Oländig väg till komposten

10 cm snö kom det dagen efter vårdagjämningen. Här ska vi inte hänga läpp, ledsna ur eller tappa modet för några extra snöflingor, inte. Nejdå - på med termobyxorna med snölås, fiskestövlarna och vinterjackan och sen iväg till varmkomposten med den gröna hinken i högsta hugg.

Det var besvärligt att ta sig dit och att bara gå tvärs över tomten blev idag värsta fyspasset.
Så bra kondition har jag.
Men jag är stark som en björn, kan jag meddela.

Mynta till te?

Allehanda myntasorter finns det.
Fick en fråga från Sqz som vill veta vilken myntasort som blir bäst att göra te på. Det kan jag inte svara på eftersom jag inte är så begiven på te. Hoppas istället att någon av mina läsare kan lämna bra förslag.

Tomt på burkar

I och med sådden av tomaterna tog plastburkarna slut. Jag måste ha städat förskräckligt duktigt förra året. Det är väl det jag alltid trott - det finns en hake med att vara för ordentlig.

Nåväl - gick in på en ICA-affär under lunchen och hörde mig för om de möjligen hade några tomma godisburkar åt mig. Dessvärre inte idag men om jag kommer på fredag så finns det att hämta, sa en vänlig dam.

Förträffligt.

Snömos eller isdrink

I den vänstra markbädden ska det snart blomma hyacinter, krokus och kungsängsliljor. Det kan man inte tro.

Jorden är fortfarande frusen utom det översta lagret som är snustorrt. Så ska det inte vara. Här gäller det att tillföra fuktighet för växterna. Den konstgjorda vårmusten, alltså.

Bära in vatten? Aldrig på tiden. Det var knivigt nog att ta sig fram till växthusdörren. Vingla fram i mer än knädjup snö med vattenkannor finner jag vara uteslutet.
Ta spaden där borta vid det blå bordet och skotta in lite snö? Så fick det bli.

Den vita frigolitlådan innehåller hästskit och ska bli en kompakt varmbänk.

Den skarpsynte ser förresten att jag inte tvättat ur växthuset i höstas. Det är så kallt och otrevligt att hålla på med vatten vid den tiden. När vårsolen värmer skönt blir det städning av.

Tomatlördag

Nu är fröna i jorden. Apelsintomat, Sungold, Chocolate cherry och Olivade.

Det svåra med sålådor inomhus är inte att hålla jämn och fin temperatur. Inte heller är det att se till att jorden är lagom fuktig. Nejnej.

Det svåra är snarast att hålla Monsterkatten på avstånd från de i hans tycke nymodiga och luxuösa toaletterna. Tänk bara - så underbart av snälla matte att sätta in jordlådor att krafsa i. Ute ligger snön djup men inne är det redan sommar... Mmmm.

Jag förvarar sålådorna bakom stängda dörrar. Monstret har gått lös förr på mina sådder.

Fågelgodis

De hemgjorda talgbollarna är sannerligen populära. Två bollar om dagen hackar småfåglarna i sig.
Bra att veta till nästa vinter.

En sålåda med hästskit i

På höstarna gräver jag ibland en grop i markbädden inne i växthuset. På vårarna fyller jag den med färsk hästskit, toppar med planteringsjord, låter den bli lagom varm och sår sen den tidiga salladen. En varmbänk har skapats. Lätt och bra, dessutom.

Det blev ingen grop i höstas. Det var ju lite sorgligt, det.

Men allt löser sig. På jobbet blev jag tillfrågad om jag möjligen skulle kunna få användning för en frigolitlåda med lock. Den är i form av en hyggligt stor kub med tjocka väggar. I mitten finns ett tomrum. Det som ursprungligen var en transportlåda för vaccin får strax ett helt nytt men inte sämre användningsområde.

Min transportabla varmbänk!

Jag tänker fylla halva hålrummet med färsk hästskit. Den kommer härifrån. Bovik heter stället, förresten. Det är samma plats som jag gjorde min formidabla ryttarinsats på.

Sen ska jag placera frigolitkuben i växthuset. Nu får jag en varmbänk trots allt.
Ibland har man tur. Och den enes avfall kan bli den andres smala lycka.

Om vintern tar slut, vilket verkar vara högst osäkert, kan jag ju bära ut kuben och ställa den i vårsolen.

Fågelmums de luxe

Årets köpetalgbollar är bedrövligt usla. Så dåliga att fåglarna knappt vill ha dem. Inte nog med att vintern är lång och kall. Småfåglarna svälter nästan ihjäl och den mat man hänger ut åt dem är oätlig.
Småfåglar runt knuten vill jag gärna ha. De sjunger fint och tar mycket mygg. Det ena är så bra som det andra.
Det gäller att hålla liv i fåglarna, alltså.

Sagt och gjort. Egentillverkade fröbollar blev det:
1 kg margarin
hampfrö
solrosfrö
en upphittad påse riven kokos

Rörs ihop och formas till bollar.

Jag kan meddela att fåglarna äter som galna av detta. Är en smula orolig att de ska bli så tjocka att de inte hinner lyfta innan Monsterkatten slår till. Det är en lömsk katt nämligen med aptit på det mesta.

När den late skottar taket

Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder. Får nog säga att en smula lathet och lite hälsosam arbetsskygghet även kan bidra till ett kreativt tänkande.

Så här är det. Snön tynger växthustaket. Husbonden påstår visserligen att mitt norska växthus har en osedvanligt stabil konstruktion och bra taklutning så skottning är inte nödvändigt.

