles för långt.

Stackars Signe

Signe Tillisch har funnits hos oss i sex år. Från början trodde jag att det var ett Wealthy-träd. Det var köpt som ett sådant. Men de första äpplena som vi skördade visade något annat.

En morgon förra året tog älgen sig ett rejält bett, knyckte till med nacken och bröt av toppskottet. Det var sorgligt att se. Så sorgligt och eländigt.


Beskar trädet radikalt och Signe fick en korgform istället. Nu växer hon på som bara den. Nästan lite för bra, till och med. Jag tycker grenarna verkar lite veka. Hur ska de klara snön som kommer? Ska jag beskära nu? Eller stötta upp henne lite grann?

Signe har inte släppt ifrån sig bladen än och det är sent i november. Jag är allt lite bekymrad över henne. Hur ska hon klara vintern?

Vilda djur

Tre rådjur skuttade precis bort från trädgården och in i skogen. Älgen kommer lite då och då på ovälkommet besök.

På gränsen mot Värmland bor goda vännen som kör genom storskogen hem till stugan. Frågar sin man om "de möjligen har gorillor i skogen?" Nä - sådana har de förstås inte.
"Ok , då var det en björn som gick över vägen".

Vargen skulle jag gärna vilja möta i skogen men björnen avstår jag från. Lätt.

Vårlök

Den odlande arbetskamraten säger att nu i helgen ska hon sätta lite vårlökar, tulpaner och liknande.

Hur kan hon det? Jag bor fem mil norr om henne. Inte en chans att trycka ner lökar i jorden här.

Det är ett bistert klimat i Bergslagen. Det vill jag verkligen påstå.

Tror att jag ska drömma om min rabatt från i somras istället.

Taskiga tazetter eller Snusk i skålen

Inget trevligt alls. Det fina vita marmorkrosset i glasskålen är varken fint eller vitt längre. Alla som någon gång sysslat med växtfärgning eller som färgat ägg med lökskal vet att sådana skal avger brungul färg. I de sammanhangen är ju färgen önskvärd.

Tazetternas mörkbruna skal har genom fukten i skålen färgat de små marmorbitarna. Det ser ut som om jag fått 3957 utdragna tänder av tandläkaren att plantera tazetterna i. Lätt missfärgade gaddar. Det inger ingen julstämning, precis.

Tazetterna själva växer obekymrat vidare.

Det finns lite marmorkross kvar i kartongen. När blommorna slår ut strör jag på nytt fint kross.

Ja ja - det kunde varit värre.

Drömmar och hågkomster

Välkomna att stiga in! Kaffet är bryggt och muggarna framsatta!

Tänk när jag kan säga så!

Hoppas vintern passerar i raketfart!

Bilden är tagen den 12 juli.

Mörker

Fasligt så mörkt det är om dagarna. Mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man kommer hem.
Visst är det knepigt att när naturen och kroppen ställer in sig på vila då ska vi jobba som attan. Men när det är ljust dygnet om har vi semester. Upp-och nervända världen.

Torkad chili

Nu har jag varken paprika eller chilipeppar från egna odlingar. Det får bli köpechili resten av året. Hos oss säljs de i plastförpackning med tre färska pepparfrukter i varje. Tre stycken chili går inte åt samtidigt. Inte här hos oss iallafall.

Men vad gör man med chilipepparn som blir över? Slänger?? Nej!

Dagens tips är att klyva den överblivna chilin från fästet ner till spetsen. Sen lägger man den på ett fat. Ställ in det i skåpet ovanför kylskåpet. Där är det finfin torktemperatur. Chilin torkar fort och kan sen användas nerklippt i småbitar som smaksättning.

Torkad chili är mycket hållbar! Dessutom behåller den sin fina färg och kraftfulla smak.

Fars dag

Här brukar min far förtöja ekan.

Julstjärnor

De är fina, julstjärnorna. Speciellt de med röda högblad. Hör liksom till julen. Snart finns blommorna i affärerna. De är giftiga, sägs det. Men egentligen är det nog inte så farligt med det.

Så här är det hos oss: den ena katten äter julstjärnor. Inte av misstag utan med avsikt och välbehag. Jag hittade små hål i bladen. Första gången jag såg dem förstod jag inte vad de kunde bero på. Ohyra var första tanken.
Det visade sig att ohyran hade fyra ben och svart päls. Jag har sett hur han hoppar upp på fönsterbrädan och betar av bladen på julstjärnan. Såväl de gröna som röda. Det blir en stjälk kvar och det är inte mycket till julprydnad.

