Sämsta trädgårdsmästaren

Allt är inte blommor och blader i min trädgård. Annat levande finns också. Och då menar jag inte larver, bladlöss eller sniglar. Inte alls. De ser jag helst döda.

Här huserar katten som krafsar upp det nysådda. Han som vältrar sig på fiberduken. Han som lägger sig på småplantorna och rullar runt så de kläms ihop och trycks sönder.

Han är den sämsta trädgårdsmästaren. Men snäll ändå.

Aubergine

Är det några som gillar värme så är det auberginerna.

Snart dags att ta hand om den största av dem. Men jag vet inte riktigt hur. Är bättre på att odla än att tillaga.

Men det är ju egentligen angenäma bekymmer. Hade varit värre med små skrumpna auberginer som man inte kunde ta vara på.

Paprika

Fick en paprikaplanta alldeles i början av sommaren.

Sorten är okänd - fröna har skrapats ur en köpepaprika.

Den står i en relativt liten kruka men får mycket vatten och näring

Inga bladlöss har synts till. De uslingarna går nästan direkt på paprikor/chiliplantor när det är varmt. Tur för paprikan och tur för mig.

Pelargoner i repris

Pelargonerna uppfödda på hästskit från Bovik växer så det nästan hörs. Nog har jag haft pelargoner förr och visst har de fått gödning av olika slag. Men äkta hästskit slår precis allt i gödningsväg.

Hästägarna Jansson inspekterade blommorna igår.
De fick godkänt. Blommorna,alltså.

Guldstjärna

Något låg i kompostjorden. Såg en kantig träbit och tog upp den. Sköljde av och fram kom en guldstjärna. Den har nog kommit i kompostlådan från en gammal juluppsats.

Satte direkt upp den i växthuset.

Guldstjärna för gott utfört arbete?

Malva sylvestris

Så här ser den ut, min icke-Zebrina.

Fin men fel.

Rödmalva eller Hur man blir lurad av fröföretag

Tycker mycket om rödmalva eller Malva sylvestris som det latinska namnet är. Köpte namnsorten Zebrina i våras. Har haft den förut. Strimmig och rätt mild i färgen. Tyckte att den skulle passa finfint i trädgården tillsammans med vita stockrosor, vit tobak, rosavit rosenskära och lite vit/rosa/lila fingerborgsblomma. En mild färgskala hade jag tänkt mig.
Sorten jag odlat upp är inte rätt - den här liknar den som kallas Magic Merlin, betydligt mörkare än den önskade. Riktigt mörklila skulle jag vilja säga.

Det är inte första gången det är fel fröer i påsarna. Det retar mig att kvalitetssäkringen inte är högre i välkända fröföretag. Tänker man kanske att amatörodlare blir så helskottas glada bara det tar sig i rabatterna, tro? Eller tror man att vi glömt vad vi sått?

Nåt lurt är det. Undrar om det lönar sig att klaga?

Potatis

Nu är de klara!!

Grävde upp två stånd potatis ikväll. Sorten heter Cherie. Har aldrig haft den förut. Det skall vara en fransk delikatesspotatis. Stämmer bra! I storlek och form som en mandelpotatis men med rödaktigt skal. Mycket mumsigt! Så gott att man kan äta dem med enbart smör.

Odlarens lön.

Ätran

Favoritplatsen vid Ätran.

Stilla och fridfullt.

Under tiden jag var borta växte sig ogräset 37 meter högt. Nästan iallafall. Förstår inte att det har sådan obändig växtkraft.

Jag var borta i fem dagar och det har vuxit rejält under tiden. Eller så var jag hemmablind innan och såg inte eländet. Men det har jag nästan svårt att tro.

Getingar

Grillkväll? Fika ute?
Vid sådana tillfällen dyker getingarna upp. Kött behövs till larverna. Socker ger också näring. De är irriterande, getingarna. Men än mer irriterande är att många blandar samman bin och getingar. Bina är mina älsklingar - de går ALDRIG på mat, saft eller kaffebröd. De har ett inte helt utforskat beräkningssätt. Bina kommunicerar med varandra och kan tala om i vilken riktning och hur långt bort från kupan det finns pollen eller nektar. De skiter fullständigt i grillafton eller kaffelängder.