Skulle nog ändå vilja ha bort snön utan att behöva lägga ner för mycket kroppsarbete. Det är jag inte så überintresserad av, nämligen.

Tänkte mig att lite undervärme skulle kunna få snötäcket att åka kana. Allehanda överblivna ljus får brinna därinne.

Hur gick det då? Jo, det visade sig att idén fungerade alldeles lysande. Snön åkte ner. Växthuset står kvar och jag har inte ansträngt mig. Det är alldeles som ett Kinder-Egg. Tre bra saker i ett.

Tycker förresten ofta att mina idéer är förträffliga ...

Trögt

Det går lite trögt här med bloggandet. Det enda som växer är ju snödrivorna. Och det är sannerligen inget att skriva om.

Glitterbjörk

Inga gröna blad än i den stora björken utanför jobbet. Gnistrande rimfrost istället.
En björk i all ära men en glittrande palm vore väl bättre?

Vi får allt vänta på våren. Under tiden kan man läsa trädgårdsbloggar. Kolla här!

Arton pelargoner och en änglatrumpet

Alltihop insläpat i köket. Det blev flera omgångar på en pulka från vinterförvaringen i garaget. Plantering i fin jord och en frisering på köpet ska nog muntra upp dem.

Fasligt så fullt det blev på fönsterbänkarna.

Kall om rumpan

Den här damen har jag visat förut. Meditation heter statyn och hon satt även då i snön. Då, för ett år sen, bedömde jag snödjupet till 8 meter här hos oss. Idag är det snudd på 37, tror jag. Med den här utvecklingstakten har vi inlandsisen över oss nästa år.

Bara som en upplysning, alltså ...

Liv i fröna

Jodå - det var liv i chilifröna. Nu nästan sprutar de upp ur jorden.
Små gröna vårtecken.
Skönt att se.

Nästan vår, kanske?

Utanför fönstret på jobbet hänger en rejäl istapp. Undrar om vi passerat värsta vintern nu?

Fru Älgs lunchbuffé

Mums, så gott det smakar med några tuggor av Säfstaholmträdet.
Kornellen slank ner som efterrätt.

Det var en ovanligt stadig älgmadame som kom från skogen i eftermiddags. Undrar om det är hon som förra året fick tvillingkalvar. Då såg jag en älgko i skogen med två ljusbruna små kalvar.

Älgar biter förresten inte lite fint när de äter av träden. De tar ett redigt bett, knycker med nacken och bryter loss grenarna. De är äppelträdsförstörare av värsta sorten.

Om äppelträdsmassaker och avskräckningsmedel kan man för övrigt läsa både här och här.
Det är inte alltid en dans på rosor att vara trädgårdsägare. Sannerligen inte.

Är chilifröna pigga?

Finns det kraft nog i dem för att orka gro, tro? Mina torkade chilifrukter innehåller torkade frön. Väldigt torra frön. De är nämligen från förrförra årets skörd och jag är högst osäker på grobarheten.

För säkerhets skull tänker jag prova grobarheten hos dem innan sådden. Det är enkelt gjort: man tar bara tio, femton frön, lägger dem i fuktigt hushållspapper på ett varmt ställe och väntar några dagar. Då syns det tydligt om de är vid liv.

Om sanningen nödvändigtvis ska fram så är jag lite lat. Jag vill inte åbäka mig med en sådd som inte tar sig. Precis så är det.

Undran i kvällningen

Undrar om växthuset kommer att klara sig. Om taket håller för snön.
Det ligger ett oroväckande tjockt lager snö på taket. Skulle nog behöva pulsa dit och försöka skotta av den.

Ingen fara, säger Husbonden. Det är ett norskt växthus med bra taklutning.

Jo. Så är det nog. Men lite orolig är jag ändå.

Citronodling

Jag är fodervärd åt några av yngste sonens citronplantor. Det är lite experimentodling över hela citronprojektet. Kärnorna kommer ursprungligen från frukter inhandlade på Ica Väst i Flogsta. Några av citronerna är planterade i vanlig blomjord medan andra har barkbitar att växa i. I studentlägenheten i Uppsala har sonen en citronplanta som växer i kattsand. I helt vanlig icke-klumpbildande kattsand av billigaste sort.

Vilka växer bäst? De som står under mammas beskydd i jord eller i bark? Eller möjligen studentens kattsandsväxt?

Den sura sanningen är att citronen i kattsanden växer bäst.

På bilden syns några av de som jag har hand om.

Bortflugna

Den här helgen räknar vi fåglar. Det är den årliga Vinterfåglar inpå knuten som Sveriges ornitologiska förening anordnar. Jag har skrivit om kampanjen förr. Här och här också.

För att utfodra småfåglarna har jag sen långt före jul hängt ut allehanda godsaker åt dem. Talgbollar, frön, nötter, fruktbitar. En del har fått serveringen på marken eftersom de tycker att det är bättre.

Syrenen utanför köksfönstret och marken nedanför brukar vara full av talgoxar, blåmesar, nötväckor, domherrar, tofsmesar, nötskrikor.

Vilka kom på middag idag, tro?
Jo, tre stycken talgoxar.
Snopet. Övermåttan snopet. Undrar var de andra håller hus?

Trädgården som tvättstuga

Trasmattorna behöver fräschas upp. Tänker använda mig av torrschamponering. Det är en slags vinterns nödtvätt av mattor. Sen mycket gammalt har snö använts till just det: mattvätt. Nån nytta ska man väl ha av det vita eländet.