Det är en knepig katt. Men han firar jul på sitt vis, han. I år tänker jag inte bjuda honom på en julstjärna. Tazetterna är på gång och sen ska jag skaffa en ny amaryllis eftersom den gamla råkade ut för en olycka.

Trädgårdsarbetet är ytterst begränsat i november. Rentav inget alls. Det enda som sker är att varmkomposten fylls på. Den har sin värmande ytterrock på så att temperaturen inte ska sjunka onödigt mycket. Man måste tänka på allt....

Mera tazetter

Funderar på om jag skall skaffa mig lite fler tazetter. Sju stycken står i glasskålen och den som inte fick plats där har jag satt i en liten fin glasvas. Julen är en dofthögtid och det blir kanske lite ynkligt med bara åtta tazetter. Jag slår till och köper några fler!

Apropå doftrika blommor satsade jag ett år på pingstliljor i växthuset. Tänkte mig berusande doft tidigt på våren innan den andra växtligheten kommit igång. Jag skulle sitta där med en kaffekopp, läsa lite, drömma en del och nästan bli lite yrslig av väldoften.

Jotack - blommade gjorde det. Doftade också. Några pingstliljor luktar gott. Men sextio stycken i ett växthus luktar KATTPISS. Det är sant!

Sätt aldrig sextio pingstliljor i ett växthus! Du kommer att ångra dig!

Vilda fredag

Mörkt var det när jag körde hem i kvällningen. En älg dök upp med jättekliv på vägen. Fick ställa mig på bromsen. Älgen passerade. Så kan det vara i bergslagsskogarna.
Rådjuren invaderar trädgården. Nu är de ända framme vid husgrunden. Kärleksörten är uppäten.

Det går vilt till, därute...

Julblommor

Letade länge efter passande glasskål till tazetterna. Marmorkrosset kom i. Tazettlökarna hade redan börjat spira lite i sin förpackning.
Det rymdes sju lökar i skålen. De står mycket tätt. På med mera kross. En tredjedel av löken skulle synas ovanför marmorkrosset. Det stod så på kartongen.
Vatten till sist upp till lökbotten. Nu är det klart.

Enkelt med julpynt, nuförtiden....

Tunn is

Det var ett tag sen jag stannade till vid sjön. Det har varit mörkt både morgon och kväll.

Nu har vi ställt om klockan, solen sken och jag var dessutom en smula försenad till jobbet.

Isen börjar lägga sig. Det syns knappt på bilden.

Projektet Hindra Vintern.

Fick en i mitt eget tycke glimrande idé förra hösten. Visst skulle man kunna lura vintern? Det måste gå. Åtminstone i växthuset.

Projektidé:
Tänkte mig att isolera markbädden ordentligt så att tjälen inte skulle gå som ett spjut rätt ner i jorden. Fördelen blir en mycket tidig odling på våren.

Hur:
Man samlar ihop veckovis med tidningar. Väldigt många blir det.
När allt var urstädat ur växthuset påbörjades projektet Hindra Vintern. Tjocka täckande lager tidningar lades på markbädden.Utanför växthuset är det sedan tidigare nergrävt markskivor.

Resultat:
Det började förträffligt. Tidningslagret såg värmande ut.
Det här skulle bara bli bra - jag såg framför mig tidig odling. Skörd av sallad till första maj, rent av. Drömmar ska man ha. Det är dem man hämtar näring av.
Nu tror väl alla att jag har samlat på mig tonvis av tidningar. Tiggt efter fler på jobbet, kånkat hem och staplat upp.

Nä.

Det gick inte att hindra vintern. Tjälen gick ner ändå och odlingen kom inte igång tidigare.
Allt man gör blir inte bra.

I år lägger jag tidningarna till pappersinsamlingen. Inget vilt projekt av Hindra Vintern-typ är planerat.

Otäckt väglag

Klar himmel, morgonrodnad över Gruvberget och björkarna rör sig lite.
Igår var det glashalt på vägen. Otäckt.

Tazetter

Dörren till växthuset är stängd för säsongen. Den skall bara gläntas lite på mellan jul och nyår. Bara såpass att jag kan ta mig in och beskära vinrankan.