Om det blir getinginvasion tar jag bara fram skyddskläderna: bislöja, overall och handskar. Sen är det kokta fläsket stekt...

Hem till byn

Några fina dagar i Halland. Hembyn. Växtzon 1. Då förstår varje odlare att det är ett ställe som allt växer på.
Bilden är tagen på ett ljuvligt ställe vid Ätran. Men fars båt ligger inte förtöjd där. Uppdragen på land. Någon har stulit båtmotorn. En liten skruttmotor på 1 hästkraft. Det är alltför tungt att ro uppströms för honom. En motor behövs.

Satans tjyvar - man blir förbannad. Må kirskålen invadera deras trädgårdar och allt annat vissna!

Här hemma har tomaterna skötts med den äran av äldste sonen. Han är brandman och kan bra med vatten..

Uppehåll

Bloggen kommer att ligga i träda några dagar. Återkommer på torsdag kväll.

Lördagsgodis

Första gurkan skördad i växthuset! Inte bara skördad. Uppäten också. Salladen kom från frilandet. Timjan,dragon och rosmarin i vinägrettsåsen kom också från odlingarna.
Och salladsärten. Höll på att glömma den.

Det känns bra att kunna gå ut i trädgården och plocka ihop grönsaker till maten. Känner mig rik. "Rik?", frågade en ung person, "känner du dig inte fattig när du hämtar in mat från din trädgård istället för att köpa?"

Nä - det gör jag inte. Jag känner mig rik. Jätterik.

Blommor man gärna vill se eller få

Nu blommar krasse, ringblommor och gurkört. Alla är ätliga - fast det bär emot att tugga i sig blomster, tycker jag.

Krassebladen däremot är utmärkta i sallad. Ta några blad och skär dem i småbitar. Blanda ner i salladen. Ruccola - släng dig i väggen! Det här sätter en ännu pepprigare och godare smak på salladen. Prova!

Ringblomman är en läkeväxt. Calendula officinalis är det latinska namnet. Alla växter med efternamnet officinalis är gamla läkeväxter. Jag har gjort salva av ringblommor, olivolja och bivax. Det var när biodlingen var igång och tillgången på vaxkakor var nästan oändlig. Tycker nog att salvan är överskattad. Vilken annan mjukgörande salva är lika bra. Men roligt att ha gjort den en gång.

Gurkörten är en god bifoderväxt. Den kan man så ut för att ge bina möjlighet att dra in nektar.
Åh, vad jag saknar bina. Surret i trädgården och omsorgen om dem. Fyra tomma kupor i trädgården - det måste bli ändring!

Viljans seger

Plymspireornas blomstänglar är bortklippta. De ligger på komposten allihop.
Jag är nöjd. Jättenöjd.

Arbete man drar sig för

Plymspireans skira vita, vajande blomställningar är överblommade.
Torra. Bruna. Fula.

De måste bort. Det är bara att plocka fram sekatören och klippa till.

Av någon anledning är detta årets tråkigaste skötselinsats. Varje år likadant.
Får ta mig i kragen.

Tomat-vajer

Nu kommer fortsättningen på tomatsåpan.


Berättade tidigare om den klena uppbindningstråden, den som brast och inköpet av en stålvajer. Den som jag misstänkte inte skulle kunna bära upp plantorna.

Nu är allt på plats.
Vajern är fäst med hjälp av ett låsblock. Tomaterna har stagats upp med kraftigare ståltråd.

Nu jäklars skall inga tomater kunna slita sig!

Själva växthuset

När jag öppnar dörren in till växthuset ser man den lilla rosa pelargonen vid gångens slut. Växthuset är byggt med eftertanke. Och en hel del handkraft också. Jag köpte ett norskt hus i byggsats. Efter några år tyckte jag det blev för litet och det var bara att beställa ett par sektioner till. Leverans hem till tomten. Aluminiumprofiler och isolerplast.

Vackert? Nä. Men mycket funktionellt.

Markbädd i U-form, lecablock runt om där husväggarna står och frosttåligt tegel där odlingsbädden slutar mot mittgången. Mittgången grävdes mycket djup och fylldes upp med alla stenar vi kunde hitta. Stora och små vältes de ner i den grävda avgrunden. Sen fylldes allt med grovt grus. Mittgången fungerar som ett värmemagasin - alla stenarna bidrar till att hålla kvar värmen.

