Ekologiskt svavelos

Jag har en odlande vän. Vi kan rent av kalla henne Gunvor för hon heter faktiskt så. Hennes växthus innehåller förutom de mest formidabla grödor även livs levande vaktlar och en liten damm. Jo - det är sanning.

Denna mästerodlare tänder på höstkanten en liten eld under ett fat med svavel inne i växthuset. Ångorna tar död på allt oknytt man absolut inte vill ska övervintra.
Vaktlarna har innan hennes eldande fått flytta till ett annat och tillfälligvis mera hälsosamt boende. Ingen ska tro att Gunvor gasar ihjäl sina fina fåglar. Ånej.

Fick en idé att jag rent av skulle kunna svära ihjäl lite bladlöss. Om jag sätter mig i den blå stolen i mitt växthus och svär de mest svavelosande eder över till exempel feldesignade arbetsredskap, Skolverket eller Socialstyrelsen så skulle jag rent av ekologiskt kunna ha ihjäl ohyra som tänkt övervintra i växthuset.

Är inte detta en glänsande idé?

Man ska inte tro på allt man ser på TV

Såg ett program på TV ikväll. Ett trädgårdsprogram där det framhölls att man MÅSTE göra rent sitt växthus minutiöst på hösten för att ingen ohyra av något slag ska övervintra och ställa till ohägn för odlaren.

Under åtminstone 15 år har jag rensat ur växthuset, burit bort växtrester och sen nöjt mig med det på hösten. Eventuellt kan man kalla det lathet. Kanske är det fritt tänkande...

När vårsolen börjar värma tvättar jag ur växthuset. Mycket noga är jag. Hett såpvatten är det som gäller. Vid den tiden är det ljust, varmt och skönt till skillnad från på hösten. Det är en ren fröjd att vistas i växthuset.

Har det funkat i 15 år kan det knappast vara en slump. Jag tänker nog att de närmsta 15 åren fortsätta att fuskstäda på hösten och finstäda på våren.

Så får det bli.

Höstmorgon vid sjön

Den osannolika vattenmelonen

Yngste sonen provar på allehanda odlingar: citrus, chili och vattenmelon.

- Ha ha, vattenmelon, skrattar säkert någon. Det blir inte lätt, det. Särskilt inte inomhus och absolut inte i ett vardagsrum. Dessutom med rötterna i en kruka full med icke-klumpbildande kattsand av märket COOP-Extra. Särskilt inte det...
Ska den bistra sanningen fram så var nog denne Någon = sonens mor.

Och vad hände, tro?

Jo, så här blev det: Vattenmelonen växte mycket långsamt. Skörden inföll i helgen som gick.
Titta på bilderna och förundras. Det blev en minivattenmelon med ypperligt fruktkött.

Inomhus, i rumstemperatur, med rötterna i en kruka kattsand på fönsterbrädan - - - märkligt.

Allt om den vidriga älglusen

Vid den här tiden ger de sig tillkänna, älglössen. De vidriga kräken som surrar, bits och till allt elände nästan är omöjliga att ta död på.
Den som aldrig träffat på älglusen eller hjortflugan kan tro att det här skrivs av en mordisk typ. Men så är icke fallet.
Lusflugor är ett flygande otyg från helvetet. Därom råder inga tvivel. Kolla själva:

1. Det kan man läsa om här. Se en bild kan man också göra.
2. Och här när jag satt nerlusad på en föreläsning på Universitetssjukhuset i Örebro.
3. Och ännu mera här om hur älgjakten förlängs till tre veckor.

Konsten att eftermogna chili

Titta på detta i alla bemärkelser lysande resultat!

De gröna chilifrukterna på bilden strax här nedanför blev på några få dagar röda. Jag tror att de ska få ligga kvar och torka. Möjligen att jag snittar upp dem lite så luften lättare kan cirkulera.

Ett förträffligt resultat. Jag är mycket nöjd.

Fest och kalas

Nu festar koltrastarna på äpplena som finns kvar. De nerfallna frukterna och de som fortfarande sitter kvar på träden blir kalasmat.

Den vildsinte Monsterkatten ligger på lur men blir överlistad av fåglarna. Han får hålla tillgodo med en eller annan gnagare. Lika bra det. Eller ännu bättre.