Fish Pepper

Dagens skörd av chilifrukten Fish Pepper. Nog för att jag är lagd åt att mäta, väga och föra statistik men just idag är syftet något helt annat.

På vår IT-avdelning arbetar en man som har anordnat en fisketävling under hösten. Nu förstår varje läsare varthän det lutar.

Fick en ingivelse att delta med mina Fish Pepper. Äger man inget fiskespö eller fiskar något överhuvudtaget får man lösa tävlingsmomentet på annat sätt.

Drygt ett hekto blev dagens fångst.

Det är ju helt uppenbart att jag måste delta i klassen Vegetarisk Fisk.

Uppdaterat:
Och så är det inte ens fiskpeppar!! Ojojoj. Nu tätnar mystiken och en vinnarplats i fiskeligan kan man glömma.
Tröstpris, kanske?

Återigen uppdaterat:
Ingen behöver sväva i okunskap eller tvivel längre.

DETTA ÄR VERKLIGEN EN CHILIFISK!!

På köksbordet

Lingon i skogen och växthuset dignande. Nu är det mycket som ska tas om hand samtidigt.
Tänk om det fanns en chili-och tomatrepare som man med ett lätt drag över växterna kunde plocka frukterna med.
Nä förresten - då skulle skördandet bli fabriksmässigt och inte en sann njutning.

Men lingonreparen överger jag inte. 35 liter plockade hittills i veckan.

Sorten okänd

Detta skulle bli den något obscena Peter Pepper men det tycks antingen vara något allvarligt fel på stackaren eller så är det inte Peter Pepper alls.
Skulle tro det senare.

Luftigt och ljust

Luftigt och ljust. Som i ett bättre heminredningsreportage.

Det blir garanterat såväl luftigt som ljust när tomaternas blad ligger på komposten. Där får de sällskap med väldigt trista gurkblad och bortfriserade chiliblad.

Man inte påstå att det är vackert längre härinne . Nu gäller det bara att så effektivt som möjligt få allt att mogna fram innan den jämrans kylan slår till.

Men ljust är det.

Brown Berry

Det tycks vara ett Berry-år i år. Namngivarna på fröförlagen verkar har kört slut på fantasin.
Inca Berry, Tomato Berry, Brown Berry.

Nåväl - Brown Berry är en liten rödbrun tomat. Mörkt fruktkött. Rätt så god men inte lika fin som Tomato Berry. Jag har odlat andra bruna tomater av ordinär storlek tidigare och de har smakat mera och godare.

De omogna bruna tomaterna liknar förresten mest Krus Berry.

Apelsintomaten

Är det en mango? Eller en pumpa, tro? Nej, det är apelsintomater. En bifftomat som verkligen är matig.
Min favorit som åker ner i matlådan tillsammans med rödlök, gurka, Tomato Berry och fetaost. Över alltihopa olivolja.

Jaja, jag vet att man ska ha oliver och vanlig grönsallad också om det ska vara en grekisk sallad På Riktigt.
Men jag gillar min blandning. Åtminstone de första fjorton dagarna...

Tomatgirland

Om Picnictomaten är växthusets otäcking så är Tomato Berry dessbättre en festlig fyr.
Titta så långa klasar med blanka röda tomater. De skulle enligt fröpåsens information bli hjärtformade men jag tycker nog att de ligger mera åt jordgubbshållet.

Söta barnbarnet tröck i sig 14 tomater på raken. Det får nog tolkas som att Tomato Berry är värd högsta betyg.

Picnictomaten mognar

Den här tomaten är sommarens elände om man bortser från fästingbett eller störtregn.

Fröpåsens jämna, fina klyftor blev i verkligheten något helt annat. Jag tycker att tomaten faktiskt ser rent motbjudande ut. Rent av drabbad av någon svårartad sjukdom.
Nåväl - skönheten kommer inifrån sägs det ju så lögnaktigt. Den här tomaten är ful, smakar inget speciellt och de flesta tomaterna har dessutom klyftor som ruttnar. Vilket eländes tomathaveri!

Tog ingen bild på de tomater som ser totaläckliga ut utan sparar otrevligheterna till fästingburkens innehåll istället.

Nån måtta på fasligheterna får det väl ändå vara...

Den stora bladslakten

Hösten tränger sig på. Jag gillar lingonplockning och svampjakt så inget ont om hösten i sig. Men det är allt lite sorgligt när tiden är kommen för den stora bladmassakern. Tomatbladen skymmer solen och det gillar vi inte, varken tomaterna eller jag.

En stadig sax och ingen nåd är receptet på framgångsrik tomatsnaggning. Chilin Inca Berry fick sig en hård frisering på köpet. Tänkte bara ta lite blad när jag satte igång. Men plötsligt var han alldeles avlövad, Berry-boy.
Så kan det gå om man inte hejdar sig i tid

Skönhetsvärdet i växthuset har genom detta hårda klippande fallit som börskursen i en finanskris.
Men säg den skönhet som varar för evigt, förresten...

