Efter fästingplågan kommer älglusen

Det är älglusens tid nu. Detta skogens plågoris som kommer flygande, sätter sig någonstans på en, bryter av sina vingar och gör sig beredd att boa in sig. Det är lika otrivsamt som det låter.
Älglusens bett är enligt uppgift inte farliga. Inga sjukdomar sprider de. Allt enligt information på nätet.

Jo tjena, säger jag. Det vet vi inget om ännu. Älglusen har inte funnits i landet så väldigt länge och jag betvivlar att vi så noga vet vad älglusen för med sig.

Jag tänker inte göra något älglusexperiment men kan hänvisa till detta.

Jag funderar över vad som ska drabba oss härnäst. Fästingplågan först. Därefter älglusen.
Kan det vara tomteterrorn, tro?

Ja, det är det nog.

Kan man älska en älglus?

Tänkte plocka trattkantareller idag men såg att lingonen fortfarande var så grant röda. Det blev en stor hink sådana istället. Trattisarna får stå på tillväxt.

Runt huvudet surrade älgflugorna. De kallas även hjortfluga eller älglus. Har skrivit om dem förr. Det kan man läsa om här. Eländes obehagliga kräk är det. Ett dovt surrande när de närmar sig. Landar fullständigt omärkligt. Sen börjas det. Kliandet. Nästan omöjliga är de att få tag på. Och när man väl gjort det visar det sig att de platta lössen är näst intill odödliga.

Jag har köpt mig en luskam för att kunna kamma bort älglössen.

Så till frågan: Kan man älska en älglus?

Nä - det går inte. Verkligen inte.

Älglus, hjortfluga eller bara älgfluga

Jaha - de är i farten i år igen, älglössen eller hjortflugorna. Förr fanns de inte i markerna men sen några år är de en verklig plåga på hösten. Och då menar jag en Verklig Plåga. De är nästan omöjliga att värja sig mot. Ett dovt surrande och sen har de landat någonstans på en. Bryter av sina vingar, letar på ett smakligt ställe och ser svampplockaren som en blodfull restaurang. När man väl kommit hem är de näst intill omöjliga att plocka bort ur hår och kläder. En inköpt luskam klarar håret men lusflugorna som gömt sig i kläderna är det nog bara tvättmaskinen och ett ovänligt tvättmedel som biter på. De är livskraftiga som kvickrot och nästan omöjliga att klämma ihjäl. Pansarlöss. Fy.

Läs bara vad jag saxat ur Wikipedia om de räliga kräken:

Älgfluga (Lipoptena cervi) är en lusfluga av familjen Hippoboscidae. Flugan är en blodsugande parasit som lever på stora hjortdjur såsom älg, hjort och rådjur. Följaktligen kallas insekten även för älglus eller hjortfluga.

Älgflugan är ca 5 mm lång och relativt ny i den nordiska faunan. De vuxna insekterna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Den till kroppsformen platta flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingar för att leva resten av sitt liv på värddjuret. Därefter kryper den in i håret och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den brukar ta miste på sina värddjur och människor, som även kan bli bitna, men de kan inte använda människoblod för sin utveckling. Betten är inte farliga eftersom flugorna inte tros bära med sig några farliga virussjukdomar, dock kan betten ge klåda och svullnad.

Älgflugan är svår att bli kvitt när den väl landat eftersom den är både flat, tjockhudad och försedd med rejäla klor på sina fötter som den kan hålla sig fast med. Man kan dock försöka använda en tät kam eller en pincett när man ska ta bort den.

Meningen " ..."tros inte bära på några virussjukdomar" har jag särskilt fäst mig vid eftersom jag fått ett otäckt kliande bett på låret. Funderade på att antingen välja att publicera en bild på de ihjälslagna lössen eller på låret. Det får bli lössen, trots allt.

Den som vill känna lite mer närkontakt med lössen kan klicka på bilden.

Några av mina träffar med älglössen har jag beskrivit både här och här.

Fridfullt på landet? Nä.

