Två påsar rödlök

Gjorde ett fynd hos trädgårdshandlaren. Den röda sättlöken låg i ett ställ. Rödlökar som det nästan var stört omöjligt att få tag på förra året. Lökar som inte ruttnar utan växer snällt, smakar milt och fint och kan lagras under hela vintern och kommande vår.
En fyndlök.

Två påsar rödlök gjorde mig sällskap hem.

Fådda blommor

En vårmorgon vid sjön

När jag stod vid strandkanten kom ett fågelstreck flygande tvärs över sjön. De syns nog bara som små prickar på himlen.

Här kan man se hur grönskan kommer att bre ut sig. Den bilden använder jag som skrivbordsunderlägg.

Äntligen vår!

Vinterjackan bort

Första arbetsdagen utan vinterjacka. Det har visserligen varit frost i natt men nu får det sannerligen vara slutvintrat.

Idag kom våren till Bergslagen

Just precis. Idag kom våren - de vildväxande blåsipporna slog ut i trädgården. Dessutom blommar de på ett helt nytt ställe. Det finns uppenbarligen en armé av duktiga myror som sprider runt de klibbiga blåsippefröna.

1999 slog blåsipporna ut den 17 april. Det är den tidigaste blomningen jag noterat. Den senaste är 2003 när blåsipporna slog ut den 21 april.

De är rätt punktliga oberoende om våren är varm eller kall. Det tycker jag är intressant.

Nyfångat

Monsterkatten vägrar komma in på nätterna numera. Framåt förmiddagen kommer han släntrandes för att bli insläppt. Han hälsar på oss, tar sig en tur till matskålen, smuttar på vattnet och går sen och lägger sig nånstans där solstrålarna lyckats ta sig igenom de skitiga fönstrena.
Ja, de är förskräckliga, det är ingen överdrift alls. Men har man klistrade innanfönster så har man.

Idag tyckte han nog att frukostbuffén kunde utökas med något matigare. Ett litet bidrag till hushållet så att säga. Monstret brukar släpa hem sorkar och möss och släppa ner dem framför mina fötter. Vassego! tycks han säga. Men så ångrar han sig alltid och äter upp alltihop själv. Inte mig emot.

Idag avstod han den hemsläpade maten - näbbmöss lär smaka illa.
Jag har aldrig prövat själv och känner inte för det heller.
Tycker det verkar lika motbjudande som nässelsoppa.

Övernitisk farmor

Efter gårdagens Bloggträff i Byhålan hämtade jag lilla barnbarnet för en blixtvisit hemma hos oss.
Vi gick på hennes önskan raka vägen till växthuset. En sån strävan dit hindrar jag nog aldrig.
Hennes lilla röda vattenkanna fanns kvar. Mycket belåten över detta inspekterades hyacinterna och hon erbjöd sig att genast vattna dem. Efter lite skvalp med vattenkannan gick vi in.

Senare på kvällen skulle hon åka tillbaka hem. Såg att hon blivit så skitig på ena armen. En lortfläck som jag tyckte vi skulle ta bort.
Sagt och nästan gjort. Skiten motstod både tvål och vatten. Kunde den vara något annat?
Frågade tösen om det möjligen var ett gammalt blåmärke.

- Nä fammo. De e ju en tattejeing!

En eftermiddag på konditoriet

Vi satt länge och pratade, skrattade och fikade, Ellis och jag, på det lokala kondiset. Man kan läsa mer om det här. Det var en stund jag sett fram emot med mycket glädje. Det blev lika roligt som jag trodde, dessutom.

Egentligen är jag inte så rackarns social av mig. Jag går gärna i skogen och funderar för mig själv, undviker gruppaktiviteter så långt det överhuvudtaget går men umgås gärna med folk när det inte är en massa ståhej runtikring.

Här är Ellis och hos henne hittar ni mig. Vi glömde förresten ta bilder medan vi fortfarande hade smarriga saker på assietterna. Så kan det gå.

Nässlor

I det hörn av trädgården där grovkompost, varmkompost och vanlig kompost ligger växer det brännässlor. Näller, på halländska.

