söndag, oktober 04, 2009

Sista inlägget


Odlingssäsongen är slut så när som på lökplanterandet. Blomsterlökar sätter jag inte i år men några vitlökar ska absolut ner i landet. Thermidrome är en pålitlig sort - den får det bli.

I växthuset är det slutskörd som gäller. De sista tomaterna ska jag hämta in under dagen liksom physalisen. Alla vindruvor hinner inte bli klara innan vintern, det är helt säkert. Synd att så många halvmogna klasar blir kvar. Kan man använda dem till något, tro? Knappast - de är sura så öronen viker sig inåt.

Gladiolerna som märkligt nog blivit vita allihop ska upp ur jorden och läggas i källaren för vinterförvaring.
Allt visset ska bort och sen spolar jag ur växthuset. Till våren brukar jag tvätta med varmt såpvatten. Egentligen borde jag göra det redan nu men jag är så gräsligt frusen av mig. Inväntar vårsolen istället för att tampas med höstmörkret.

Odlingssäsongen var inte den bästa om man bortser från salladen. Aldrig förr har kökslandet haft så mycket, så fin och totalt snigelfri sallad. Och inte bara det. Trots 5 graders kyla står den fortfarande grön och grann. Rådjuren har dessutom helt missat att salladen varit kökslandets glänsande stjärna.

Detta inlägg har förresten nummer 1323.
För tre och ett halvt år sen började jag skriva om min trädgård och mitt växthus. Ville i all anspråkslöshet berätta om en amatörs odlingar i ett kärvt klimat och på mager skogsmark.
Känner att jag efter några bloggskrivarår upprepar mig alltför mycket.
Därför avslutar jag idag bloggen Lilla B.
Kommer inte att ta bort bloggen - den får ligga kvar om jag ångrar mig nästa år. Lite får man gardera upp sig.

Tack alla läsare för så många trivsamma kommentarer. Tack för alla mail och för utbyte av växter.
Även om jag inte fortsätter att skriva så kommer jag naturligtvis att fortsätta läsa hos er.

Ha det gott!

torsdag, oktober 01, 2009

Vore man en liten svala


Skulle man fått fart under vingarna och varit på ett varmare ställe än detta.

I trädgården återstår nergrävning av varmkomposten, uppgrävning av dahliaknölarna och tömning av växthuset. Helt enkelt lite hårt jobb.
Jaja - det dör jag inte av.
Men en hagelskur till lunch livade inte upp, precis.

onsdag, september 30, 2009

Odlarens bäste vän


Städa inte så förfärligt noga i trädgården!
Låt lagom med löv ligga kvar.
Maskarna tar hand om dem och själv slipper man.
Win-win, alltså.

Sen kan man ju önska att rådjuren skulle frossa på tistlar och kirskål.
Men så väl är det inte ordnat..

tisdag, september 29, 2009

Nattregn och morgonfrost

Åska, ösregn och efterföljande förskräckliga köldgrader gick hårt åt blommorna. Nu är dahliorna inte längre trädgårdens skönheter.
Nä - nu gäller annat. På med stövlarna, varma fleecen, stadiga handskar, greppa spaden och själv får man vara den tjusiga uppenbarelsen på tunet.

Till helgen ska jag mata komposten med de sönderfallande blommorna och de brunfrusna bladen. Dahliaknölarna ska grävas upp och fraktas ner i källaren.

Så lätt det är att planera. Så enkelt och snabbt det går.
I tanken, åtminstone.

Virrpanna

Oktober? Oktobermorgon? Vad får jag allt ifrån?

måndag, september 28, 2009

Oktobermorgon vid sjön


Det blev betydligt mindre stillsamt sedan. Fullt ös på jobbet. Åska och hällregn nyss.
Så kan man också ha det.

söndag, september 27, 2009

Innan isen lägger sig


Ännu en skolplansch som visar livet vid vattenbrynet och ner under ytan. Man kan klicka på bilden för närmare granskning.

I min trädgård har det varit stiltje den här helgen. Är det marknad i byn så är det.

Varmkomposten ligger i en stor fin hög i landet. Den ska grävas ner när allt är skördat och klart. Sallad och spetskål finns det fortfarande en hel del av. Märkligt. Salladen har klarat frosten och rådjuren har missat kålen.