Luftningsfönster med automatisk luftning ingick.

Och jorden då? Grunden är köpt planteringsjord, gödslad och kalkad torv samt kompost. Komposterar trädgårdsavfall för sig och hushållsavfall för sig. Trädgårdsavfallet i en öppen kompost och hushållsavfall i en sluten varmkompost.
Har hållt på med mitt växthus i cirka 15 år och jag har ALDRIG bytt jord. Det står i alla böcker och tidskrifter om växthus att det måste man göra varje år för att hålla jorden frisk och fin.
Istället kör jag på med mycket kompost på hösten. All kompost är inte riktigt färdig men det blir den raskt under senhöst och tidig vår. Jorden ligger där och renoverar sig själv. Och jag slipper ett tungt moment. På våren lägger jag till lite köpt planteringjord och torvmullen. I år dessutom en säck hästskit.

Ibland lönar det sig att vara lat.

Totalmisslyckande

Nu har det första misslyckandet uppenbarat sig. Vitlöksodlingen blir ingenting i år. Nada. Och det som är så lätt att odla vitlök. I oktober sätter man ner vitlöksklyftor i landet. Täcker eventuellt med fiberduk. Man kan ju ta nån gammal usslig bit som kan kasseras till våren. Vitlöksklyftorna ska bara rota sig innan vintern.
Sen är det bara att vänta till i augusti när man skördar stora, mjälla, sanslöst goda saftiga vitlökar. Inga problem med skadedjur. Inga problem över huvudtaget.

Så är det inte i år.

Brukar sätta vitlök av sorten Thermidrome som jag köper genom Lindbloms frö. En sort att rekommendera. Den har aldrig slagit fel. Hade helt glömt av det där med vitlökssättning i höstas. Måste fort som attan få tag på något när jag väl kom ihåg det. Köpte vanlig vitlök i affären. KRAV tog jag för att vara säker på icke-bestrålning och besprutning.

Gör aldrig det!! Köp riktig sättlök och sätt i rätt tid på hösten!

Åh så trist. Vitlök som är så gott. Den egna hemodlade som är saftsprängd och man luktar vitlök i minst en vecka. Det kallar jag vitlök, det.
Sorgligt när odlingen går åt helsicke.

Förädlad hästskit

Riktig dynga är det bästa man kan få tag på. Välbrunnen koskit eller hästskit utan spån i. Det är guld värt. En dag i våras sa arbetskamraten vid fikat: "jag satte en säck hästskit vid din bil idag". Bara så där i förbigående som om hon jämt åker runt med hästskit och dumpar av vid bilar.

Säckens innehåll grävde jag ner i växthuset men sparade en del till mina pelargoner. Tog några nävar skit och fördelade i krukorna. Idag är det monsterpelargoner.

Janssons hästar i Bovik har utfört stordåd!

Vatten

Hur mycket vatten behöver tomatplantor? Mycket, mera eller mest? De är oerhört vattenkrävande och ju större plantorna blir desto mer vatten går det förstås åt.

Ibland hör jag folk med undran fråga om jag "verkligen har gurka och tomater i samma växthus?". Som om det inte skulle gå att odla samtidigt. Deras krav på odlingsmiljö påstås vara så oförenliga.

Bullshit, säger jag bara. Bullshit! Det går jättebra.

Vajer av stål

Nu skall tomaterna få sig en uppsträckning. Har inhandlat en stålvajer som skall ersätta en rätt grov ståltråd. Den tråden som nu löper längst in i växthuset på tvärs. I den har jag fäst upphängning till fem tomatplantor. Nu tänker jag jag dessutom fästa stadigare uppbindningstrådar än vad som fanns innan. Det var en uppbindningstråd som kollapsade tidigare. Vill inte komma in en gång till och se fallna tomatplantor. Jag ryser vid tanken. Allt skall förstärkas!

Skall den tunna vajern verkligen kunna bära upp fem fullastade tomatplantor? Den unge mannen på bygghandeln försäkrade mig att den inte kommer att brista. Han såg med ett leende på mig.

Undrar om han tror jag odlar betongtomater.

Blommor man varken vill se eller få

Varning för såna här växter! De skall bort. Illa kvickt.