Jag har serverats soppa på små späda nässlor, har till och med hjälpt till att plocka och skölja dem.
Nässlorna är proppfulla av nyttigheter, sägs det. Jag avstår nyttan eftersom jag tycker att nässlor smakar vedervärdigt.
Hos mig får de växa till sig och sen använder jag dem som gödningsmedel istället. Jag skär av dem och lägger i blöt. Sen får den soppan stå och dra några dagar under lock. Späds och vattnas ut.
Det luktar rätt illa men gör gott. Om man tycker att växterna är lite tröga i tillväxten så på med nässelvatten. Det sätter god fart.
Men det är en myt att nässelvatten håller undan ohyra.

Eftermiddagsfika

Det planerade förmiddagskaffet har omvandlats till eftermiddagsfika istället.

Fick förresten en förträfflig idé igår. Det tycker jag i och för sig alltid om mina egna infall. De går annars här i huset under benämningen "kärringpåhitt". Med viss rätt om man måste vara helt ärlig.

Letade förkomna nycklar i handväskans mörka inre. Tyckte först att det borde vara ljust foder i väskan men det är säkert inte idealiskt. Men så trillade polletten ner.
Det måste gå att väva in lysdioder i fodertyget. De skulle vara kopplade till blixtlåset eller till den öppningsanordning som finns. Och vips när väskan öppnas tänds belysningen i väskans innandöme. Precis som när man öppnar kylskåpet.

Var inte det en lysande idé, så säg?!
Husbonden tittade bara med ett leende på mig när jag berättade. Han sa inget.
Han har varit med förr, han.

Skånska änglar

Lindalotta har skickat mig två vita änglatrumpeter. De kom mycket välpaketerade i var sitt rör.

Brevbäraren hade gått ur sin postbil, traskat förbi vår blanka brevlåda, stegat upp på verandan och hängt en Postens plastkasse med två helrör änglar på handtaget.

Nu är de planterade i var sin kruka. Hoppas att de finner sig tillrätta här. Lite kallare är det ju än de är vana vid. Och dialekten låter inte lika. Men jag kan tala halländska med dem. Alltid något.

När sommaren närmat sig ska de få stå i växthuset.

Tack snälla Lindalotta! Jag ska ta väl hand om dem!
Men jag grunnar fortfarande på hur du bar dig åt för att få in dem i rören. De kan omöjligen flugit in självmant så fastkilade som de var.

Lite grann från ovan

I morse i mitt växthus.
Till vänster står de ynkliga kungsängsliljebladen.
I mitten mina gamla julgruppshyacinter och några påskliljor.
Till höger krokusblad. Blommorna är nervissnade.

Snödriva

En bedrövlig syn. Genom fönstret ser jag resterna av en snödriva. Den är inte stor men tillräcklig för att synas.

Snön har åtminstone den goda smaken att hålla sig utanför tomtgränsen.

Veklingar i växthuset

Satte kungsängsliljor i växthuset i höstas. De skulle fått det alltför kärvt i trädgården. Ute är det för bistert i luften och för magert i jorden. Ett rent elände för en fager blomma.

Tänkte att en placering i växthuset skulle väl vara det ultimata.
Och vad händer?
Jo, det kommer upp blad. Långa, smala, klena och ynkliga. De orkar knappt hålla sig upprätt.
Någon blomma har jag inte sett till.
Inte än. Hoppas de kommer. Rutiga blommor är en nästan osannolik syn.

Får hålla tillgodo med en randig pelargon så länge.

Fredagens planer

Förmiddagsfika på kondis med Ellis om allt går som planerat.
Inte idag. På fredag.

Fikabrödet är färskare än bilden hoppas jag.
Tog den på kondiset för mer än ett år sen.

Lök

Den eländiga vitlöken har jag jämrat mig om tidigare. Den har fortfarande inte behagat sticka upp minsta blad. Jag får sätta nytt, det finns inget annat att göra.

Jättelöken är på gång i en gammal glassburk. Den får stå där på tillväxt ett tag till. Det blir utplantering när jorden är varmare.