Nu får jag ägna mig åt andra växter.
Jag har ett julblommeprojekt på gång. Det är ett mycket, mycket litet projekt.

En gång för länge sen, närmare bestämt när jag gick i småskolan, fick varje elev en novemberdag en tazettlök av vår fröken. Den planterades i grus, vattnades och sen skulle vi se hur mycket den växte varje dag. Hon var nog en framsynt pedagog, fröken Nilsson. Det var mycket spännande och jag kommer ihåg de vita väldoftande blommorna på de långa stänglarna.

Herreminje vad det måste ha doftat i klassrummet!! 25 ungars tazetter i full blom.

Har inte drivit upp sådana julblommor sen dess. Nu har jag köpt två förpackningar lökar och en kartong med marmorkross.

Väldoften skall sprida sig i Bergslagen. Jajamensan.

Varmt och gott

Ibland har man tur.

Vantarna kom tillrätta.

Bara att fylla hett kaffe i termosmuggen.

Svampturen däremot frös inne. Totalt.

Man kan inte få allt man önskar.

Fina knölar och schyssta lökar

Fönsterbrädorna i ett rum har varit täckta av Bergslagsposten. Tidningarna har fått tjäna som underlag för lökar och knölar. De här okända liljorna och mina vulgära gladiolusar har legat på tork innan övervintring i källaren.

Tänk om man kunde få göra så. Vila sig igenom vintern och kliva fram på vårkanten som, ja kanske inte som en Scandal Beauty, men iallafall som en magnifikt blomstrande dam i sina bästa år.

Se, det vore inte så pjåkigt!

Vantar och raggsockor

Blogger har ätit upp flera inlägg under dagen. De har bara oförklarligt försvunnit.
Det påminner mig om vantar och raggsockor.

Löser de upp sig under sommaren?
Eller multnar de i glömskans kompost?

När nöden är som störst är vännen som närmast.
Men när vintern står för dörren är vantarna försvunna.

Slutjobbat

Nu är det slutjobbat i trädgården för det här året.
Faktiskt ganska så skönt att sätta punkt. Pingstliljelökarna kom i jorden liksom vitlöken innan frosten och kylan tog över.

Nästa riktigt stora arbete som väntar är beskärning av äppelträden. Det tar jag på senvintern. Vi får se vad som är kvar när älgarna gjort sitt....

Ute är det nästan -10 grader kallt.

I skogsdelen av tomten står smågranar. Någon av dem kommer att bli årets julgran.
Inte köpa, inte stjäla. Bara gå ut på gården och ta en.
Vardagslyx. Eller kanske Jullyx.

Hjärtliga gratulationer!

Den här veckan fyller båda mina föräldrar år. 82 och 85 år gamla.

Tänk att kunna vara ute och arbeta i sin trädgård, klippa gräs, beskära rosor, klippa lindhäck, rensa, rensa, rensa.

Sköta om sin trädgård och hålla den i bästa trim när man är över 80.

Gratulerar på födelsedagarna!!

Amaryllis

En amaryllis i vardande stod på fönsterbrädan i en fin, vit porslinskruka. Det gör den inte längre. Katten med de otrevliga matvanorna har rensat bland blomstrena. Ett hopp upp på brädan, några slag med svansen och sen låg amaryllis med kruka på golvet. Ohjälpligt sönderslagen och jorden utspridd.

Amaryllis i kruka tycker jag om. Däremot gillar jag inte amaryllis som snittblomma. Avhugget och eländigt ser det ut.
Tycker jag, alltså.

Kvaddad amaryllis på golvet tycker jag absolut inte om.

Fågelmat

Sidensvansar i mängd kalasade utanför Måltidens Hus i Grythyttan. Rönnbär stod på menyn. Sura och kalla. Stod och tittade på fåglarna ett tag innan jag gick in.
Inomhus serveras varmare och godare mat.

Det är hög tid att börja tänka på småfåglarna. Feta goa frön av allehanda slag är mums för dem. Talgbollar är också gott.

Ju fler fåglar som överlever den förskräckliga vintern desto fler vårsånger får vi höra. Och fler myggor kan bli uppätna nästa sommar.

Tycker synd om de stackars små frusna fåglarna. Tänk om man kunde sticka små långkallingar åt de smala pinniga fågelbenen.

Hade bara B i slöjd - fåglarna skulle skaka av skratt om de såg alstrena. Får nog avstå... Det var bara en förflugen idé.

