Nu är de här igen i växthuset, liljebaggarna, Synnerligen ovälkomna är de!
I början av juni mosade jag så många jag hann och såg. De lackröda liljebaggarna är vackra att se på men de ställer till elände bland blommorna. Bladen gnags sönder och hela liljan kan bli missformad. Små orange ägg växer snabbt till och blir tjocka, feta larver.
Nu gäller det att handla. Inte köpa något gift eller så utan skrida handgripligen till verket. De är snabba, de jämrans kräken. När de märker att man närmar sig eller känner hur bladen rör sig kastar de sig ner på marken. Där vänder de den mörka undersidan upp. Vips är de försvunna. Väntar man ett slag så kommer de tillbaka och fortsätter kalasandet.
Det är ett rätt äckligt göra att krossa liljebaggar. Fast otäckast för liljebaggen.
17 kommentarer:
Låter illa. Mycket att pyssla med när man odlar hör jag..
Kan man inte lägga några vita papper under blommorna. Skaka och bära ut resultatet?
Då syns eländena väl?
Men jag har förstås inte en aning om hur de ser ut eller knappt satt min fot i ett växthus =)
Ha en god jakt!
Usch!
Hur går det bröllopsbukettodlandet förresten?
beerbelly; Jag är därinne varje dag någon timme. Det är ett trivsamt pyssel om man undantar avlivandet av liljebaggar. Idén med ett vitt papper på marken under är inte tokig. Kruxet är bara att de jäklarna har vingar. Eländet har inget slut....
panter: Det är rätt läbbigt och man blir orangefärgad om händerna.
Den brudbuketten, ja. Bröllopet ska äga rum sent i september så jag har satt blommor i krukor. De ska kunna bäras till varmare eller kyligare område efter behov. Om det misslyckas får jag se vad naturen kan bjuda på.
Aha så papper och ett finmaskigt nät .. =) alt. små attack plan.. låter inte enkelt.
Lycka till
beerbelly: Attackplan för inomhusbruk låter kreativt! Får väl använda tumme-pekfingermetoden tills dess planen finns i handeln... Och i handen.;)
Gulligare kryp har man ju träffat..
vet du att de kan skrika? jo det är sant .. om man håller en liljebagge i knuten näve och skakar näven så skriker den!
men det är svårare att ha ihjäl den när man hört det.. hu
Usch, det låter inte kul. Jag tror bestämt att jag får spana på mina liljor när jag kommer ut till rucklet till helgen. har inte sett något innan, men jag har iofs inte direkt kollat så noga heller....
Några visdomsord från kloke Ruben: Larverna gör mer skada än de utvecklade liljebaggarna, så glöm inte, det är framför allt de som ska bort - och det i rappet!! /R
matte: VA?! Skriker de? Måste pröva - men hur högt de än gastar blir det en kraftig kläm.
jo: Alla drabbas inte - men kolla för säkerhets skull!
ruben: Än så länge hittade jag inte en enda larv. Håller med dig om att de är ena glupna rackare som fördärvar ohemult. Skiter stora lass gör de också så man kan se var de håller till. Nu försöker jag ta kål på föräldragenerationen så det inte ska bli så många larver att klämma. De är ännu äckligare att trycka ihop, tycker jag. Usch.
jag har hört från mycket säkra källor att TABASCO är det enda rätta i kampen mot dom röda baggarna. jag vet tyvärr inte hur man ska göra med det bara, om man ska dutta på blomman eller blanda o spruta.
gör ett försök!
sericea: Det låter intressant - jag måste nog försöka på något undanskymt ställe om hela blomstret skrumpnar ihop och dör.
Tabasco, på min ära! Det är värt att pröva. Tack för tipset!
Jag var inne på bb:s plan med vitt skynke men det föll visst på vingarna ;) Hrm, måste erkänna att det är tur att det inte är jag som måste jaga de små krypen, är ganska blödig av mig. Hade antagligen försökt fånga eländet för att sedan släppa ut dem någonstans och därmed hade de väl varit tillbaka innan jag hunnit blinka ;)
nollan: Jag är en hårding så liljebaggskross är bara ett äckligt kladdgöra - inget jag backar för. Släppa ut dem - never!!
Har hör att man ska strö myrr på bladen så försvinner dom.
Skicka en kommentar