Man lägger bara mattorna i snön och skyfflar på ett gott lager snö. Sen borstar man bort snön med en kvast. Det är en lightversion av en ordentlig tvätt men funkar riktigt bra ändå.

När barnen var små fick de hjälpa till. Nu är det Monsterkatten som bidrar med rätt tvivelaktig hjälp.

Ett tips är att låta mattan hänga ute och bli riktigt kall innan man lägger den i snön. Jag glömde det ett år. Inte lyckat alls. Snön smälte ner i mattan och det blev blött. Fy.

Törstande ängel

Den första dagen varje månad brukar änglatrumpeten få sig en slurk vatten. Ställde in den i vårt garage i höstas. Några grader över noll håller det sig därinne.
Tillsammans med pelargonerna bildar trumpeten ett brunskrumpet buskage.

De har blivit bortglömda sen början av december. Illa. Riktigt illa.
Igår kväll kom jag ihåg min eländiga plantage. Ut med en vattenkanna och på med en skvätt.

Hoppas att ängeln är en förlåtande typ.

Tack!

Tack för alla välkomnande kommentarer som skrivits till inlägget här nedanför. De värmde betydligt bättre än januarisolen.

En ny säsong

Lite försiktigt drar jag igång skrivandet igen. Dags att krypa ur blogg-idet även om snön ligger alltför djup därute.
Men när termometern visar -3 istället för -27 får man vara hyggligt nöjd.

Gjorde det lätt för mig på senhösten. Mina gamla amaryllislökar blev samplanterade. Ville inte sprida ut de där periskopen i en lång rad på fönsterbrädan utan föste samman dem istället. Tänkte att det skulle kunna bli rätt anslående. Gillar det lite maffiga, storslagna om det inte rör sig om midjemåttet vill säga.
Vad tycks?
Den mest tidigblommande , en limefärgad med två stänglar, har redan hunnit blomma över.

När sommaren kommer planterar jag ut lökarna i näringsrika grönsakslandet. De får komma ut på grönbete och äta upp sig. Sen blir det vila i källaren från augusti till november. För amaryllislökarna, alltså.

Själv får jag nog räkna med att arbeta.

Sista inlägget

Odlingssäsongen är slut så när som på lökplanterandet. Blomsterlökar sätter jag inte i år men några vitlökar ska absolut ner i landet. Thermidrome är en pålitlig sort - den får det bli.

I växthuset är det slutskörd som gäller. De sista tomaterna ska jag hämta in under dagen liksom physalisen. Alla vindruvor hinner inte bli klara innan vintern, det är helt säkert. Synd att så många halvmogna klasar blir kvar. Kan man använda dem till något, tro? Knappast - de är sura så öronen viker sig inåt.

Gladiolerna som märkligt nog blivit vita allihop ska upp ur jorden och läggas i källaren för vinterförvaring.
Allt visset ska bort och sen spolar jag ur växthuset. Till våren brukar jag tvätta med varmt såpvatten. Egentligen borde jag göra det redan nu men jag är så gräsligt frusen av mig. Inväntar vårsolen istället för att tampas med höstmörkret.

Odlingssäsongen var inte den bästa om man bortser från salladen. Aldrig förr har kökslandet haft så mycket, så fin och totalt snigelfri sallad. Och inte bara det. Trots 5 graders kyla står den fortfarande grön och grann. Rådjuren har dessutom helt missat att salladen varit kökslandets glänsande stjärna.

Detta inlägg har förresten nummer 1323.
För tre och ett halvt år sen började jag skriva om min trädgård och mitt växthus. Ville i all anspråkslöshet berätta om en amatörs odlingar i ett kärvt klimat och på mager skogsmark.
Känner att jag efter några bloggskrivarår upprepar mig alltför mycket.
Därför avslutar jag idag bloggen Lilla B.
Kommer inte att ta bort bloggen - den får ligga kvar om jag ångrar mig nästa år. Lite får man gardera upp sig.

Tack alla läsare för så många trivsamma kommentarer. Tack för alla mail och för utbyte av växter.
Även om jag inte fortsätter att skriva så kommer jag naturligtvis att fortsätta läsa hos er.

Ha det gott!

Vore man en liten svala

Skulle man fått fart under vingarna och varit på ett varmare ställe än detta.

I trädgården återstår nergrävning av varmkomposten, uppgrävning av dahliaknölarna och tömning av växthuset. Helt enkelt lite hårt jobb.
Jaja - det dör jag inte av.
Men en hagelskur till lunch livade inte upp, precis.

Odlarens bäste vän

Städa inte så förfärligt noga i trädgården!
Låt lagom med löv ligga kvar.
Maskarna tar hand om dem och själv slipper man.
Win-win, alltså.

Sen kan man ju önska att rådjuren skulle frossa på tistlar och kirskål.
Men så väl är det inte ordnat..

Nattregn och morgonfrost

Åska, ösregn och efterföljande förskräckliga köldgrader gick hårt åt blommorna. Nu är dahliorna inte längre trädgårdens skönheter.
Nä - nu gäller annat. På med stövlarna, varma fleecen, stadiga handskar, greppa spaden och själv får man vara den tjusiga uppenbarelsen på tunet.

Till helgen ska jag mata komposten med de sönderfallande blommorna och de brunfrusna bladen. Dahliaknölarna ska grävas upp och fraktas ner i källaren.

Så lätt det är att planera. Så enkelt och snabbt det går.
I tanken, åtminstone.