Klarade de sig?

Stormen dånade fram i natt. Det knakade i fönsterbågarna.

Spanar ut genom fönstrena. Det ser ut som om alla träd klarat sig. Den jättestora lärken, även de höga björkarna och granarna. Rönnarna och så sälg och asp. Jo - de trotsade stormbyarna allesamman. Skönt.

Björkar har blåst ner förr på gården. Stora, höga som faller med ett brak. De går av på mitten ungefär. Alla som sett björkrötter förstår att så måste det bli. Rötterna är långa, många och sega. De ger inte upp och släpper taget. En stor krona, kanske lite ankommet innanmäte och krasch så går trädet av på mitten.

Jag har spänt tvättlinan mellan två jättebjörkar i skogsbrynet. Tror att jag tar in den för vintern nu...

Snöröjning!

Träden och buskarna behöver snabb hjälp.

Tänk på de stackarna som böjer sig under tung blötsnö. De behöver hjälp att få bort snömassorna. Man kan gott gå ut och ruska bort snön så de får sträcka på sig.

Snön skyddar och isolerar men när den lägger sig på kvistar och grenar är den inte trädens bäste vän precis. Träd kan vara ömtåliga. Lätt knäckta under alltför tung börda.

De är ju nästan som människor...

Lunchpromenad?

Nej, tack. Inte idag.
Både skor och själ måste vänja sig vid vintern.

Snön föll i natt

Jaha. Vitt ute. Nu börjas det.

Skulle man kunna få klippa bort november ur almanackan och förlänga juni istället?

Physalis i kruka

Jojomensan. Det gick bra. Physalisen slog rot. Nu står det fyra småplantor i en kruka på fönsterbrädan. Om jag sköter dem väl kommer jag att kunna ta en skog av skott i februari. Tidig utplantering i växthuset ger tidig skörd. Inte så dumt.

På västkusten, där jag kommer ifrån, säger man förresten inte krukväxter utan fönsterträd.
De små ussliga skotten av physalis skulle svälla av stolthet om de visste att de var träd.
Fönsterträd.

Vinterdäck

Klöshjulen är på. Snön kommer i morgon.

Frusen kärlek

Solsken en söndag

Frosten ligger forfarande vit i gräset. Det var -3 grader i natt.

Nu ska de jämrans nerfallna äppelbladen bort. Räfsas ihop och sen ner i varmkomposten. Där kan de ligga fram till nästa sommar. Då räknar jag med att alla svampsporer och insektslarver skall vara oskadliggjorda.
Döda. Förintade. Borta.

Vid den tiden kommer jag att tycka det är värt räfsningen.

Men idag tar den emot.
Ja, det gör den verkligen.

Uppdaterat

Klart!! Fast Oranieträdet som misshandlades av älgen har ännu inte släppt ifrån sig bladen.

När jag var barn fick vi höra "lek inte i lövhögar - ni kan få barnförlamning".
20 000 svenskar fick polio under 40-och 50 talen. Oftast bröt sjukdomen ut på höstarna och sattes i samband med fallfrukt och lövhögar. Det var säkert mera av omsorg om oss barn än tanke på förstörda lövhögar vi inte fick härja bland löven.
Smittan spreds genom avloppsvatten som gick ut i bäckar och åar.

Idag är jag lite äldre och vaccinerad dessutom.
Hade ingen lust alls att slänga mig i den hopräfsade högen.

Efter stormen

Morgonen efter stormen. Vattnet ligger lugnt och stilla.

Hjälp en dam i nöd!!

Kom tillbaka efter en svamptur i skogen. Och visst hade jag tur. Massor av trattkantareller. De har väl fått stå och växa till sig under älgjakten.

Men nu kommer det brydsamma. De var frusna. Jag fick bryta av dem. Nu sitter jag med en svampkorg full och behöver råd.

1. Kan jag torka dem när de tinat upp?

2. Måste jag förvälla och frysa in?

Jag föredrar det första men klarar svampen att tina upp och sen torkas. Jag vet inte det. Vet någon?

Hjälp!!

Tittut!

Detta är husets sämsta trädgårdsmästare. Han som rullar runt i planteringarna och krafsar i nysådden. Han är en alldeles normal katt.

Hans helsvarta bror är däremot lite annorlunda.

Det sägs att man kan låta katter avgöra om maten är fräsch nog att ätas.

