lördag, april 19, 2008

Övernitisk farmor

Efter gårdagens Bloggträff i Byhålan hämtade jag lilla barnbarnet för en blixtvisit hemma hos oss.
Vi gick på hennes önskan raka vägen till växthuset. En sån strävan dit hindrar jag nog aldrig.
Hennes lilla röda vattenkanna fanns kvar. Mycket belåten över detta inspekterades hyacinterna och hon erbjöd sig att genast vattna dem. Efter lite skvalp med vattenkannan gick vi in.

Senare på kvällen skulle hon åka tillbaka hem. Såg att hon blivit så skitig på ena armen. En lortfläck som jag tyckte vi skulle ta bort.
Sagt och nästan gjort. Skiten motstod både tvål och vatten. Kunde den vara något annat?
Frågade tösen om det möjligen var ett gammalt blåmärke.

- Nä fammo. De e ju en tattejeing!

9 kommentarer:

johanna sa...

jajamän, det kryper längre o längre ner i åldrarna.
:o)

Lilla B sa...

sericea: Ja. Men det var tydligen en gammal hederlig tuggummitatuering :). Såna fanns tom när jag var liten. Fast jag kom då inte ihåg att de mest liknade en skitfläck.

Lullun sa...

*haha* Nej, men farmor, hänger du inte med på nya modet bland småtjejerna? Skitfläckstatueringar; mer inne kan man visst inte vara... ;-)

Lilla B sa...

lullun: Nä - man är väl från Hedenhös och fattar inget av det senaste...

Anonym sa...

Ha ha ha... hon är så go den tjejen...

Lilla B sa...

annapanna: Ja, det är hon verkligen!

Anonym sa...

Tidig tatuering... NÄsta gång kanske hon kommer piercad till farmor... /Pallas

Lilla B sa...

pallas: Åh, säg det inte!! Jag bävar.

Anonym sa...

VAR FÅR MAN TAG PÅ TUGGUMITATUERINGAR?!?!?!?! TACK SÅ JÄTTEMKT!

vi behöver ett gäng tills på fredag... supertack!!!!!

maila gärna! robinohood@hotmail.com