Virrpanna

Oktober? Oktobermorgon? Vad får jag allt ifrån?

Oktobermorgon vid sjön

Det blev betydligt mindre stillsamt sedan. Fullt ös på jobbet. Åska och hällregn nyss.
Så kan man också ha det.

Innan isen lägger sig

Ännu en skolplansch som visar livet vid vattenbrynet och ner under ytan. Man kan klicka på bilden för närmare granskning.

I min trädgård har det varit stiltje den här helgen. Är det marknad i byn så är det.

Varmkomposten ligger i en stor fin hög i landet. Den ska grävas ner när allt är skördat och klart. Sallad och spetskål finns det fortfarande en hel del av. Märkligt. Salladen har klarat frosten och rådjuren har missat kålen.

I växthuset är så gott som allt skördat. De jämrans vindruvorna är tjurigare än nånsin och tvärvägrar att mogna klart.
Elände.
Man vill ju gärna ha egenodlade vindruvor.

Slutet är nära

Ett par gurkor väntar på att skördas. Några tomater kanske hinner få färg innan höstkylan tar över helt. Vindruvorna önskar nog att de inte planterats i växtzon 5.
Pelargonerna strävar trots kalla morgnar på och blåsalvians färg är fortfarande praktfull. Så ser det ut idag.

Änglatrumpeten längst bort kan jag inte vinterförvara men de som stått i kruka ska jag bära in i garaget inom kort.

Allt har sin tid.

Till helgen stundar marknad i byn. Och marknaden drar folk vill jag påstå. Byn sväller över alla bräddar. Från knappt 3000 bofasta invånare till 120 000 marknadsbesökare i ett nafs ...
Trångt är ordet.

Höstdag

Höstdagjämningen är passerad. Björkarnas blad är gula eller bruna. Slutskörden i växthuset närmar sig.

Önskar alla en Glad Höstdag!

Spetskål

De blå ballongerna

Så här ser vindruvorna ut. De som var svaret på frågan.
Så uselt mogna de flesta är! Ynkligt. Bedrövligt. Trist.
Får sannerligen hoppas att solen kommer att värma de närmaste veckorna.
Sura vindruvor gör ingen glad.

Regnoväder

Nu vräker regnet ner. Vilken förunderlig tur att allt trädgårdsarbete hann avslutas. Gick en sen eftermiddagspromenad längs skogsvägen. Solen värmde gott och himlen var blå. Då.

Potatisupptagning

Det är inte så stort som det låter. Potatisupptagningen innebär att jag gräver upp de sista stånden som finns kvar i landet.
Sorten jag odlat den här sommaren heter Amandine och har beteckningen fransk mandelpotatis, delikatesspotatis.

Och hur var den då?

Formen är precis som en ordinär mandelpotatis. Kokar inte sönder alls lika lätt som vanliga mandelpotatisar. Färgen gul och fin. Smaken god och konsistensen fast.
En riktigt god potatis.
Nackdelen hos sorten är att skörden inte är speciellt riklig. Vill man ha många potatisar ska man välja en annan sort.

Potatisupptagningen blir söndagens enda trädgårdsarbete.
Nån måtta får det vara.

Vad är detta?

Rutiga duken till tvättning

På bordet i mitt växthus ligger alltid den rutiga duken. En blårutig bomullsduk som jag tycker om. Idag har jag burit in den för tvättning. Växthussäsongen går mot sitt slut.

Klippte bort många tomatblad så att ljuset kommer åt de tomater som fortfarande inte är mogna. Läste någonstans att man inte ska göra så eftersom plantan behöver bladen även så här sent på säsongen.
Trams, säger jag bestämt. Jag skär alltid bort bladen efterhand och det har funkat i 15 år och på över 60 olika sorters tomater.

Man ska prova själv och inte tro på allt man läser.

En sann historia

Apropå färgvalen av gladiolusarna så kommer jag ihåg följande helt sanna historia.

Min syster ringde mig för en hel del år sen. Alldeles upplyft av en fängslande och lärorik föreläsning hon fått gå på. Lyriskt berättade hon om hur skickligt föreläsaren lagt fram de nya forskningsrönen. Hur engagerad hon varit. Hur tiden bara runnit iväg.

- Hon var så lik dig, sa systern.

Mera, mera, tänkte jag. Sånt vill man ju höra mycket av.

- Precis som du. Tänk, hon såg ut som om hon stigit upp ur sängen, inte tänt lampan, öppnat garderobsdörren och bara tagit de kläder som hängde närmast ...

Så var det med det.
Vi skrattade hjärtligt ihop och jag kan försäkra att min syster träffade på pricken rätt.

Varför blir de vita?

Det kan man sannerligen undra. Nu menar jag inte fingrar eller tår i höstkylan utan mina gladiolus.
Satte gladiolusknölar i växthuset för flera år sen. Valde massor av olika färger: laxrosa vilket visade sig vara en riktig äckelfärg, gula, vita, röda. Tänkte att det inte bara ska vara vackert, fint och mesigt välordnat i växthuset. Jag vill ha det lite ostyrigt och vilt också.

Har tagit upp gladiolusknölarna så ordentligt varje år, övervintrat dem i källaren och planterat ut dem framåt våren.

Färgerna har förändrats. I år är det bara VITA gladiolus.

Varför gör de på detta viset? Jag vill att det inte ska vara så färggenomtänkt. Jag vill ha oordning.
En smula, i alla fall.

Första nattfrosten

Vilken evig tur att jag bar ut värmefläkten i går kväll i växthuset och satte igång timern.

