Det är sällan vi får se den gå i blom, kärleksörten. Rådjuren kommer i horder från skogen och äter. Det blir Det Stora Tabberaset i Lilla B:s trädgård. Inget lämnas kvar. Jo, lite. Små stjälkstumpar nere vid jorden.
Några plantor står en bit från huset. De blir uppätna först. De som står vid husknuten tar nog bara de djärvaste av rådjuren.
Fick ett par plantor av äldste sonen. Han hade dem i sin trädgård och tycker att de är så vedervärdigt FULA. Lika bra att gräva upp och köra hem dem till mor sin.
Jag tycker kärleksörten är fin och vårdar den efter bästa förmåga. Delar och utökar planteringen. I år har inte rådjuren varit här och blommar gör de fortfarande.
Herbstfreude heter den, förresten. Höstglädje. Inte så dumt.
8 kommentarer:
Herbstfreude... nästan ett ännu bättre namn. Stämmer liksom bättre tycker jag.
Rådjuren har tagit våra också...
Sorten Matrona med mörka blad är mycket vacker. Kanske rådjuren har ledsnat på kärleksört då mina också fått vara ifred i år.
Jag har flera olika sorter och de är ju så tacksamma. De förökar ju sig gärna :)
panter: förstår inte att vi klarat oss.älgen massakrerde ju mitt oranieträd
slottsträdgårdsmästaren: Är dsorten Matrona svår att få tag på, tror du? Hur är blomfärgen?
lindalotta: Det är bra med lite lättskött!
Ja, kärleksört har jag också i min trädgård här. Älskar dem!
annika: roligt med något som blommar sent på hösten! Om inte rådjuren ätit upp dem, förstås.
Skicka en kommentar