Detta är inte en bild för ömhjärtade personer. En stygg bild ur verkligheten när liljebaggarna gått sitt eländiga öde till mötes. Man blir morotsfärgad om tassarna efter detta hemska värv. Blod på händerna. Så är det.
18 kommentarer:
Anonym
sa...
Märkligt egentligen hur vi till synes fridsamma trädgårdsfolk så lätt får mord i blicken och dessutom utför dylika handlingar med ett lustbetonat smil på läpparna...döda, döda, döda...jag har nackat sniglar och känner att jag får något vilt i blicken...Sallykatten går med mig runt och glor besynnerligt på mig...Ser jag dem inte på gräsmattan viker jag undan växter i rabatten för jag har mord i blicken...Ha...Nu ska det läsas bok!
min mordinstinkt vaknar bara för olika kryp. jag är lite blödig tyvärr, (skämmes blödiga trädgårdsmänniska!) och jag är glad så länge jag slipper döda, fast vissa kryp går hädan så det visslar om det.
Flygande sniglar det vore verkligen en skräckupplevelse. Jag mosar också liljebaggar men jag har trädgårdshandskar på mig :O) Du är mycket tuffare än jag!
hannele: Försöker klara mig utan gifter men ibland faller jag tillföga när det är totalinfekterat. Då är det ett sisyfosarbete att få dän skiten utan giftsprutan.
eivor: De jämrans liljebaggarna har till och med tagit mina vitlöksplantor i besittning. Nog vågar du dig in hit nån gång mer ;) Jag visar inte enbart hemska bilder.
Vilken hemsk-härlig bild! Jag förstår känslan, känner likadant för de eländiga sniglarna. Har funderat på att lägga ut en motsvarande bild på dem på min blogg...
Gillar din blogg skarpt, för övrigt. Mycket inspirerande!
annica: Välkommen hit! Blir jätteglad att höra att du trivs med bloggläsandet här. Hjälpta förra sommaren mina föräldrar på växtkusten att hacka upp sniglar. Det var äckligt men nästan med mordisk glädje de togs av daga. Sniglarna, alltså. Lägg ut lite bilder på eländena!
18 kommentarer:
Märkligt egentligen hur vi till synes fridsamma trädgårdsfolk så lätt får mord i blicken och dessutom utför dylika handlingar med ett lustbetonat smil på läpparna...döda, döda, döda...jag har nackat sniglar och känner att jag får något vilt i blicken...Sallykatten går med mig runt och glor besynnerligt på mig...Ser jag dem inte på gräsmattan viker jag undan växter i rabatten för jag har mord i blicken...Ha...Nu ska det läsas bok!
Kramen
malin: Vi kan väl inte bli alltför mesiga bara för att odlar blommor och grönt, heller!
min mordinstinkt vaknar bara för olika kryp. jag är lite blödig tyvärr, (skämmes blödiga trädgårdsmänniska!) och jag är glad så länge jag slipper döda, fast vissa kryp går hädan så det visslar om det.
Jag gav upp när dessa kryp tog mina liljor... första året här hade jag så fina...
Flygande sniglar det vore verkligen en skräckupplevelse.
Jag mosar också liljebaggar men jag har trädgårdshandskar på mig :O)
Du är mycket tuffare än jag!
Vilken slakt :)
Hoppas du får bort otyget!
Dom ska man klämma, oavsett hur vackra de är. Bra sätt att gå runt rosorna också och titta till dem, behövs inga gifter.
sericea: När det gäller att freda mina växter klämmer jag ihjäl utan förskonande.
Usch så man är.
bloggblad: Visst är det trist när insekterna fördärvar. Du kan väl plantera på nytt och ta dig en klämrunda lite då och då!
katarina: JAg är inte äckelmagad av mig så jag kör utan handskar. De har jag bara på mig om det är växter som sticks eller rivs.
beerbelly: Jajamen - här går det undan. Ett rejält tryck och sen är det ajö med den baggen.
De ska väck!
hannele: Försöker klara mig utan gifter men ibland faller jag tillföga när det är totalinfekterat. Då är det ett sisyfosarbete att få dän skiten utan giftsprutan.
Usch, vilken hemsk bild!!
Hit vågar jag mig inte in mer. :)
Inte en bagge på mina liljor, men de står utomhus.
Hälsn. Eivor
eivor: De jämrans liljebaggarna har till och med tagit mina vitlöksplantor i besittning.
Nog vågar du dig in hit nån gång mer ;) Jag visar inte enbart hemska bilder.
Vilken hemsk-härlig bild! Jag förstår känslan, känner likadant för de eländiga sniglarna. Har funderat på att lägga ut en motsvarande bild på dem på min blogg...
Gillar din blogg skarpt, för övrigt. Mycket inspirerande!
annica: Välkommen hit! Blir jätteglad att höra att du trivs med bloggläsandet här.
Hjälpta förra sommaren mina föräldrar på växtkusten att hacka upp sniglar. Det var äckligt men nästan med mordisk glädje de togs av daga. Sniglarna, alltså.
Lägg ut lite bilder på eländena!
Bra att man blir förvarnad, var man inte skall gå in och läsa bloggar.
Trevlig fortsättning på sommar(jakten )- Eivor
Jodå Eivor! Nog vågar du kika in här!. Det är ju inte enbart massaker som visas ;)
Skicka en kommentar