I växthuset är så gott som allt skördat. De jämrans vindruvorna är tjurigare än nånsin och tvärvägrar att mogna klart.
Elände.
Man vill ju gärna ha egenodlade vindruvor.

torsdag, september 24, 2009

Slutet är nära


Ett par gurkor väntar på att skördas. Några tomater kanske hinner få färg innan höstkylan tar över helt. Vindruvorna önskar nog att de inte planterats i växtzon 5.
Pelargonerna strävar trots kalla morgnar på och blåsalvians färg är fortfarande praktfull. Så ser det ut idag.

Änglatrumpeten längst bort kan jag inte vinterförvara men de som stått i kruka ska jag bära in i garaget inom kort.

Allt har sin tid.

Till helgen stundar marknad i byn. Och marknaden drar folk vill jag påstå. Byn sväller över alla bräddar. Från knappt 3000 bofasta invånare till 120 000 marknadsbesökare i ett nafs ...
Trångt är ordet.

onsdag, september 23, 2009

Höstdag

Höstdagjämningen är passerad. Björkarnas blad är gula eller bruna. Slutskörden i växthuset närmar sig.

Önskar alla en Glad Höstdag!

måndag, september 21, 2009

Spetskål

De blå ballongerna


Så här ser vindruvorna ut. De som var svaret på frågan.
Så uselt mogna de flesta är! Ynkligt. Bedrövligt. Trist.
Får sannerligen hoppas att solen kommer att värma de närmaste veckorna.
Sura vindruvor gör ingen glad.

söndag, september 20, 2009

Regnoväder

Nu vräker regnet ner. Vilken förunderlig tur att allt trädgårdsarbete hann avslutas. Gick en sen eftermiddagspromenad längs skogsvägen. Solen värmde gott och himlen var blå. Då.

Potatisupptagning

Det är inte så stort som det låter. Potatisupptagningen innebär att jag gräver upp de sista stånden som finns kvar i landet.
Sorten jag odlat den här sommaren heter Amandine och har beteckningen fransk mandelpotatis, delikatesspotatis.

Och hur var den då?

Formen är precis som en ordinär mandelpotatis. Kokar inte sönder alls lika lätt som vanliga mandelpotatisar. Färgen gul och fin. Smaken god och konsistensen fast.
En riktigt god potatis.
Nackdelen hos sorten är att skörden inte är speciellt riklig. Vill man ha många potatisar ska man välja en annan sort.

Potatisupptagningen blir söndagens enda trädgårdsarbete.
Nån måtta får det vara.

lördag, september 19, 2009

Vad är detta?

Rutiga duken till tvättning

På bordet i mitt växthus ligger alltid den rutiga duken. En blårutig bomullsduk som jag tycker om. Idag har jag burit in den för tvättning. Växthussäsongen går mot sitt slut.

Klippte bort många tomatblad så att ljuset kommer åt de tomater som fortfarande inte är mogna. Läste någonstans att man inte ska göra så eftersom plantan behöver bladen även så här sent på säsongen.
Trams, säger jag bestämt. Jag skär alltid bort bladen efterhand och det har funkat i 15 år och på över 60 olika sorters tomater.

Man ska prova själv och inte tro på allt man läser.

fredag, september 18, 2009

En sann historia

Apropå färgvalen av gladiolusarna så kommer jag ihåg följande helt sanna historia.

Min syster ringde mig för en hel del år sen. Alldeles upplyft av en fängslande och lärorik föreläsning hon fått gå på. Lyriskt berättade hon om hur skickligt föreläsaren lagt fram de nya forskningsrönen. Hur engagerad hon varit. Hur tiden bara runnit iväg.

- Hon var så lik dig, sa systern.

Mera, mera, tänkte jag. Sånt vill man ju höra mycket av.

- Precis som du. Tänk, hon såg ut som om hon stigit upp ur sängen, inte tänt lampan, öppnat garderobsdörren och bara tagit de kläder som hängde närmast ...

Så var det med det.
Vi skrattade hjärtligt ihop och jag kan försäkra att min syster träffade på pricken rätt.