Älglus

Nu är de här igen, de jämrans kräken.
Vem blir glad av ett möte med en älglus?

Känner ingen.

Här kan man läsa om föregående års trista träffar med dessa otrevliga typer.

Usch.

Älglus

Det är såna här jag inte gillar . Bilden är inte helt skarp men jag visar det obehagliga krypet iallafall. Håll tillgodo!

Luskam och trattkantareller

Köpte mig en luskam på apoteket idag. 19.50 kronor för den vita kammen med förstoringsglaset. Mitt livs första luskam.

Mitt livs första lus såg jag i mitten av sjuttiotalet i Uppsala. Då hade inte lusplågan blivit allmän utan det var skam och hysteri runt de där kräken.

På jobbet träffade jag en liten flicka i treårsåldern.

- Vet du, sa hon, jag har myror i håret och det killar när de går.

- Får jag titta, frågade jag.

Det fick jag. Det var inte några enstaka myror som strosade runt i hennes hår utan proppfullt med löss. Dåförtiden sanerades alla lusiga ungar med Tenutex. Ett DDT-preparat som var kladdigt, giftigt och allmänt otäckt.

Jag ska använda den nyinköpta luskammen till älglöss.

-Haha! tänker kanske någon. Ska hon rykta älgar med luskam??

Icke. Så här ligger det till.

Skogen är sedan några år full av lusflugor på hösten. De kallas älglus eller hjortfluga.

Ur Wikipedia har jag saxat följande:

Älgfluga, älglus eller hjortfluga är en platt fluga som landar på sitt värddjur ( hjortar älgar eller rådjur) och bryter av sina vingar. Därefter kryper den in i håret och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den biter människor, men kan inte använda människoblod för sin utveckling, betten är inte farliga på något sätt, dock kan de ge klåda och svullnad."

Inget vidare, alltså.

På lördag ska jag ut och plocka trattkantareller. Kläderna kommer att vara fulla av älglus. Paltorna kan jag stoppa in i tvättmaskinen. Men man kan varken duscha eller kamma bort älglusen ur håret med vanlig kam eller borste. Men jag ska allt lura de rackarna och plocka fram luskammen!

Här kan man läsa om hur jag satt på Universitetssjukhuset med älglus i håret. Om man känner för att läsa ytterligare om de jämrans kräken, alltså.

Man får väl vara tacksam att man inte är en älg iallafall.

Älglus en gång till

Älgjakten är på ingående. Den 9 oktober drar den igång. Vid vår tomtgräns brukar det stå en skylt: Älgjakt pågår.

Jag hörde idag att egentligen omfattar älgjakten 3 veckor.

Veckan före jakten laddar man upp. Sen kommer själva jaktveckan. Men sen! Veckan efter jakten tillbringar man med att plocka bort alla älglöss från kropp och kläder.

Hur tilltalande verkar det?

Älglus eller Hjortfluga

Var på en föreläsning på Universitetssjukhuset i Örebro. Mycket seriöst med lätt grånade damer och herrar i medelåldern i raden bakom mig.

Kände hur det killade i nacken. Men va fan!! Sitter han därbakom med en fjäder eller ett strå och busar som en tonåring med mig??
Struntade i det. Killandet forsatte. Drog med handen i nacken. Nä - ingenting. Mera lätt kittlande i nacken. Nu fick jag tag på nåt!
Men vad i helskotta: En ÄLGLUS!!
Mosade den diskret.

Skogen är full av de flygande otäckingarna just nu. De kommer med ett brummande och plötsligt är kläder och håret fulla av dem. Svåra att bli av med trots att man kammar och kammar. De tuggar sig fast i kläderna dessutom.

Här har jag saxat ur Wikipedia:

"Älgfluga, älglus eller hjortfluga är en platt fluga som landar på sitt värddjur ( hjortar älgar eller rådjur) och bryter av sina vingar. Därefter kryper den in i håret och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den biter människor, men kan inte använda människoblod för sin utveckling, betten är inte farliga på något sätt, dock kan de ge klåda och svullnad."

Trivsammare bekanta har man.....