Plockade dem i mitt grönsaksland i eftermiddags.

Värsta sortens ogräs.

Odlarens fiender. Kulturens fördärv.

Hur blir det med kantarellerna?

De gillar inte kruttorr mark. Det vet jag sen tidigare. Har ett förträffligt kantarellställe nästan invid husknuten. Har förr om åren gått dit med två 10-literskannor och vattnat när det varit alldeles för torrt.

Gjort mig så osynlig som möjligt. Dels för att inte avslöja fina svampstället dels för att inte framstå som galen.

Jag vet inte vilket som är värst.

Salladsärt

Salladsärten är mycket populär här i bygden. Och visst är den odlingsvärd. Lätt att ha att göra med på alla sätt. Men när vårens fröpåsar anländer till den lokale handlaren utbryter rena vansinnet. Folk köper fröer som tokiga, det gäller att hugga åt sig fort som attan. Fröstället slaktas i februari. Och av någon anledning är salladsärten mest åtråvärd.

Jag vill helst köpa mina fröer i lugn och ro. Tror att det i fortsättningen får bli per post enbart. Runåbergs fröer och Lindbloms har jag anlitat förut. De har båda lämnat bra fröer.

Salladsärten på bilden är årets första. Den är inte skördeklar än. Den skall bli trind och fin först.

Salladen

Ikväll skördade jag de första salladsbladen. En huvudsallad. Den hade inte hunnit knyta sig än men va fasen - det gick utmärkt att ta några blad ändå!

Och persiljan var också klar. Den är trög att komma igång. Jag brukar så den inne i växthuset i pluggbrätt och plantera ut hyggligt tidigt under fiberduk. Under många år har jag försökt att få den att övervintra och ha den som tvååring. Det skulle ju förenkla vårarbetet. Men nehej - något okänt odjur gnager av pålroten. Varje år likadant. Nu sår jag nytt istället.

Jättelöken får sätta turbofart om den skall leva upp till namnet. Vattnade rejält ikväll - nu tycker jag att växterna får bjuda till!

Däckad tomatplanta

De blir fasligt tunga, tomatplantorna, och uppbindningstråden måste tåla mycket. Använder en plastöverdragen ståltråd. Runt den snor man själva tomatplantan. Sen förankras tråden stadigt så högt upp man tänkt dra plantan.

En planta låg hopsäckad när jag kom in. Däckad. Uppbindningstråden hade gått av.

Nu är en ny och ännu grövre ståltråd på plats. Hoppas och tror att växten klarar sig helskinnad från äventyret.

Morgonljus

Det är rosår i år. Aldrig förr har de blommat så rikligt. Bara blommor. Inga sjukdomar.

Morgonljuset lyser fint genom bladverket. Senare på dagen blir det så skarpt.

Den tropiska natten är långt, långt borta. 7 grader var det i natt.

Vino Nordica

Om en månad är de klara att ätas.

Eller avnjutas är nog ett bättre ord.

Druvorna blir mörkblå och smaken är kryddigt god.

Och lovorden förväntas hagla över odlaren....

Trädgård = fullt med grejer?

Har roat mig med att kolla igenom massor av trädgårdsbloggar. Så mycket det skrivs om saker och så lite om växter. Jag är förvånad. Verkligen förvånad.

Eller så har jag inte hängt med riktigt.
Tycker ändå att en trädgård är ett ställe för arbete, avkoppling, rekreation, reflektion. Inte ett ställe att samla allehanda pyntprylar i.
Ge mig ett blått klot och jag ser rött!

Jäkla tur att man får bestämma själv i sin trädgård.

Grönsakslandet

Så här ser det ut, grönsakslandet. Största delen av det, iallafall.

Ett par olika sorters sallad, palmkål, lök: gul, röd, vit, schalottenlök och jättelök, selleri, sommarmorötter, salladsärt, krasse, kryddtagetes, ringblommor, fjärilskrasse som är lite ankommen, luktärter och potatis. Självsådda vallmo som får stå lite här och var. Rosen Minette som jag räddat från en illa vald planteringplats av förre eller förrförre ägaren. Den tynade nästan bort där den stod i tjockt gräs i skogskanten. Libsticka och åbrodd.
Allt i en ostyrig blandning av blommor och grönsaker.