Gräsmattan ligger vit nu. Det var kallt i natt.

Måtte jag ställt in timern rätt annars hänger vindruvsklasarna frusna i växthuset.

Hemvägen

Kraftfull himmel i eftermiddags. Det regnade när jag kom hem men jag lyckades ändå hitta 6 stycken mogna jordgubbar i kökslandet.
Remonterande jordgubbar är prima.

En gubbe forever, så att säga.

Frostfritt

Nog hade jag en rent sanslös tur med vädret.
Så kan man gott säga när det var stjärnklart i går kväll och jag glömde bära ut varmluftsfläkten till växthuset. Såg på termometern att det var 6 grader ute framåt nattkröken och sen gick jag bara och lade mig. Jösses.
Ett regnväder smög sig in under natten och temperaturen stannade vid 4 grader i natt.
Förföljd av tur ...

Kokospelle

Här sitter en bloggkompis. Det blev en pratstund under förmiddagsfikat på jobbet.

Besök hennes blogg! Kokospelle lever mitt i naturen.
Hon övernattar utomhus en gång i månaden året om. Under bar himmel. Betänk det! Under bar himmel!!

Jag känner hur tårna frostskadas vid blotta tanken.

Kokospelle och Fryslorten...

Dagens rätt

Igår kväll hämtade jag in några olika tomatsorter och gurka från växthuset. Rödlöken är redan upptagen ur landet och ligger i en korg i köket. Lök, grönsaker tillsammans med en ask fetaost och en flaska olivolja fick följa med till jobbet idag.

En arbetskamrat hade bröd och oliver med. Tillsammans ordnade vi lunchen.

Grekisk sallad.

Kan försäkra att det inte smakade otäckt alls.

Om man vore en kanin ...

Ja, då skulle livet leka. Åtminstone om man förirrar sig ner i mitt köksland.
Sådde alldeles för mycket, lite väl många sorter och alldeles för tätt med sallad.

Vid den här tiden brukar frosten ha förvandlat all sallad till snoriga blad. Men icke nu.
Salladen står så frisk och fin.

Rådjuren har inte hittat hit heller. Märkligt ...

Kan man älska en älglus?

Tänkte plocka trattkantareller idag men såg att lingonen fortfarande var så grant röda. Det blev en stor hink sådana istället. Trattisarna får stå på tillväxt.

Runt huvudet surrade älgflugorna. De kallas även hjortfluga eller älglus. Har skrivit om dem förr. Det kan man läsa om här. Eländes obehagliga kräk är det. Ett dovt surrande när de närmar sig. Landar fullständigt omärkligt. Sen börjas det. Kliandet. Nästan omöjliga är de att få tag på. Och när man väl gjort det visar det sig att de platta lössen är näst intill odödliga.

Jag har köpt mig en luskam för att kunna kamma bort älglössen.

Så till frågan: Kan man älska en älglus?

Nä - det går inte. Verkligen inte.

Fredagsvin

Nu ser det lovande ut. Den mest mogna klasen presenteras här.
Vino Nordica.
För ett angenämt liv i ett kallt klimat.
Trevlig helg!

Snabbmognande tomater

Det verkar att fungera. Det här att lägga in äpplen i växthuset. Ett lyckat försök är i och för sig anekdotisk bevisning men om flera upprepar det med lyckat resultat kan vi nog konstatera att gammal fallfrukt är ett bra mognadsmedel för tjuriga tomater.

Jag öste fullt med äpplen under en särskild planta. Och se på attan! Tomaterna mognar på i snabb takt.

Fler som försökt?

Bilden visar sjön igår. Den är vackrare än ruttnande äpplen.

Brittsommar

Fleecevästen var ett alldeles onödigt garnityr idag. Sommarvärmen är här!
Husbonden slår på stort och klipper gräset.

Bonusbarnbarnet säljer jultidningar och några remonterande jordgubbar mognar.

Det är viss oordning i naturen, tycker jag.

Smultronplantor från Dalarna

Idag kom ett grönt kuvert med smultronplantor. Vita smultron.

Vilken lycka att kunna dra fåglarna vid näsan nästa år. Vid näbben? Strunt samma - de ska luras på bären.
De röda vinbären och de mumsiga jordgubbarna ger de sig på men här kommer de att gå på pumpen.

Så elak man är - vilken typ som gillar att lura småfåglar.
Simpel. Usch.

Tack Englundskan för smultronen!

I lingonskogen

Fortsatte lingonplockningen idag. Jag gillar att gå i skogen. Men nu blir jag en smula förvirrad. Är det skog eller är det sjö?
Det klafsar om stövlarna, varenda grop eller håla är vattenfylld. Så här mycket vatten var det i skogen i början av åttiotalet. Sen dess har det bara blivit torrare och torrare. Tills nu.

Fick för övrigt ihop tio liter lingon på 45 minuter. Det är jag nöjd med.

Till min syster

Skogen är proppfull med lingon i år. Jag tar spannen och lingonreparen med mig, går högst hundra meter från tomtgränsen in i skogen och plockar.

Nu står det 10 liter lingon på verandan och väntar på rensning. Jag rensar, sköljer och fryser in.
Min syster i stockholmstrakten brukar få lingon att koka sylt av varje år.

Läste förresten i min trädgårdsalmanacka att den 5 september för precis tio år sen plockade jag 50 liter lingon. Noterade också att ryggen värkte. Det var dessutom 25 grader varmt.

