Frostskador

Minus 3 grader på morgonen är inte upplivande friskt för dahliorna, precis.
Astrar tycker inte heller om frost. Det lärde jag mig under musiklektionerna.
Frosten berövade Esters astrar dess gestalt.

Frosten kommer alltid för tidigt, tycker jag.

Fundering kring änglar

Undrar om änglatrumpeterna verkligen vill stå i garaget under vintern. Det är frostfritt men inte ljust, precis. Ett litet fönster släpper in den bleka solen. Förresten står solen under vintern så lågt att granarna skymmer den.
Usch. Så eländigt, egentligen.

Kräver änglarna vatten under vintervilan, tro?

Marknadshelg

Till vardags bor det runt 3000 personer i själva byn. Vi bor en bit utanför, precis där storskogen börjar. Den här helgen har det varit marknad. Det är minsann inte vilken liten skruttmarknad som helst. Byn invaderas av runt 120 000 personer. Det blir rätt trångt.

Jag står varje år parkeringsvakt på Röda korsets parkering. Två timmar är passet. Parkeringarna är en stor inkomstkälla för föreningar.

Marknaden består i stort sett av ett tivoliområde, många vanliga marknadsstånd och en gammelmarknad där allt är egentillverkat. Den delen av marknaden är riktigt trevlig att strosa runt på. Köpte ännu ett fat från Peter Wikströms krukmakeri.
Och för den egna flärden ett par örhängen i tenn.

Inget arbete i trädgården? Inga upplevelser i skogen? Någon undrar kanske.
Jo - alla tomaterna är skördade, änglatrumpeterna inburna i garaget och 26 liter trattkantareller ligger på tork.

Jag är faktiskt lite trött.

På väg till jobbet

Det här är en vik av sjön jag brukar visa. Bilden tog jag igår morse.
Klicka på bilden och kliv in i den förtrollade världen.
Trevlig helg!

Avtryck i skogen

Undrar om Big Foot har gått en tur i vår skog? Barnbarnet fick ställa sig bredvid för att visa storleken.

Älglus, hjortfluga eller bara älgfluga

Jaha - de är i farten i år igen, älglössen eller hjortflugorna. Förr fanns de inte i markerna men sen några år är de en verklig plåga på hösten. Och då menar jag en Verklig Plåga. De är nästan omöjliga att värja sig mot. Ett dovt surrande och sen har de landat någonstans på en. Bryter av sina vingar, letar på ett smakligt ställe och ser svampplockaren som en blodfull restaurang. När man väl kommit hem är de näst intill omöjliga att plocka bort ur hår och kläder. En inköpt luskam klarar håret men lusflugorna som gömt sig i kläderna är det nog bara tvättmaskinen och ett ovänligt tvättmedel som biter på. De är livskraftiga som kvickrot och nästan omöjliga att klämma ihjäl. Pansarlöss. Fy.

Läs bara vad jag saxat ur Wikipedia om de räliga kräken:

Älgfluga (Lipoptena cervi) är en lusfluga av familjen Hippoboscidae. Flugan är en blodsugande parasit som lever på stora hjortdjur såsom älg, hjort och rådjur. Följaktligen kallas insekten även för älglus eller hjortfluga.

Älgflugan är ca 5 mm lång och relativt ny i den nordiska faunan. De vuxna insekterna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Den till kroppsformen platta flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingar för att leva resten av sitt liv på värddjuret. Därefter kryper den in i håret och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den brukar ta miste på sina värddjur och människor, som även kan bli bitna, men de kan inte använda människoblod för sin utveckling. Betten är inte farliga eftersom flugorna inte tros bära med sig några farliga virussjukdomar, dock kan betten ge klåda och svullnad.

Älgflugan är svår att bli kvitt när den väl landat eftersom den är både flat, tjockhudad och försedd med rejäla klor på sina fötter som den kan hålla sig fast med. Man kan dock försöka använda en tät kam eller en pincett när man ska ta bort den.

Meningen " ..."tros inte bära på några virussjukdomar" har jag särskilt fäst mig vid eftersom jag fått ett otäckt kliande bett på låret. Funderade på att antingen välja att publicera en bild på de ihjälslagna lössen eller på låret. Det får bli lössen, trots allt.

Den som vill känna lite mer närkontakt med lössen kan klicka på bilden.

Några av mina träffar med älglössen har jag beskrivit både här och här.