Som sol och måne

Eller Storklas och Lillklas.
Apelsintomaterna mognar på och lille söte Sungold är inte sämre.

Båda är favoritsorter.

När druvorna mognar

Chilin har avlövats för att mesta möjliga sol ska träffa frukterna. Tomaterna har också mist blad idag av samma orsak.

Vinrankan beskärs hela sommaren. Sommarpincering, heter det så elegant. Men det är lika brutalt som annan beskärning. På med saxen bara och klipp till.

Nu kan jag strax bara slå mig ner, sträcka upp handen och ta mig några druvor.
Inte otäckt alls, om jag får säga det själv.

Klicka på bilden och du kan nästan själv klämma ner dig i stolen!

Garanterat fästingfritt

Just nu i mitt växthus. Bilden är klickbar.

Rapport ur fästingburken

Kanske sitter någon på stranden, ligger i en gungande hängmatta eller sliter hårt på jobbet och undrar hur det står till på fästingfronten. Lever de små kräken fortfarande? Har hon, bloggaren, fortfarande dem bak gardinen i köksfönstret, tro?

Svaret på detta är Javisst. Fästingarna tycks dessvärre ha evigt liv. De fick två droppar blod av mig för en tid sen men jag tror inte att de riktigt uppskattade detta. Uppenbarligen kände de inte för kalas på mitt blod av sorten B+ . Det finns nämligen en del intorkat kvar i locket på glasburken. Men nähä - jag trugar ingen. Vill de inte ha mitt blod får de var utan.

På denna vackra bild kan man se de mycket döda fästingmammorna omsvärmade av småttingarna. Jag undrar om det fortfarande finns lite gammalt kattblod kvar i dem eftersom trängseln är så stor på den fästingen som var mest blodstinn.

Storyn fortsätter...

Förresten! Glöm inte att klicka på bilden! Det blir bättre så.

Sungold och Tomato Berry

Sungold är en återkommande favorit. Liten, orange och god. Stammen växer kraftigt och bladen sitter inte alltför tätt. Tidigt mogen är den också. Skulle någon fråga mig till råds vilken tomat man ska satsa på i växthuset är Sungold definitivt en av dem.

Tomato Berry är ny för i år. Jättelånga klasar med runt 20 röda tomater på varje. Färgen är rejält röd och skalet är alldeles blankt. Formen på tomaten är som en jordgubbe. En riktigt läcker tomat till utseendet. Smaken är hygglig men inte just något mera. Ska nog ändå odla den fler gånger eftersom den är så vacker.

Med på bilden är också slingerväxten Törnrosas kjortel.

Klicka gärna på bilden och skärskåda tomaterna

Hmm. Nu tittade jag noggrannare på bilden och ser knappt jordgubbstomaterna. Får återkomma senare med bättre bilder på dem.
Så det kan bli. Allt man gör blir verkligen inte bra. Bara att hacka i sig sanningen. Surt...

För vila och eftertanke

Men om sanningen måste fram blir det inte långa overksamma stunder. Nu mognar tomaterna. Chilin ändrar färg och skördas efterhand. Gurkorna växer till. Melonen hänger i sin BH och sväller. Basilikan vill bli pesto och allt skriker efter vatten.

Vegetariskt skaldjur?

Nä - såna finns ju inte. Det här är chilin Black Piquin som likt en flodkräfta är svart innan den är ätfärdig.
Hårda i skalen är de båda två, förresten.

Växthuset idag

Nu är skörden i full gång. Klicka gärna på bilden så syns chilin och tomaterna lite bättre.

Fästingrapport den 1 augusti

I början av sommaren la jag några blodstinna fästingar i en glasburk. De hade suttit på vårt gamla kattskrälle. Jag ville veta hur länge avplockade/avtrillade fästingar kunde hålla sig vid liv. Fästinginformationssidor upplyser allmänheten att de jämrans kräken bara klarar 3-4 dagar inomhus.

Kunde det verkligen vara så? Åhnej!

Länge höll sig fästingarna i livet men dog slutligen efter ståndaktiga 49 dagar. Innan frånfället producerade de förresten små glänsande bruna ägg som efterhand omvandlades till småfästingar. Enligt regelboken ska det vara ett larvstadium däremellan. Såg några ynkans beige streck här och var - kanske var det larverna.

De små fästingarna knatar fortfarande runt i burken och det här verkar bli en never-ending historia. Vem vet - julflugor har man hört talas om men julfästingar? Otäcka nyheter k a n ha sitt ursprung i bergslagsskogarna...

Glasburken står bakom gardinen i ena köksfönstret.
En fästingburk är knappast att betrakta som ett prydnadsföremål.