Rullande damm

Gräset gror inte på en rullande sten, heter det. Men i Husbondens skottkärra växer ogräset präktigt.
Skottkärran blev lämnad med en tuva ogräs i när Husbonden for på arbete utomlands. När han kommit hem var höstregnen i full gång och ogräset hade satt fart.

Någon undrar kanske varför jag inte tog hand om det här eländet. Det undrar jag också.

Man kanske får se det som en vatteninstallation. Den rullande dammen.

Veckans växthusbild

Nu är det inte längre så stora förändringar från vecka till vecka.
Bäst före har passerats. Det sköna får vika för det praktiska.
Tomatbladen plockas bort för mera ljus.

Såg en liten söt groda hoppa runt därinne. Det är ju fuktig värme så han trivs alldeles säkert. Men en liten damm? Skulle inte det passa fint?
Funderar riktigt allvarligt på att göra en liten pyttedamm i markbädden till nästa år.

Kräftskiva?

Nä. Det är chilin som ligger på tork.

Är den stark? Ja, den är stark så in åt helskotta. En liten, liten tugga och man har ett fackeltåg på väg ner i halsen.

Förträffligt, tycker jag. Den här chilin måste nog vara bästa sortens halsmedicin förutom att vara en god krydda. Skulle tro att den bränner upp varje liten bacill den stöter på.

Gurkor i höjden

Kinesiska slanggurkor är detta. Har fått de rikbärande plantorna av en vänlig arbetskamrat. De är tjocka och goda.
Gurkorna alltså. Inte arbetskamraterna.

Veckans växthusbild

Skördemånaden är i full gång.
Tomater, gurka, chili, physalis.
Basilika och dragon.
Änglatrumpeten blommar ihärdigt men skördas icke.
Vindruvorna får vänta ett tag till.

Klicka gärna på bilden. Den är stor och fyller kanske upp hela skärmen.

Sungold, Dansk Export men knappt några druvor

Bladen är hårt klippta på tomatplantorna.

Så här ligger det till: växthuset har stått på sin plats i runt 15 år. Det har de fina björkarna, de sura granarna och den bautastora lärken också gjort. Träden tar alltför mycket ljus numera för tomaterna. Eftersom det är betydligt lättare att klippa bort tomatblad än att fälla träd så jag går lös med sekatören i växthuset för ljusets skull.

Husbonden har förresten lovat att fälla träd till vintern. Jag ska påminna honom lite längre fram om den önskade skövlingen möjligen fallit i glömska.

Förutom Sungold och Dansk Export odlar jag i år med hygglig framgång Apelsintomat, Eva, Bonzai och Olivade.
Gurkorna växer till sig hyfsat och är helt ohyrefria. Spinn brukar annars gilla gurkblad.

Vinrankan frös tillbaka något under den kalla vintern. Det blir några klasar trots allt. Vino Nordica föll nästan för frosten. Eländes vinhaveri. Finns det Vino Sibirica tro?

Men man får vara glad att man får vara tacksam för det lilla ...
Så är det att vara odlare.

Bantningsmedel?

Chili sägs öka förbränningen. Tuggar jag i mig allt på en gång brinner jag nog nästan upp eller rent av smälter ihop.
Då behöver jag å andra sidan inte plocka fram fleecen heller ...

Om man skulle råka få en besvärande stor skörd av chili så är den trots allt inte svår att ta hand om. Skär frukterna på längden och lägg dem till tork på ett luftigt och lite småvarmt ställe. Det dröjer inte länge förrän frukterna är kruttorra och kan förvaras länge. Ja, de ska ju användas efterhand, förstås.

Under etiketten Torkad chili kan man kolla tidigare års skörd och torkning.

Törnrosas kjortel

Så stilig den är, Törnrosas kjortel! Rosa och så modernt kort.
Men nog ser hennes ben bra blåfrusna ut.

Veckans växthusbild

En tidig morgon.
Man kan klicka på bilden om man vill.