De där 25 graderna vill jag gärna ha nu.
Tänk att det var så varmt då - mannaminnet är kort.

Värsta gnället

Sitter vid frukostbordet. Klockan är nästan 7.00 och jag måste ha lampan på.
Ute regnar det. Björken utanför fönstret har alldeles för många gula blad och på väderrapporten talas det om åska och stora regnmängder.

Monsterkatten har kommit in full med fästingar.

Vågar man tillönska alla en trevlig helg ändå?

Senfärdiga tomater

Väldigt så tröga de är, mina tomater. Visst mognar de men det går ovanligt långsamt.

GJ, som kommenterar här ibland, berättade igår att hon la in äpplen i växthuset för att skynda på mognaden. Det hade inte fungerat så där jättebra men jag ska prova ändå. All fallfrukt ska jag bära in dit och hoppas på att etylengasen som äpplena avger ska skynda på de senfärdiga tomaterna.

Går det så går det. Och äpplena ska ändå inte ligga på grusgången eller i gräset och skräpa.

Studentjubileum

Var bortrest under helgen. Allt lövsly och varje minijulgran har fått stå i fred här på gården.
Jag har inte tittat efter än men misstänker starkt att var och en vuxit minst 57 cm på rent jäkelskap under tiden.
Nåväl, jag kommer lätt att fälla dem med min beställda kedjesåg. Då kan de stå där och kaxa sig bäst de orkar.

Jag har varit i Falkenberg på studentjubileum. Det är 40 år sen vi tog studenten.
Den upplysningen kan tyckas ligga mycket långt från trädgård. Men så är det inte.
En av mina gamla klasskamrater har ett företag som ordnar trädgårdsresor.
Kolla här:Karins Trädgårdsresor

Motorsågsmassaker

Först fick yngste sonen såga sly och röja bort lite större ogrästräd. Sen tog jag vid och slet ont med handsågen. Nu är jag så less på detta ihärdiga sågande att jag beställt en kedjesåg med batteridrift.

En elsåg med sladd skulle jag garanterat trassla in mig i, dra ikull mig, såga mig i benet eller drämma huvet i en sten. Det känner jag på mig.

Men med en batterisåg kommer livet att bli förenklat.
Och ve den granjävel som försöker tränga sig förbi och växa sig in i farstun.

En palm vore ju en helt annan sak.

Svalan och sommaren

En svala gör ingen sommar, sägs det.

Odlingarna den här sommaren gav ett ojämnt resultat. Potatisen, Amandine, blev fin och salladen rent överdådig. Sockerärterna ett totalt misslyckande liksom luktärterna. Rödlöken växte till stora fina klot.

I växthuset växer det fortfarande bra men mognaden går långsammare än vanligt. Mycket långsammare till och med. Men hoppet om den rikliga tomatskörden är sannerligen inte ute trots att hösten verkar anfalla oss. September kan ju bli så varm och solig. Sånt har hänt förr.

Tack och lov att änglatrumpeterna är tysta av sig annars hade trumhinnorna fladdrat i trasor - riklig blomning är bara förnamnet.

Allt får mogna i sin takt men det gäller att kolla temperaturen. En frostnatt är inget jag längtar efter. Tror inte att gurkorna heller gör det. Sjunker den ner mot noll måste värmefläkten igång.

Själv köpte jag mig en blå fodrad fleecejacka. Det gäller att vara rustad.

Topsblommor

Barnbarnens egentillverkade krukor med tillhörande blommor.
Så lättskötta! Ständigt blommande!
Funderar på att ta med mig dem till jobbet och ställa i fönstret.

Sniglar och snäckor

Planschen är så gammal att den värste skurken inte ens var känd av tecknaren. Mördarsnigeln, menar jag, den slemmigaste typen av dem alla.

Lyckligtvis har ännu ingen spansk skogssnigel siktats på gården.
De andra har jag många av.

Vinbergssnäckor är rent av riktiga skönheter. Ätliga såna. Jag har förresten blivit bjuden på snigel i vitlök en gång. Spännande men inte gott. Kunde lika gärna tuggat på ett suddgummi med vitlökssmak.

Morgonsol i växthuset

För att kunna lirka sig fram mellan gurkor och änglatrumpeter behövs god balans och en smidig lekamen. Ingetdera gives i övermått, precis.
Det är ärligt talat lite för mycket av växtlighet just nu.

Måste nog vingklippa änglarna ...

Många gurkor blev det ...

I våras gjorde jag ett försök med egentillverkade krukor. Jag vred ihop strutar av Dagens samhälle och använde som förgängliga krukor till gurkodlingen.

Här kan man se hur de såg ut.

Jag petade ner ett frö i varje strut. Lätt, lätt grodde de och sen var det bara att stoppa ner hela struten i jorden och låta gurkan växa vidare.
Försöket föll väl ut och idag har det blivit en grön vägg av plantorna.

Den som vill göra det mycket lätt för sig till nästa odlingssäsong kan tillverka egna krukor utan specialverktyg.
Ett par nävar och en tidning räcker långt.

Fritidssysselsättning

Jag vill spy åt sly.
Åt alla björkjävlar och granhelveten som försöker växa ända in i farstun.

Tack Allers!

Nu blommar löken!
Vann i våras några trumpetliljelökar i Allers Trädgårds lotteri. De har stått och vuxit så sakteliga. Väldigt sakta, tyckte jag lite otåligt. Men säger man inte att ädel frukt mognar långsamt, kanske?
Nu blommar de med stora klockor och doftar underbart.

