Är sedan många år frivilligarbetare för Röda korset. Det är inget betungande snarare tvärsom. Flera tycker att det är besvärligt att stå och skramla med insamlingsbössan, särskilt utanför Systemet. Jag gör det gärna, däremot. Tycker att det är roligt.
Natten som gick var kall med minus 6 grader. Jag hade mitt insamlingspass mellan klockan 10 och 11 utanför Systemet. Hade jag klätt på mig ordentligt? Svaret är definitivt JA. Lager på lager och likt en Michelingumma stod jag där i kylan.
När halva tiden gått kom butiksföreståndaren ut. Hon ville mig något och hade lite bekymmer med att trycka upp dörren. Inte undra på det!
- Det är kallt att stå här, förstår jag, sa hon. Du behöver nog lite varmt kaffe.
Hon bar ut en pall och en blommig plastbricka. Ställde ner pallen bredvid mig och på den satte hon brickan med en varm bulle och en rykande het kopp kaffe.
Det är alldeles sant detta. Sånt kan verkligen hända!
Vänliga människa!
12 kommentarer:
Vilken tur att det fortfarande finns tänkande, vänliga människor!
Värmer in i hjärteroten!
rosalia: En sån verkligen oväntad vänlighet känns extra fin när tidningssidorna är fyllda med elände.
hedgren: Ja, jag blir glad bara jag tänker på det! Komma ut med en bricka med värmd bulle och kaffe till en bösskramlare.
Sånt ger en hopp om människorna!
panter: Tyckte det var åtminstone lite viktigt att visa upp glädjande händelser. Händelsen värmde mer än bullen och kaffet tillsammans.
Sånt blir man glad av ända in i hjärteroten och visst hade du gjort det samma omvänt...Vår vardag är ofta full av varma och omtänksamma människor men de kommer lätt i skuggan av annat...Härligt inlägg!
Kramar från Malin
Verkligen trevligt gjort. Synd att det är så sällan det händer att man blir överaskad. Bra jobbat av dig med som ställer upp.
malin: visst blir man extra glad när något sådant här händer. En liten sak som betyder så mycket.
Roligt att du uppskattade inlägget!
Fortsatt trevlig helg!
beerelly: Men man får sannerligen glädja sig åt de tillfällen det händer! Om många bara gör en liten pytteinsats var och en så betyder det trots allt rätt mycket.
"Man ska aldrig upphöra att förvånas"
Fast; jag tror faktiskt att de där nästintill *osynliga* hjältarna är många fler än vi tror!
De som inte gör så mycket väsen av sig. Utan bara GÖR!
Världen förmörkas...så lätt av allt eländeselände...men i själva verket är nog inte HELA världen OND! Både kaffet och hur det serverades må ge *servitrisen* en egen liten stjärna.
-Att det smakade Gott, tvivlar jag inte på! *L*
l'eva: Om inte de flesta bidrar med ett visst mått av hygglighet skulle det säkert gnissla i maskineriet mer än det gör till vardags. Men den där extraordinära snällheten kan man bli väldigt upplyft av.
Skicka en kommentar