Fridfullt på landet? Nä.

Växthusrealism

Nu har jag rensat bort mycket och hoppas på några varma höstdagar som möjligen kan hjälpa tomaterna att mogna fram. Allt mögligt är bortklippt liksom det mesta av bladmassan.

Nu går vi mot städade tider.

Till och med duken på bordet ligger och väntar på att kastas in i tvättmaskinen.

Barnbarnet hjälper gärna till.

Jubileum

Stannade till idag vid sjön. Bilden får bli mitt tusende inlägg på bloggen.

Sorgliga bilder från Bergslagen. Del 2

Nä - detta är inget taffligt julpynt i växthuset.
Tomteskägg är en sak men tomatskägg är något helt annat.

Uppdaterat
Det är inte Angoratomater som Katarina och GJ förmodar.
Det är Gardener´s Delight!!
Fan tro´t.

Utmaning 5

Brukar inte fylla i listor och anta utmaningar på bloggen. Men eftersom den kommer från Anna så gör jag gärna ett undantag.

1. 5 saker jag har i min frys:
Basilika, köttfärs, bröd, lax och en matlåda som jag glömt skriva innehåll på. Det får bli en överraskning på jobbet. Möjligen.

2. 5 saker jag har i min garderob:
Fleecetröjor, randiga T-shirtar, jeans, några kavajer och en röd klänning!! Jojo - man har sinne för flärd. Det märks tydligt.

3. 5 saker jag har i min trinda svarta handväska:
Mobil, kamera, plånbok, nycklar och en stålkam som jag köpte när jag gick på gymnasiet. Den håller än efter 40 år. Jag har mycket mer och som dessutom känns livsnödvändigt. Till exempel en ficklampa, pappersnäsdukar, adressbok och ett syetui. Husbonden har synpunkter på innehållet men det fäster jag inget som helst avseende vid.

4. 5 saker jag har i badrumsskåpet:
Aloe Vera-kräm för brännskador, hårborste, tandborste, tandkräm och nagelsax.

5. 5 saker jag har i min bil:
Bilbarnstol, en orange isskrapa, solglasögon, pennor och en plastkasse för skräp.

Utmanar alla!

Gyllne morgon

Det blev en underbar söndag. Tidigt i morse tog jag bilden medan kaffet bryggdes.
Dimman lättar och från köksfönstret ser jag solen lysa lite på vedboden och på växthuset.

Sorgliga bilder från Bergslagen. Del 1

Många bloggare visar hur fint växterna fortfarande blommar.
Det gör de inte här.

Jag tänker i några inlägg visa hur verkligheten kan te sig.
Och det är inte vackert. Det kan jag säga direkt.

Jag börjar med luktärterna. Såna tycker jag mycket om. Åtminstone när de blommar.
Luktärterna slog aldrig ut. De hann aldrig.
Först tuggade de jämrans rådjuren i sig stjälkarna.
När luktärterna väl började växa efter den omilda och ovälkomna behandlingen kom regnet.
Sen tog sommaren slut.

Kan ju önska alla läsare en trivsam helg ändå!

Hemmabygge

Äntligen ett djur som inte äter allt som finns i trädgårdarna.
Bonusbarnbarnet, en händig flicka på 8 år, snickrade ihop en häst åt sig. Hon tog en befintlig träbock och vips omvandlades den till en häst.

Bättre brödlös än rådlös!

Rebell i växthuset

Hämtade in den här gurkan idag.
Den har vägrat infoga sig i EU-normer.

Jajamen.

Brudbuketten, första varianten

Så var bröllopet över, festligheterna avslutade och gästerna tillnyktrade.
Brudbuketten bad svärdottern mig göra. Vilken ära!
- Ta av blommorna du har i trädgården, sa hon.

Så kom den 13 september. Det fanns knappt några blommor kvar alls. Regnet hade löst upp det mesta.
Här gällde det att dammsuga närområdet. För säkerhets skull köpte jag några gula krysantemer och en annan lite orangegul blomma av okänd sort.

I buketten band jag gullris som precis höll på att slå ut, några blåklint, rödklöver, vit flox och köpeblommorna. För att fräna upp buketten klippte jag kvistar av en rödbladig buske som grannen har på sin tomt. Jag hade frågat om lov, tro föralldel inget annat.

