Midsommardagen

Liljebaggarna har knappt visat sig i år. Trodde att vi möjligen var förskonade. Men inte då. Idag hittade jag mängder av deras tjocka larver. På undersidan av liljebladen sitter de i kolonier. Inne i en grön kladdig klump hittar man själva larven - en lätt orange, trind sak.
Det är bara att klämma ihjäl om man vill ha liljebeståndet kvar.

Ni som läser här och som också tror att liljebaggarna knappt finns i år: inspektera era odlingar!
I morgon kan det vara för sent!

Var är liljebaggarna?

Förra året fanns det drösvis med liljebaggar. De gav sig till och med på vitlöken, de jämrans kräken. Jag krossade, klämde och tröck ihjäl så många lackröda baggar jag såg. Den som är ömsint eller äckelmagad ska inte trycka på länken och kolla. Varning, varning!

I år har jag bara sett till några stycken. Jag undrar om de ligger på lur och tänker anfalla växterna när jag vänder ryggen till. Eller är det möjligen så att de har försvunnit?
Man kan hoppas.

Liljebaggarnas paradis

Det är här slaget om liljorna står. Liljebaggarna på ena sidan och jag på den andra.

Färdigfluget

Detta är inte en bild för ömhjärtade personer. En stygg bild ur verkligheten när liljebaggarna gått sitt eländiga öde till mötes.
Man blir morotsfärgad om tassarna efter detta hemska värv.
Blod på händerna.
Så är det.

Liljebaggarna

De ser allt så fina och oskyldiga ut.
Men vilken aptit!
Nästan som mördarsniglar fast med vingar.
För att inte tala om deras larver. De är ännu glupskare.

Glupska kräk i andra generationen

Nu är de här igen i växthuset, liljebaggarna, Synnerligen ovälkomna är de!

I början av juni mosade jag så många jag hann och såg. De lackröda liljebaggarna är vackra att se på men de ställer till elände bland blommorna. Bladen gnags sönder och hela liljan kan bli missformad. Små orange ägg växer snabbt till och blir tjocka, feta larver.

Nu gäller det att handla. Inte köpa något gift eller så utan skrida handgripligen till verket. De är snabba, de jämrans kräken. När de märker att man närmar sig eller känner hur bladen rör sig kastar de sig ner på marken. Där vänder de den mörka undersidan upp. Vips är de försvunna. Väntar man ett slag så kommer de tillbaka och fortsätter kalasandet.

Det är ett rätt äckligt göra att krossa liljebaggar. Fast otäckast för liljebaggen.

Blommor och vin

En alltigenom trivsam kombination, tycker jag. Blommor och vin.

Idag slog kungsliljan ut tillsammans med de rödaktiga andra liljorna som jag tappat bort etiketten på. Fy så slarvigt av mig. Skäms lite grann.
Om någon vet vad de heter så tala gärna om det för mig. Har haft liljorna ett par år och de verkar stortrivas i växthuset.

Klämde ihjäl äckelmånga liljebaggar under försommaren. Det var det värt nu när jag ser och känner blomdoften. Tur att jag bara har en kungslilja. Hade nog blivit yr av doften annars.

Vindruvorna växer till sig och jag är rackarns flitig med sekatören för sommarbeskärning. Vino Nordica vill gärna bre ut sig och ta över annars. I september kommer vindruvorna att vara blå.

Här inne är det gott att sitta.