Sättlök ska jag köpa. Förra året var det nästan lögn i helsicke att få tag på rödlök. Nu har jag sett att sådan finns att få. Någon här som inte satt små röda sättlökar? Gör det i så fall. De är milda i smaken och kan lagras under hela året.
Schalottenlökar är också hållbara och fina.

Lite bekymmersamt är det med den gula sättlöken. Den är urtrist. Så jämmerligt tråkig att man kan gråta utan att ens behöva skala den. Det finns så gott som bara en sort att få, åtminstone här i krokarna. Det är Stuttgarter Riesen. Varenda år denna tråklök. Förstår inte varför sorten tillåts invadera handelsställena. Löken är halvrund, dvs tillplattad. Svår att skära är den också. Rent av ful, dessutom.
Jag vill ha sättlök som ger runda eller högbyggda lökar.

Jag vill ha schyssta lökar!

Måndagsblomma

Nu har hon varit uppe tidigt och jobbat igen, trädgårdsmästarens fru. Plockat de egenodlade tulpanerna och sen tagit med sig en bukett till det ordinarie jobbet. Och inte sätter hon den på sitt kontorsrum, inte. Nehej - ner i stora vasen och fram på köksbordet.

Fasligt trivsamt för oss alla.

Jag ser förresten att samma duk ligger på bordet som vid tidigare fotografering.
Kan vi vara så hemmablinda?
Antagligen.
Eller heter det jobb-blinda?

Mjölkkartongernas Second Life

Ser att jag gott kunde tryckt ner plantorna ännu djupare. Men å andra sidan kan jag ösa på jord efterhand. Så får det bli!

Konstigt att tänka sig att de här små plantuslingarna ska bli riktigt stora innan hösten kommer.
Fast små rara babyfötter kan ju växa till sig och bli 44:or med fotvårtor.
Och det tror man inte riktigt heller...

Omplantering

Nu är tomaterna omplanterade. Djupt nerstoppade i mjölkpaketen jag släpade hem häromdagen.
Det är skönt när sånt jobb är klart.

Passade på att så småblommig tagetes. De kan användas i sallad och enligt fröpåsen ska de till och med ha dragonsmak. Men det tror jag sannerligen inte på. Det är nog lika mycket ljug som när flytande penicillin till barn sägs smaka banan.

Har förstått att somliga trädgårdsvänner nästan spyr av blotta tanken på tagetes.
Men se, det gör inte jag.

Den jämrans utmaningen

Brukar inte anta utmaningar eller skriva listor. Utmaningen kom den här gången från en som inte heller gjort sig känd som en Listornas vän. Blev jag smått överraskad? Ja. Mycket överraskad till och med.
Rent överrumplad tackade jag ja till att anta utmaningen.

Tre namn jag går under: Lilla B, BPA ( men jag är inte stor som ett hus för det) och Farmor

Tre saker som skrämmer mig: Att vidskeplighet och okritiskt tänkande kan bre ut sig i ett land med så hög utbildningsnivå. Att tiden bara flyger fram. Och sist men inte minst när okända röda lampor lyser på bilens instrumentpanel. DET är otäckt!

Tre saker jag har på mig: Svarta, rätt tjocka sköna strumpor jag köper från en ryttarförening, gröna manchesterjeans och en fleeceväst. Inte så tjusigt men så är det här ingen modeblogg heller.

Tre sanningar: Jag är en tävlingsmänniska. Jag har en virvel i pannan och varenda frissa har påpekat det för mig under hela min levnad. Som om det vore en nyhet för mig att luggen står ut som en balkong från huvet! Jag är ursnabb på lingonplockning!

Tre saker jag verkligen vill ha: Huset ommålat till sommaren. De vita knutarna är inte alls lika vita som för 15 år sen när senaste ommålningen gjordes.
Att få gå och öppna dörren när det plingat på och hitta en hoper vänner och bekanta utrustade med röjsågar, grensaxar och sekatörer. Och alla inställda på att hjälpa mig att röja den delen av trädgården som kallas för Lilla Ängen och De Fördömdas Kurva.
Ett gullregn som inte bara klarar utan riktigt frodas i växtzon 5. Det var mina tre enkla önskningar, det.

Jag utmanar Ellis!
Hoppas du vill anta Tre-utmaningen.