lördag, augusti 05, 2006

Slutdeppat


Man kan ju inte hänga läpp hur länge som helst. Nya tag!

Röda vinbären är mogna. Men jag undrar lite varför sortutbudet är så klent på röda vinbär? Det finns några olika buskar att välja mellan. Det ena bäret är surare än det andra. För klen efterfrågan, kanske.

De är lite sötare att titta på än att äta.

Bärbuskar är lättskötta! Beskärningen busenkel. Inte drabbas de av många sjukdomar eller skadedjur heller.

12 kommentarer:

Linda sa...

De är verkligen jättefina, att titta på. Jag är inte så förtjust i dem, som sagt, de är ju så sura så tunga kryllar sig. Det fanns några buskar här, när vi flyttade hit, men av någon anledning så stod de mitt i gräsmattan, så de rök med när vi lade ner jordvärme, och om sanningen ska fram så saknar jag faktiskt inte dem. Kan njuta av din bild istället och vara väldigt nöld med det!

Lilla B sa...

Fåglarna tycker om de röda bären. när barnen var små planterade vi några vita vinbärsbuskar för att få några bär kvar. De ser inte de ljusa vinbären, fåglarna.
Egentligen har jag inte så stor användning för bären längre men jag tycker de är vackra och så kan man repa sig några när man går förbi. men jag håller med dig: tungan kryllar sig och öronen vänds inåt!

Linda sa...

Då har vi ännu em anledning till att jag inte är förtjust i dem, fåglarna. Jag är rädd för fåglar... Sorgligt men sant. En tråkig erfarenhet har gjort mig näst intill paniskt rädd för fåglar.
Jag börjar väl uppskatta dem på AVSTÅND, men kom inte nära för då blir jag skakig och degig i knäna.

Lilla B sa...

Det var trist att höra. Men det bästa man kan göra för att bli av med rädslor är att utsätta sig för dem. Lite i taget och med någon man litar på. Då går der rätt snabbt att bli av med.

Linda sa...

Jo, jag vet... Vi har några ugglor (Hornugglor) som häckar i våra grannar varje vinter. De första åren tyckte jag att det var ganska jobbigt eftersom de faktiskt är väldigt stora och så nära inpå. Men så i fjol när de kom kom på höstkanten, så blev jag faktiskt glad att se dem. De hör ju hemma här! Det är väl att ha kommit en bit på vägen?!

Lilla B sa...

lindalotta: ja det är det. Dessutom är det ju bra stora fåglar. Tror inte alls att din rädsla för fåglar är svår att komma över. Det gäller bara lite målmedvetet arbete - sen är det fixat.

Linda sa...

Men jag tror aldrig att jag kommer att kunna njuta av att gå i en park med damm... Det är fruktansvärt. Duvor, ankor, änder och gäss får klara sig utan mig.

Lilla B sa...

jo. Det kommer du att kunna göra om du bestämmer dig för det. Fågelrädslor tillhör de som inte är svåra att komma tillrätta med. Om du tycker rädslan inkräktar på din vardag så tag hjälp. Det är inte svårbehandlat och kan löna sig på sikt.

Linda sa...

Jag får väl återkomma med redogörelse i detta ämne =)

Lilla B sa...

Gör så!!

Lena sa...

skadedjur .. inga älgar i vinbärsbuskarna då...

Lilla B sa...

panter: inte än...