Inte mycket att skryta över men mer att glädjas åt ändå.
Tistlar och våtarv - men de odlar jag inte. Försöker förinta dem utan att lyckas.

Snöflingor

Snow-flakes, snöflingor, heter den här ampelväxten. Den växer till sig lite dåligt, tycker jag. Men å andra sidan kanske inte snöflingor trivs på sommaren. Möjligen har jag varit snål med vatten. Förra året hade jag en jättelik snöflinga - hade tänkt mig lika iår.

Allt blir då inte som man tänkt sig.

Några sommarblommor vid verandan

Lust och fägring stor.

En ovanligt glupsk typ

Kolla vilken dumstrut! Äter upp bladen och låter krusbären vara kvar. Det är krusbärsstekeln som varit i farten.

Ännu en marodör...

Den lågflygande fjärilskrassen

Hoppet är ändå inte ute.

Fjärilskrassen flyger inte

Nej, den gör inte det, fjärilskrassen. Sådde krassefrön runt en hög kon av pil. Planen var att de gula blommorna skulle svinga sig upp i luften.

Det har gått ohyra på plantorna. Halvstora svart-och orangeprickiga skalbaggar har slaktat skottspetsarna så tillväxten stannat av. Har inte sett sådana baggar förr i mina odlingar. Klämmer sönder alla odjur jag ser. Lika bra att klippa bort de angripna skotten. Om det är lite kraft kvar så kommer det nog nytt i bladvecken.

Liljebaggar, jordloppor, bladlöss, klematislarver. Jag betraktar dem inte som mina närmaste vänner. Typ.

Glad amatör

Jag retar upp mig på det begreppet: en glad amatör. Här kommer det glada trädgårdsamatörer! Ser för mig en hel radda tokglada kärringar med spadar och fröpåsar. Usch, så vrång jag blir.

Att vara amatör är att vara icke-professionell samtidigt som man tycker väldigt mycket om det man gör. Att vara Lilla B. Den som är en riktig trädgårdsmästare får kalla sig Stora A.

Att ha mindre kunskap inom området än den riktiga trädgårdsmästaren, att inte ha tillgång till de professionellas verktyg eller handgrepp. Det är helt i sin ordning när man är amatör, dvs hobbyodlare.

Men varför i helskotta förutsätts man vara GLAD?

Ja, det kan man sitta och fundera över på kvällskvisten.

Växthus = lusthus

Ja, så är det.

Växthus är lika mycket ett ställe för extrem tillväxt som ett rum för mycket lugn och ro. Tänk att två så diametrala motsatser kan samsas.

Och alltid kan man ta sig en kopp kaffe.

Välkommen in.

Lätt regn

Det föll ett lätt regn under eftermiddagen. Ett efterlängtat regn. Hoppas att potatisen är lika nöjd som jag.

Gröna tomater

Det ser ut att bli fina tomater. Ingen har mognat klart än men ett par stycken håller på att skifta lite, lite färg. Min absoluta favorit är en körsbärstomat: Gardener´s Delight. Den är precis som den heter! Tigerella är strimmig, tunnskalig och medelstor. En tredje sort jag har kallas Gelbe Dattelwein. Den har nästan en miljon pyttetomater på varje planta. Möjligen att jag överdriver något - men fasligt många tomater blir det.

Var en gång med på ett tomatsmakarprov på Ultuna. Det gick så till att vi skulle få smaka en tomatsort gödslad på olika sätt: konstgödning, gräsklipp enbart, klöver enbart, mix av klöver och gräs. Vi skulle med lätthet kunna tala om vilken tomat som var uppvuxen på konstgödsel. Så sas det från testledaren.

Jo tjena - här får jag väl ensam stå med skammen att tycka konstgödsel smakar finemang, misstänkte jag. Vad fasen har jag gett mig in på?

Hur det blev? En tomat gick bort direkt: den konstuppfödda. Jag föll pladask för tomaten med mixad gödning. Och det var lätt att känna skillnad. Jättelätt.

Skulle kanske byta bransch och bli tomatprovare....

Kom hit och spill! Fem droppar till!

Det regnade i natt. 3 millimeter visade regnmätaren. Det är inte mycket. Nästan så lite det går.