Då kommer frågan: ska man ta upp liljelökarna och förvara dem frostfritt eller kan de stå kvar och känna på bergslagsvintern? Är det någon som vet?
Vill ju bra gärna få se blomningen fler gånger.

Upprensning överallt

Sakta, sakta mognar tomaterna. Några Sungold är äntligen klara. Den sorten är en av mina favoriter.
Gurkorna som var mogna fick följa med yngste sonen till Uppsala i fredags och två stora krukor med änglatrumpeter har jag flyttat ur växthuset och till uteplatsen.

Slyröjning och fönsterputsning har varit sommarens stora och projekt.
Slyröjning är för övrigt ett evighetsprojekt. Har sågat och knipsat å det grövsta idag och är totalt slut.

Uppdaterat:
Hittade i sena kvällningen fästingar som tog sig en kvällspromenad på mig. De förpassades till fästinghimlen. Där är det nog nästan fullsatt numera ...

Små gröna kulor

Det är långt kvar innan de här knallhårda, gröna kulorna blir mjuka, mörkblå druvor.
Men det ser lovande ut ändå, tycker jag.
Bara det ville bli lite mera solsken. Vindruvor gillar sol och värme.
Jag också, för den delen.

Krasse i salladen

Apropå bilden här nedanför: man kan ta sig ett bett i buketten.
Krassen är ätlig. Jag tycker att det bär emot att äta blommor men bladen är högst användbara i sallad. Ta de riktigt gröna och fina bladen, hacka dem i småbitar och blanda ner som kryddig tillsats. De har en pepprig smak som åtminstone jag uppskattar mycket.

Fröna går att lägga in som kapris. Det tänker jag inte ens försöka mig på.

Brandmannasonen

Idag fyller han 31 år. Tiden går galet fort.
Och om några dagar fyller hans dotter 4 år.

GRATTIS!

Physalisfrisering

Goda är de, physalisarna. Fina att se på också men de växer likt ogräs.
Stängslade in dem för ett tag sen och tog bort en hel del skott för att slippa få dem precis överallt.

Nu har jag gått lös riktigt rejält. Toppat alla grenar. Jag tycker att det är alldeles onödigt att låta kraften gå till fruktsättning som aldrig hinner mogna. Bladverket hade dessutom hunnit bli onödigt tätt och jag klippte bort mycket. Fasligt mycket. Lämnade bara kvar några blad att dra upp näring till frukterna.

Vi får väl se om det var för radikalt eller om beskärningen rent av blir en succé.

Söndagsvila på eftermiddagen

Klicka på bilden och stig in i växthuset. Välkommen!

Nyputsade fönster

26 fönsterbågar med innanfönster är klara nu. Inte hade jag några eterneller att lägga på fönstervadden. Strösslade ut små guldstjärnor istället.
Tyckte att fönsterputsarna gott var värda dem.

Fönsterremsorna ska klistras dit vid ett senare tillfälle.

Trevlig helg!

Fönsterputs med bloggträda

För ögonblicket ligger bloggen liksom trädgården lite grann i träda. Några dagars semesterresa och sen sommarens stora projekt fönsterputsningen som tar både tid och kraft i anspråk.

Den som har gammaldags stora fönster med spröjs, iskruvade lösa innanfönster med klistrade fönsterremsor förstår vad jag menar med kraftprov. Fönstervadden får man heller inte glömma att lägga dit. Får se hela putsevenemanget som värsta gympasset.

Nu ska det bli skinande fint.

Jag sliter inte ensam - yngste sonen jobbar också hårt.
Är Husbonden arbetsbefriad, månne? Ånej. Han bygger ett nytt verandatak.

Verandafynd

Husbonden gjorde ett redigt fynd under verandataket.
Hade nog hellre hittat en hoper guldpengar än ett bautastort getingbo.
Så krass är jag ...

Doktorn är på semester

Bar ut doktor Westerlunds hälsoblomma till komposten. Inte för att han ska förmultna utan för att doktorn ska få hämta nya krafter inför vintern.

Lite praktiskt för den late är det också - ingen gödning behövs och bevattningen sköts från ovan.

Den skarpsynte ser förresten säkert att doktor Westerlund fick sällskap i kompostbingen.
Man vill ju gärna göra det lite trevligt för blommorna.

När nattfrosten närmar sig få de komma in igen. Doktorn och hans sällskap ska inte behöva frysa om fötterna.

Favoritlök

Sättlök kan man nog inte misslyckas med. Tror rent av att det är stört omöjligt. Men allt är minsann inte frid och fröjd bara för att man köpt sig en påse sättlök - så enkelt är det inte. Jag tycker att det finns för få olika sorters gul sättlök att välja mellan! Har under de senaste åren bara hittat gul sättlök av den plattrunda sorten. Den är ful och trist, tycker jag. Smakar bra gör den för all del men den är svår att skära. Odlar istället gul jättelök från frö.

Rödlöken är däremot fin i formen och dessutom mild och god i sallader. Den är min favorit.
Den verkar inte ens bry sig om att regnet öser ner.
Potatis, sallad och lök trivs uppenbarligen även om sommaren är kass.

Det är inte alla som gör det, precis.

Besökare nr 100 000 har anlänt

Välkommen hit du stockholmare som googlat på orden spinn och ohyra.
Hoppas att du hittade något användbart.
Själv upptäckte jag spinn på en liten inomhusros som nu får pryda verandastolpen istället för att stå i köksfönstret.

