Plommonträdet, det nästan strangulerade, dog! Stammen var genomuppblött och såg inet ut som trä brukar se ut med fibrer; plommon är ändå ett hårt träslag. Jag Kapade bort trädet, grävde upp roten och fraktade bort 1,25 x 1,25 m och midjedjuopt till potatislandet där jag hämtade annan jord och använde till igenfyllnad. Körsbärsträden hemma gick samma öde till mötes och nyplanterat träd på samma plats klarade bara en vinter. Ännu ett nytt träd placerat på annan plats på tomten tog sig jättebra. Plommonträdet gick det nästan inte att ställa på annan plats; det behöver värmen från husväggen för att odling där ens ska vara möjlig. Jorden fick bli utbytt istället. Ena rosen klarade vintern men det tog ändå tills efter midsommar innan det började komma blad på den så jag gissar att den inte hinner börja blomma. Borstnejlikorna jag hittade i skogen förra sommaren, har klarat sig. Perenna borstnejlikor verkar inte så vanligt; de flesta i affärerna är tvååriga, tror jag.
damerna: Det är en bukett av svinmålla, våtarv, mjölktistel, vanlig tistel, kvickrot och rödplister. Med skammens rodnad presenterar jag den. Men de har växt i utkanten av landet. Försöker slingra mig med den bortförklaringen....
6 kommentarer:
Vad är det?
Det undrar jag me´...
Plommonträdet, det nästan strangulerade, dog! Stammen var genomuppblött och såg inet ut som trä brukar se ut med fibrer; plommon är ändå ett hårt träslag. Jag Kapade bort trädet, grävde upp roten och fraktade bort 1,25 x 1,25 m och midjedjuopt till potatislandet där jag hämtade annan jord och använde till igenfyllnad. Körsbärsträden hemma gick samma öde till mötes och nyplanterat träd på samma plats klarade bara en vinter. Ännu ett nytt träd placerat på annan plats på tomten tog sig jättebra. Plommonträdet gick det nästan inte att ställa på annan plats; det behöver värmen från husväggen för att odling där ens ska vara möjlig. Jorden fick bli utbytt istället.
Ena rosen klarade vintern men det tog ändå tills efter midsommar innan det började komma blad på den så jag gissar att den inte hinner börja blomma.
Borstnejlikorna jag hittade i skogen förra sommaren, har klarat sig. Perenna borstnejlikor verkar inte så vanligt; de flesta i affärerna är tvååriga, tror jag.
Det er jo så konstigt med ogræs, det vokser ju så fort. Tenk om mina rosor hadde samme farten.
damerna: Det är en bukett av svinmålla, våtarv, mjölktistel, vanlig tistel, kvickrot och rödplister. Med skammens rodnad presenterar jag den. Men de har växt i utkanten av landet. Försöker slingra mig med den bortförklaringen....
Per: det var trist med trädet. Köpte två Tunaplommonträd förra året. Ännu inga frukter i sikte.
Skicka en kommentar