En odlares möda har inget slut. Detta är den sorgliga historien om en grönkålsplanta.
Sådde grönkål i våras och planterade ut under fiberduk. Sorten Baltisk röd som faktiskt blir mycket grön när den förvälls. Jordlopporna, de jädrans kräken, hade samlats under fiberduken på försommaren och kalasat på alltihop. På det viset skulle jag inte få någon grönkål att göra den halländska julkålen av. Eländes elände.
Men så hände det! Jag hittade en planta som inte stått under fiberduken. Inte det minsta perforerad av lopporna! Den har jag vårdat, vill jag lova. Den baltiska grönkålsplantan växte sig stor och fin. Mycket stor och fin, vill jag skrytsamt framhäva. Härligt! Åh, så god halländsk långkål jag skall göra av den!
Men det blir inget av med det.
Under dagen har ett rådjur klivit in på gården, gått raka vägen till trädgårdslandet och tuggat i sig grönkålen. Allt utom stammen som står som ett utropstecken i det forna grönsakslandet.
Det är inte snällt men jag önskar att rådjuret får lite magknip i natt.
12 kommentarer:
Påminner om när dottern odlat en jättepumpa... Den skulle bara vara kvar i landet EN dag till.... När hon kom ut nästa morgon hade hönsen haft pumpkalas! Aj, vad ledsen hon blev!
Stackars dig med Grönkålen - grönkål som är så gott...soppa på grönkål är vår favorit...Antar att rådjuren inte käkar vitlök och det är en vacker skörd du fått...färsk vitlök i ugnen är mumsigt...
Kram på dig från Malin
Otur. Här, rätt nära där vi bor, finns det en bonde som anlagt en grönkålsodling , hyfsat stor, bara för rådjuren. De frossar fritt, många rådjur med magknip kan jag tänka eller så är de tillvanda.
Tur att jag inte har någon grönkål. För rådjur har jag gott om. Och grävlingar med. Fast de äter kanske inte grönkål.
hedgren: En sån besvikelse! Förstår att hon blev ledsen. När älgarna fullkomligt massakrerat ett Oranieträd som husbonden en gång fått i födelsedagspresent då kändes det också sorgligt.
malin: Nej - vitlöken har de aldrig gett sig på. Men det gör å andra sidan liljebaggarna. Aldrig får man vara nöjd..
Lite synd om mig var det allt :)
panter: Jösses - grönkålsodling bara för rådjuren. Lurar han till sig dem för avskjutning? Mäskning på land, alltså?
Här finns ingen grönkålsodling och till jul finns enstaka halvvissna blad till försäljning. Att användas som dekoration.
ellis: Här kommer ibland en grävling och springer med racerfart genom trädgården. Jag har aldrig fått något uppätet av dem, vad jag vet. Men de satans rådjuren....
Förlåt om jag skrattar, men kan inte låta bli... Lilla söta Bambi, inte är du väl arg på Bambi väl *skrattar*
Kramar
dubbelörnen: "Lilla söta Bambi". Haha - säger jag. De kräken är jag innerligen trött på!!
Låt för all del stjälken stå kvar! Det blir fin spirkål till våren.
Jag har än så länge inte haft något Rådjursbesök och har riktigt fin Grönkål, Russian White och Palmkål, tror jag de heter. Ser ut som vanligt och smakar som vanligt efter kokning. Mina kålplantor har "tältat" i år i ett fiberdukstält, som skydd mot de vackra Kålfjärilarnas glupska larver.
Apropos Grävlingar, så brukar vi ha besök varje sommar av en som käkar Krusbär.
GJ
GJ: Tackar för tipset att låta den ömkliga stjälken stå kvar. Det blir verkligen spännande att se om den spirar.
Jasså - grävlingarna äter krusbär. Man upphör aldrig att förundras. Bara inte vildsvinen kommer och bökar upp trädgården.
Skicka en kommentar