Det kom inte så mycket vatten att några rännilar syntes på skogsvägen utanför huset. En drömbild, bara, en önskebild från ett tidigare regnväder.

3 millimeter regn åt knastertorr mark. Det är som att ge en törstande en tesked vatten och sen be honom att spotta ut. Har kollat vattendjupet i brunnen. Den sinar inte än. Knepigt. Undrar om vi bor på en underjordisk sjö?

Det blir att vattna morötterna och salladen med slangen ikväll. När jag var liten hörde jag talas om att man skulle vattna rejält. "Annars söker sig rötterna uppåt", sas det. Jag vattnade bara lite, lite hemma i morotslandet. Ville så gärna se morötter som böjde sig uppåt. Morötter som såg ut som gigantiska, orange metkrokar. Först skulle de växa rätt ner och sen när jag bara fuskvattnade skulle de vika av uppåt.

Det hände aldrig.

Blommor och vin

En alltigenom trivsam kombination, tycker jag. Blommor och vin.

Idag slog kungsliljan ut tillsammans med de rödaktiga andra liljorna som jag tappat bort etiketten på. Fy så slarvigt av mig. Skäms lite grann.
Om någon vet vad de heter så tala gärna om det för mig. Har haft liljorna ett par år och de verkar stortrivas i växthuset.

Klämde ihjäl äckelmånga liljebaggar under försommaren. Det var det värt nu när jag ser och känner blomdoften. Tur att jag bara har en kungslilja. Hade nog blivit yr av doften annars.

Vindruvorna växer till sig och jag är rackarns flitig med sekatören för sommarbeskärning. Vino Nordica vill gärna bre ut sig och ta över annars. I september kommer vindruvorna att vara blå.

Här inne är det gott att sitta.

Vita rosen

Nu är rosorna på gång. Maidens Blush som jag presenterade igår och nu blommar även den vita rugosarosen Blanc Double de Coubert. En vass typ men väldoftande.
Även den rosa alban Minette har slagit ut. Den är rätt lik Maidens Blush men lite mer kinkig med väderleken. Om det händelsevis regnar blir hon sur, Minette, och knopparna ruttnar. Såna somrar har det varit. Åh, så träligt det kan bli. Där går man och väntar på rosorna och så blir det brunruttna knoppar bara. Jag förstår henne - vem kan inte härskna till om det bara blir regn en sommar...

I år trivs rosorna. Jag med.
Det är ett pyssel med rosor. Lättare med syréner och schersminer.

Potatistricket

Inget regn idag heller. Potatisblasten är så fin. Konstigt när jorden är som aska.Två sorters potatis har jag satt i år: Silla och Cherie.

Inget bladmögel i sikte. Nej, det skall det väl inte vara heller när det är så torrt. Undrade om det möjligen skulle kunna finnas potatis att skörda. Så gott med alldeles nyupptagen potatis!
Så färsk så skalet lossnar bara man tittar på det.

Eftersom det är bra synd att gräva upp ett helt potatisstånd bara för att kolla gör man så här: krafsa lite försiktigt i jorden och kolla knölstorlek. Lagom? Då tar man just den potatisen och skoffar tillbaka jorden. Sen går man vidare till nästa. På det viset kan man skörda dem en och en så här i början och ändå växer resten kvar i jorden.

Tycker att det är ett riktigt listigt sätt.

Och hur var det då? Ynkligt! Ynkligt! Det får bli köpepotatis ett tag till.
Synd.

Nymfens lår

Idag handlar det om rosa jungfrulår. Om bloggen spårat ur? Nej, nej. Inte alls.
Albarosen "Cuisse de Nymphe" har just slagit ut.

Rosa, rätt stora fyllda blommor med ljuvlig doft. Köpte två plantor genom en skånsk postorderfirma för rätt många år sen. Enligt uppgifter i rosböcker skall den vara mycket härdig. Det är jag nog lite tveksam till. Kallt läge i växtzon 5 uppskattas icke av de här rosa låren, iallafall. Tillväxten har varit klen.

Det franska namnet "Cuisse de Nymphe" var alltför magstarkt för engelsmännen. Rosen omvandlades till sedesamma "Maidens blush" istället . Och så kallas den här i landet också. Lite mesigt att inte använda det franska namnet, tycker jag.