Böntorn eller Blomsterminaret

Ett antal 2-meters bambupinnar i tältform utgör själva ställningen. Blomsterbönor, eller rosenbönor som de också kallas, är utplanterade runt bambun.

Växtkraften är nästan onaturlig. Överträffar till och med kirskålens! Det blåser till bara och hela ställningen är klädd med blad och blommor.

Idag har jag skördat de första bönorna. De ska skäras i bitar, förvällas och användas i grytor till vintern.
Många tror inte att man kan äta blomsterbönor men det går utmärkt. De ska bara förvällas några minuter först.

Fröerna är också fina. Kolla här!

Kattens återkomst

Undras om katten kände på sig att det var dags att komma hem.
Sent i går kväll kom han bara. Fin i pälsen. Inga märken någonstans.
Mycket hungrig däremot men sånt är lätt avhjälpt.

Sen tog han sig en vända i huset, strök sig mot såväl Husbonden som mig, jamade och gick ut igen.

Monsterkatt på avvägar

Monsterkatten, den väldige, den egensinnige svarta kattherrn som nog är en korsning mellan en katt och en gris är borta.
Han försvann förra veckan och har inte synts till sen dess. Visserligen brukar han då och då ge sig av några dagar men när regnet kommer ilar han, så fort det går iallafall, hemåt. Men inte nu.

En gång tidigare var han försvunnen. Det var en vinter för flera år sen. En kall februaridag kom han antagligen i slagsmål med en räv. Det fanns spår i snön, blodfläckar och rävhår. Vi letade och ropade förgäves. Katten fanns ingenstans så vi utgick från att han blivit rävmat.
Efter 6 veckor kom han mager och ynklig hem igen. Han hade nog skadad dragit sig undan och när han var tillräckligt frisk kom han hem igen.

Vi får hoppas att han bara tagit sig lite extra semester den här gången. Det är ju strängt taget inte nödvändigt att klå upp skogens alla rävar.

Ogräs från helvetet

Kirskål infördes av munkar till Sverige så det är ju svårt att säga att ogräset kommer från undergrunden. Men när man står där med lien i näven och kirskålen ser gigantisk ut känns den inte gudomlig, precis.
Idag har jag avverkat kirskål. Mejat ner. Skoningslöst.

Tistlar, kvickrot och kirskål är inte mina vänner.
För övrigt gillar jag inte pölsa eller havregrynsgröt heller. Men det är ju av mindre intresse.

Starka doningar

Snart är den första chilin mogen.
Det är gott med kryddstark chili i t ex wok, kycklingrätter, köttfärssås.
Många frukter ser det ut att bli i år. Bra, tycker jag. De är lätta att torka och därför enkla att förvara.
Vi går en het höst till mötes.

Ett rent förtvivlat letande

En del letar sig halvt fördärvade efter livets mening, andra efter mera påtagliga ting.

För länge sen tappade jag bort min gröna Husqvarna Zigzag, en symaskin med kvalité. Kan ärvas i generationer. Nåväl - den hittades och allt blev då som vanligt igen.

Nu är det mera kris. Min spade är borta. Försökte få äldste sonen att medge att han snott den. Det förnekar han helt och jag tror honom. Att se honom gräva i trädgårdslandet är en lika osannolik syn som att hitta rökt ål med vaniljsås på en krogmeny.

Har letat överallt. Men då borde jag ju hittat spaden. Alltså finns den nånstans där jag trots allt inte tittat.
Men var? Och hur hamnade den där? Och varför?

Såna frågor kan man grubbla över ...

153 mm vatten

Första halvan av månaden var rätt torr och jag vattnade ut 30 mm med vårt brunnsvatten på trädgårdslandet. Sen kom regnet.
Allt som allt kom det 123 mm regn i juli.
153 mm vatten på mina grönsaker och potatisar.
Nu räcker det, tycker jag. Antagligen håller salladen och bönorna med.