Pyttsan! säger jag. Bullshit! till och med. Åtminstone vad det gäller Svart Katt.

Nu kommer ett exempel på Svart Katts matpreferenser.
En skinkskiva som legat lite för länge i kylskåpet och som definitivt luktade surt åkte snabbt ner i komposthinken i diskbänksskåpet. Detta hände till frukosten. I kvällningen skulle potatisskalen åka samma väg. Svart Katt hann före. Raskt in i skåpet. Vevade runt med tassen i komposthinken. Spetsade den nu ännu surare skinkskivan med klorna och åt upp allt i ilfart. Inte blev han sjuk heller.

Han är en levande avfallskvarn..

Linnéa

Morgondagens Naturmorgon handlar om linnéan.

Man får titta noga om man ska upptäcka linnéorna - de är små men mycket fina.

Bilden har jag tagit just utanför tomtgränsen.

Om sommaren ändå vore här......

Bortblåst

Färden tillbaka från jobbet gick bra. Bara ett träd som hade blåst ner. Det låg avkapat vid dikeskanten. Inga problem.

Men hemma. Hängamplarna med grankvistar i - mitt bländande påhitt - såg glesa ut. Vinden hade kastat runt kvistarna.

Får hämta upp sekatören från källarförvaringen och knipsa av lite nya kvistar när stormen bedarrat.

Det kunde varit värre.

Storm?

Väntade mig att träden skulle luta, att det skulle dåna från skogen och att regnet skulle slå hårt mot fönstret.

Nähä - ingenting. Snopet.

Men bra ändå. Skall strax köra 4.5 mil rätt genom skogen. Granarna växer nästan uppe på den smala vägen. Alldeles i dikeskanten iallafall. Inga säkerhetszoner här inte.
Vill inte träffa på nerblåsta träd, bli träffad av dem eller bli instängd mellan dem.

Fångad av en stormvind. Nej, tack.

Uppdaterat
Nu hör jag regnet.

Uppdaterat en gång till
Jojomen, nog låg det ett träd över vägen. Varning gick ut på radion. Men det avlöpte bra. Uppsågningen av trädet var klar när jag väl kom dit och man höll på att lasta de kapade delarna på en bil. Ingen skada skedd.
Än.....

Maskar av olika slag

Må de där små under jorden få fortsätta arbeta på åt mig! Idogt, ihärdigt. Jobba på med björklöven, asplöven, rönnlöven och med sälgens löv. Förvandla allt till mull.

Men nu vet jag: De ska inte få tugga i sig de nerfallna bladen från fruktträden. Icke!!!
Slottsträdgårdsmästaren har lämnat en kommentar och skrivit att svampsporer och insektslarver kan finnas på löven. De skall bort. Inget fuskande utan rejält borträfsande.

Så får det bli. Här ska räfsas!

Död åt LillaB:s latmask! Leve Daggmasken!!

Min underjordiska armé

En del räfsar löv så det blir blåsor i händerna. Andra blåser bort löven. Sen finns det en och annan som inte gör någotdera. Såna som jag. Typ.

De stora, höga träden runt och på skogstomten består av björk, gran och lärk. Några rönnar finns, lite asp och sälg. Och så mina äppelträd och plommonträd. Oftast blir det inte så tjocka lager löv på marken. Jag låter dem ligga kvar.

Under gräsmattan arbetar kontinuerligt en hel armé av daggmaskar. De tycker nog att de får ett storstilat kalas på mina nerfallna löv. På vårkanten är det nästan inget kvar av löven på gräsmattan. Allt omvandlat till mylla.

Inte har de fått nån lön och de har arbetat i mörkret hela tiden.

Svartarbete värt namnet....

Odlingsåret 2006

Så makalöst det blev trots en sen och kall start. Kommer ihåg hur trögt det var att komma igång. Fingrarna stelnade i kylan och jag fick intala mig att det verkligen ÄR roligt att odla.

Sommaren med sol och värme förändrade och gynnade allt. Allehanda skadedjur invaderade frilandet. Men kamp mot ohyra och ogräs är odlarens vardag. Växterna utvecklades så bra, så bra. Det blev lika roligt att odla som det brukar vara.

Växthuset blev mitt Paradis. En ljuvlig miljö med blommor, kryddväxter och grönsaker. En sittplats med två stolar och ett bord stod för lugn och ro. Ett sånt möblemang bör finnas i varje Paradis.

