Idag missade jag flera bilder på min väg till jobbet. Kameran låg i väskan, inte lättillgänglig alls.
Tänk om jag gjort som min gamla pappa, pressfotografen. Då hade jag inte missat en tjäder som satt mitt på vägen eller en räv med magnifik svans.
Pappa hade alltid Hasselbladaren med sig. Alltid!! Den älsklingskameran låg instoppad under bilstolen om vi så bara skulle åka och bada.
Man måste vara beredd. Man kan möta det särskilda ögonblicket närsomhelst.
Imorse hade dimmorna börjat lätta och solen bröt igenom. Tjädern flög iväg och räven sprang fort. Men sjön väntade på mig.
5 kommentarer:
Ja man bør vara beredt. Jag ser ofta en mengde med herliga motiv nær jag inte har kameraen. Har blitt duktigare efter jag børjade blogga. Nydelig morgonbilde : )
Nu ser det så där trolskt ut igen... Jättefin bild!
Min kamera ligger alltid i fickan.
Eller i ryggsäcken.
Det händer att jag vänder om, när jag kommer på att den blev kvar på slagbordet ..-)
Verkligen,som att bege sig in i Sagans Land!
Då vet vi också, att det är en gnutta genetiskt...i Din känsla för Bilden!
allihopa: det är verkligen lite av Sagans land, de som bara kör förbi går miste om något.
Elisabet: jag har också vänt om efter kameran!
Skicka en kommentar