Nu hälsar nr 99 924 på

I morgon kommer nog min hundratusende besökare till bloggen.

Välkommen!

Uppdaterat
Nu på lördag förmiddag, vid elvatiden, har räkneverket tickat fram till 99969.
Jag tycker att det är lite spännande.

Physalismystiken tätnar

Brukar övervintra physalis. Det har jag berättat om både här och där. I växthuset växer min gamle trotjänare och brer ut sig så jag får stängsla in växten för att inte få en djungel.
Av en arbetskamrat fick jag flera plantor av physalis när hon fick en änglatrumpet av mig. Den physalisen växer så väluppfostrat städat och håller en påfallande låg profil.

Jag har alltid trott att en physalis är en physalis.
Men nä. Så enkelt är det minsann inte kan jag meddela.

Titta på bilden. Bladen ser olika ut. De känns olika också. Den storvuxna sorten har mjuka och lena blad. De känns nästan som lammöron. Den mindre sortens physalis har helt ordinära blad. Höljet kring frukterna är inte heller lika. Nu återstår att invänta mognaden och känna efter om de även smakar olika.

Vet någon av mina läsare något om olika sorters physalis? Berätta för mig!

Torkade snöflingor

Kan man få uteblommor av typen Snow-flakes att dö torkdöden i denna blöta sommar? Kan detta verkligen inträffa?
Ja.
Om man inte i tid tänker på att skyfall oftast brukar hålla sig utanför verandor och inte alls leta sig in och bevattna amplarna lagom och regelbundet.
Precis så illa är det. Tänkte inte ett dugg på mina ampelväxter när regnet öste ner.

Fnösketorra ampelväxter är sannerligen ingen vacker syn.

97 millimeter regn hittills i juli

Våtarven stortrivs.
Potatisen likaså.

Inte jag.

Nu har det kommit onödigt mycket regn.

Vin och blommor en fredag afton

Slet hårt idag i trädgården. Det var inte roligt alls. Allt klipp från häcken och spireorna som jag lämnade kvar låg i regnet till idag. Äntligen är allt det blöta bortkört och tronar i en jättehög på min grovkompost.
Tungt, tungt tungt. Det gick på rena viljan.

Inne i växthuset är det betydligt mera glammigt.
Vad sägs om blommor och vin en fredagskväll?

Surt efter

Igår gick jag lös med häcksaxen. Plymspireorna som aldrig förr varit så stora, gröna och haft så långa vita plymer låg efter det senaste skyfallet totalt utslagna på gräsmattan. Inte en chans att de kan resa sig. Det finns inget annat att göra än att sätta saxen i dem.

När jag ändå var på saxhumör rök en häck med av bara farten. Det var läge att göra en upprensning längs gången in till huset. Jäklars vad jag fick träna armmusklerna!

Framåt kvällningen såg det riktigt bra ut. Allt avklippt fick ligga kvar och invänta morgondagen. Orken räckte liksom inte riktigt till.

Idag ösregnar det. Inte bra. Blåser hårt gör det också.
Förstår att jag måste dra på mig regnkläder, samla ihop allt gårdagens avklipp och köra iväg till grovkomposten.
Det här är ingen rolig trädgårdsdag. Nää. Verkligen inte.

Veckans växthusbild

Nu går det undan i växthuset.
Utanför är det omväxlande väder: åska, skyfall, hagel eller tropisk hetta.
Innanför växthusets väggar är det behagligt och mera jämnvarmt.

Klämmer ihjäl liljebaggarnas orange larver när jag ser dem. Det syntes förresten små hål i änglatrumpeternas blad och jag tog marodörerna på bar gärning. Små sniglar!
De är i snigelhimlen nu.

Ängel i helfigur

Fick tillfälligtvis och för fotograferingens skull plocka bort det blå bordet med min rutiga duk. Ängeln liksom hukar bakom möblemanget och syns inte fullt ut.

Så här ser blomman ut - bilden är tagen idag.

Den som är riktigt skarpsynt och kanske rent av klickat på bilden kan se några gröna trådar här och var.
Den där änglatrumpeten växer som en himmelsk gödkyckling, nämligen. Jag måste staga upp grenarna annars knäcker den sig själv.

Jag gillar maffiga växter. Is less more?
Ånej.

Lindalottas änglatrumpet

Två skånska skott av änglatrumper kom förra våren per post från Lindalotta. En av dem lyckades jag få att övervintra och den gav sen upphov till många småtrumpeter som står här och var i Bergslagen. Den ursprungliga trumpeten blommar för fullt. Räknade blommorna idag. 26 stycken var det.

Här är en av dem i närbild.

Tack än en gång Lindalotta!

Godaste doften?

I år blommar smultronschersminen överdådigare än någonsin.
Doftar himmelskt gör den också.

Strax efter jag tagit bilden kom ovädret lös. Man kan nästan ana det.

Luftlök

Åska och hagel

Några präktiga åskknallar och smattrande hagel var kvällens naturbegivenhet. Plymspireorna ligger totalt utslagna på gräsmattan.
Kupade potatisen tidigare idag. Har inte tittat efter men jag misstänker att de är avkupade nu.
Ovädret var inte nådigt .

Plommonblad

Hur kan det komma sig att plommonträdet får gula blad som ramlar ner på gräsmattan? Det är ju bara den 1 juli. Det kan knappast bero på torka - här är gott om vatten i jorden.
Har inte sett till några insekter på bladen heller.
Mystiskt.
Sånt gillar jag inte.

Har någon annan märkt samma elände i trädgården?