Skörden blev riklig och jag har till sist fått truga tomater, sallad, potatis och gurka på släkt och vänner.

Själva odlandet är jag nöjd med. Helnöjd, till och med.

Men jag är en usel trädgårdsdesigner. Nu är det sagt. Urusel. Kanske till och med den sämsta. Arbeta hårt som en träl det kan jag. Men anlägga en vacker rabatt? Nä så fasiken heller. I år blev det bra genom slumpens försorg.

De kommande mörka vinterkvällarna tänker jag tillbringa med trädgårdslitteratur. Jag skall väl i all sin dar kunna lära mig hur man anlägger en vacker rabatt!! En bra bibliotekarie är guld värd. Här skall rådfrågas.

Har nästan tänkt mig att det BÅDE skall växa bra OCH se så fint ut att man tappar andan. Nästa år, alltså.

Stora frilandet skall minskas något till nästa odlingssäsong. Det börjar bli alltför tungt att gräva. Och jag behöver ju inte odla till halva Västmanlands befolkning heller, när jag tänker efter.
Men precis vad jag ska odla. Ja, det tänker jag inte ens börja grunna på innan nyår!

Bokslut

Skulle kanske börja tänka på en summering av odlingsåret.

Happy Diwali

Så stod det utanpå den vackert rödmönstrade kartongen maken hade med sig hem från Indien i lördags.

Diwali är hinduernas nyårsfest och samtidigt ljusfest. Diwali betyder "en rad med ljus". Tända lyktor, fyrverkerier, presenter och godsaker ingår i festligheterna.

Känns det igen?

Men därtill kommer att man skall tänka över sitt liv, hur man förhållit sig till sina medmänniskor och vad man skulle kunna göra bättre. Sympatiskt, tycker jag.

Innehållet i kartongen är Diwali-godis. Ett slags mandelmassebakverk. Det smakar något åt det hållet. En del är platta och fyrkantiga bitar, andra små rullar. I rullarna finns en fyllning som smakar svagt av pepparkaksdeg. Godiset ser ut att vara doppat i silver. Mycket annorlunda. Riktigt gott.

Några bitar av det till kaffet och energin räcker till mycket.

Man skulle kanske börja med att tända några ljus i en rad...

6.30

Väldigt vad mörkt det är.

Mycket nära

Vill någon se hur det ser ut ungefär 100 meter från mitt hus? Ellis åkte runt med kameran idag. Kolla vilken fin bild hon tagit!!

Till våren skall vi göra en kamerasafari i Bergslagen tillsammans.

Då kommer det att bli sjöbilder vill jag lova.

Kärleksört

Det är sällan vi får se den gå i blom, kärleksörten. Rådjuren kommer i horder från skogen och äter. Det blir Det Stora Tabberaset i Lilla B:s trädgård. Inget lämnas kvar. Jo, lite. Små stjälkstumpar nere vid jorden.

Några plantor står en bit från huset. De blir uppätna först. De som står vid husknuten tar nog bara de djärvaste av rådjuren.

Fick ett par plantor av äldste sonen. Han hade dem i sin trädgård och tycker att de är så vedervärdigt FULA. Lika bra att gräva upp och köra hem dem till mor sin.

Jag tycker kärleksörten är fin och vårdar den efter bästa förmåga. Delar och utökar planteringen. I år har inte rådjuren varit här och blommar gör de fortfarande.

Herbstfreude heter den, förresten. Höstglädje. Inte så dumt.

Vatten

Nu har jag genomvattnat mina hängamplar. Jorden skall vara lagom fuktig och kunna frysa till ordentligt. Grankvistarna skall inte ha möjlighet att blåsa bort.

Nu är det dags för nästa idé!!

Efter förvandlingen

Regnvädret ligger tungt på oss idag. Tvättmaskinen är äntligen lagad efter två veckors stillestånd. Har man tid med trädgårdsarbete, tro?
Nej - egentligen inte.

Men jag hade ju tänkt mig att realisera grankvist-idén idag. De tre amplarna har transformerats från att vara sommarampel till vinterdito.

Kvistarna tar jag i den vildvuxna skogsdelen av trädgården. Vill bara säga det så ingen tror att jag går ut i skogen och slaktar buskar och träd.

När jag tittar på bilden ser jag att lite justeringar måste till. Men annars tycker jag den får duga.