Jaha - nu har jag varit i skogen efter trattkantareller igen. Spindelväv i ansiktet och det killar lite överallt i huvet. Älglössen är på hugget. Och svärdottern har bjudit in mig till ljusparty strax. Jösses. Jag måste försöka snofsa upp mig.
Det duger inte att komma in och vara en lusig svärmor.
Nej, verkligen inte.
12 kommentarer:
Det spelar nog ingen roll om du är lusig svärmor. Du blir garanterat omtyckt som du är der vet jag/Agnetha
Vad härligt är att läsa om dina strapatser i den svenska naturen! Boende så här långt borta kan man ibland nästan (bara nästan) t.o.m sakna älglusen. Eller nej förresten, dem saknar jag inte. De är alltså bara för äckliga! Men risken att få dem på sig skulle jag helt säkert ta om jag idag blev erbjuden att ta en tur i skogen för svampplockning. Här måste man in i de något varmare fjordarna, och böja sig ner för att se träden (träden här blir sällan mer än några decimeter höga och är mest som något marktäckande rot-/buskliknande)!
Tack för att du mättar lite av mitt behov av underbar svensk höstnatur! och ha det så trevligt på partyt! :-)
Jag vet inte vad det innebär med ljusparty men lycka till och ha kul :)
Trevligt, blev det ngra ljus inköpta idag?
Hoppas det blev ngra doftljus...
Usch för älglöss!
Agnetha: Det var fasligt snällt sagt. Men jag kan inte tro att de gillar en nerlusad svärmor ändå!
louise: Du får väldigt gärna fortsätta och hänga med i min vildmark. Snart kommer nog bilder på snö och iselände - men sånt har du ju sett förr :).
Partyt, ja. Det blev mycket trivsamt och lilla barnbarnet ville helst följa med farmor hem. Men se det gick inte för sig. Farmor måste studsa upp tidigt i morgon. Usch och fy för tidiga morgnar..
beerbelly: Joho, du. Ljusparty innebär att en hoper flickor, damer, tanter tittar på ljus, luktar sig fram på doftljus, köper lite sådana, fikar och sen åker hem. Rent geschäft, alltså. Men trivsamt.
annika: Det blev doftljus av olika slag. Nu kommer jag inte ihåg vad jag bestämde mig för.Det blir en överraskning när de kommer.
Jag hade aldrig hört talas om älglöss förut, förrän du började skriva om ohyran. Jag tror knappast de finns här i Jämtland eller längre norrut.
karin: De har inte funnits så förskräckligt länge i Bergslagen heller. De senaste fyra-fem åren har de utvecklats till en riktig plåga. De kanske är köldkänsliga och inte klarar sig så långt norrut. Gott för er och trivsamt för älgen!
Det är inte särskilt gott om älgar heller längre. Björnar däremot verkar det finnas gott om.
karin: Och de är inga gosedjur heller, precis....
Skicka en kommentar