Blommande fredag

Intensiv tillväxt

Intensiv hetta

Intensiv färg

Extra intensivt

Blå torsdag

En heliotrop doftar mycket gott. Den tar lång tid att dra upp från frö. Bäst att låta duktiga trädgårdsmästare sköta den sysslan. Den här köpte jag av min favoritträdgårdsmästare för nästan ingenting.

Väldoften känns som tydligast på kvällskvisten när luften är lite ljum och lagom fuktig. Ett glas vin och dofterna av heliotrop och schersmin. Och så något som håller myggen borta. Då är det gott att leva.

Mygg och knott

Ikväll var det svart av mygg ute. När kvällen blivit sval, nästan sval iallafall, tog jag bort ogräs i grönsakslandet. Salladen är snart klar att skörda.

Det måste varit rena bantningskuren ikväll. Mygg och knott åt upp en hel del av mig.
Vidriga kräk, bedrövliga blodsugare.

Ett kvällsdopp, kanske?

Idag var det varmt.

Välkommen till Paradiset

En blick in i paradiset den 5 juli. Den livsfarliga skönheten, min digitalis, börjar bli något bedagad. Den får stå några dagar till. Sen åker den ut.

Tänk att det kan bli hett som i helvete i detta jordiska paradis.

Vädra och vattna, vädra och vattna. Tur att man har egen brunn och fri luft..

Svågern gav järnet

Ja, han gjorde det, svågern. Jag fick överta hans hemsmide. En egen konstruktion i rostfritt. Ett lagom långt rör med en tvärslå överst, en stegpinne och sen själva maskrosdödaren. Det är en plåtbit, klippt i ena änden i V-form. Något skålad.

Maskrosornas betvingare

Trött på ogräs

Jättetrött på våtarv, tistlar, ännu mera våtarv, ännu fler tistlar. Kirskål inte att förglömma. Har skrivit det förr och det gäller fortfarande: tistlar och kirskål är trädgårdens huliganer. Och kvickroten är inte heller att leka med.

Lägger som ögontröst istället ut ett foto på guckusko. Bilden tog jag i mitten av juni i Björkskogsnäs naturreservat, Hällefors kommun. Där växer hav av guckusko. Märklig blomma. Storslagen syn.

Svalka

I min omgivning finns många sjöar. På väg till mitt jobb åker jag förbi en av dem.

Ju varmare desto bättre?

Inte för tomaterna, gurkorna eller paprikan. Deras pollen blir förstört av för hög värme. Inte nog med det. Sockerhalten i bladen stiger när växten torkar. Bladlössen får det festligt men inte odlaren. Vädra är ordet för dagen .

Vädra, vädra, vädra.

Tomaterna

Tomaterna kräver mer än vatten och näring. Blomklasarna skall vibreras och tjuvskotten ska bort. Man får inte heller fuska med uppbindningen. Om man inte har en busktomat, förstås. Den högväxande tomaten får växa runt en stadig tråd som måste vara ordentligt förankrad högt upp.
Vid den här tiden går tillväxten snabbt. Väntar man för länge med att sno stammen runt uppbindningstråden går den av istället för att lätt följa med.

Inte roligt att stå där med en tomattopp i näven....

Parfymerad trädgård

Så känns det när schersminen blommar. Ståtlig buske översållad med vita blommor och med en underbar doft som känns i hela trädgården.

När syrénerna blommat ut kommer istället doften av schersminerna.

Har man plats för en schersmin så kan man gott satsa på en. Tänk en hel buske som doftar smultron....

Masslakt

De ligger döda i drivor, klematismarodörerna. Jag är mycket nöjd.

Klematisen igen

Nu har de fått vad de tål, larverna. Och lite till.
Giftflaska fram och spruta på. Den är rätt storväxt, alpklematisen, det gick åt två flaskor. Det var det värt. För att vara säker på att de som inte tvärdött skulle klamra sig fast och fortsätta ödeläggelsen ruskade jag om hela växten med hjälp av kvastskaft. Det regnade feta gröna larver över mig.

Kinamat

Gäster på besök, kineser från inre Kina, satt hos oss i trädgården. Den gula dagliljan intresserade dem. Den blomman finns där borta i öster också. Där friterar man den till lunch.