Sist men inte minst klippte jag en kvist av en ölandstok, rensade bort alla blad och lämnade en blomma kvar. Den stack jag in i buketten som en hälsning till bruden att från vår gård har hon fått en tok. En snäll och rolig sån.

Bröllopet ägde rum på sen eftermiddag och jag tänkte att det skulle glittra lite i buketten när fotoblixtarna lyste upp. Som av vattendroppar, ungefär. Skaffade facettslipade helt genomskinliga glaspärlor som jag trädde upp på fiskelina och knöt fast lite här och var diskret i buketten.

Bilden visar första bukettbindningen. När jag tagit bilden och sen höll i buketten, vred och vände på den var jag inte nöjd. Det var bara att snurra upp den gröna basten och börja om igen.

Andra försöket blev bra. Och den har jag ingen närbild på!

Det kom till betydligt fler mörkbladiga kvistar från grannens trädgård.
Brudgummen kom och hämtade buketten så snart den var klar. Men den finns till beskådande i inlägget här nedanför.

De nygifta

Äldste sonen med sin fru

Plockat blommor

I morgon blir det bröllop. Och jag fick hedersuppdraget att göra brudbuketten.
-Ta vad du har i trädgården, sa den blivande bruden i början av sommaren.

Luktärterna hänger som knappt urvridna disktrasor. Gladiolerna har blommat klart. Sånt blir knappast vackert.

Har gått en runda på området och faktiskt hittat lite höstblommande vildväxter.

Såna får det bli. De står ute på verandan i väntan på morgondagens binderi.

Tänker nog smyga ner en kvist från en buske i trädgården med symbolisk hälsning att hon får en sån från oss. En tok.

Menat på bästa sättet.

Sista visan

Kanske inte riktigt den sista visan. Växthuset sjunger åtminstone på sista versen den här säsongen.

Lindalottas änglatrumpeter blommar i alla fall fortfarande. Vindruvorna är inte helt slut.

För att ge tomaterna en bättre chans till ljus har jag klippt bort mycket av bladmassan. De tomater som fått hygglig storlek, men fortfarande är gröna, tänker jag plocka av innan kylan blir för svår. Sen ska jag lägga dem mörkt i en låda och låta eftermogna. Det fungerar bättre än att låta dem ligga soligt på fönsterbrädan och torka ut.

Stekta gröna tomater gör sig bättre på film än på tallrik. Det är min absoluta övertygelse. Har såväl sett filmen som anrättat tomaterna så jag tycker mig kunna göra ett uttalande därvidlag.

De små gröna tomaterna kan man sylta men det är jag på tok för lat för. Jag ger hellre bort dem. Vill ingen ha tar komposten hand om dem.

Sånt är livet...

En flicka med flax

Så här kan det se ut fortsättningsvis när arbetskamraten ska ut och resa.
Hon snickrade ihop en slogan och vann väskan. Vinsten levererades idag.

Grattis!

Höstmorgon vid sjön

Nog känns det att hösten kommit.
Vill man känna höstens närvaro lite närmare kan man klicka på bilden.

Rapport från granngården

Pratade med grannen igår.
Han kunde rapportera att han sett björnskit 100 meter från vår tomt.

Livet kan bli spännande.

Söndag eftermiddag

Undrar varför regnmätarna fortfarande tillverkas i miniformat.

Allt annat blir bara större och större. Jag också. Kaffe serveras i stora muggar, muffins och bullar är monstruösa. Jag har sett fröautomater till småfåglar som klarar 5 kg solrosfrön. Jajamen. Stinna småfåglar är vad vi kommer att se härnäst.

Men regnmätarna står still.

Bilden är inte från idag men illustrerar ändå vad jag menar.

En sån här sommar till och regnmätaren borde rymma minst det dubbla.

Motsatser

Inne hänger små timjanbuketter på tork.
Ute skvalar regnet.

Älglus

Nu är de här igen, de jämrans kräken.
Vem blir glad av ett möte med en älglus?

Känner ingen.

Här kan man läsa om föregående års trista träffar med dessa otrevliga typer.

Usch.

September

Hösten inleds med lingonplockning. Bärplockaren har jag haft i tjugo år, minst. Så mycket lingon jag skyfflat upp med den genom åren. Det skulle nog kunna fylla en järnvägsvagn.

Är det något jag gillar så är det lingonplockning. Gå ut ensam i skogen med ett par hinkar, en plockare och en termos kaffe.
Det är gott, det.