Det låter så trevligt: gröna fingrar. Positivt och bra.
Stadigt. Hederligt. Rent av tryggt.
Men det som följer med de gröna fingrarna är inte så grant. Den lätt missfärgade randen under nagelkanten. Jag kan borsta med nagelborste, använda citronsyra, galltvål, diskmedel. Skulle behöva kaustiksoda men då försvinner väl de gröna fingrarna för evigt.
Använder aldrig nagellack - det känns som om jag vore på väg till maskerad - men kan nog bli tvungen.
Huvudbry. Svart elände under nageln eller eller rött elände uppepå?
Dagens I-landsproblem...
7 kommentarer:
Men vadå?
Jag skakar hellre hand med en Näve, som gjort annat än *med lilla handen* pillat sig i naveln!
Eller Hur?
panter: inget att skratta åt!! Ser för jävligt ut.
eva: jo, så är det nog.
Jag håller med Eva, självklart är det så!
lindalotta: jag ska nog bättra på Svarta randen nu i helgen.....
Men klipp ner dom till mindre än ett gruskorns bredd!
Jag slipper jord under naglarna, för jag blundar när jag passerar min trädgård... och gläds över mina höga häckar som gör att ingen annan ser heller...
bloggblad: här är det bara praktiska grepp som gäller. Nerklippningen är sedan länge ett faktum
Skicka en kommentar