Gamla vinterfåglar

Vilket kap jag gjort idag!!

Kom in på ett tjänsterum och såg tre gamla skolplanscher stå lutade mot en vägg.
De tillhör vårt kulturarv och jag blir så glad när jag får syn på någon detaljrik, fantasifull gammal plansch.

Visst fick jag ta en bild av dem. Fick till och med hjälp att hålla i dem så att ljuset skulle bli så bra som möjligt.

Vinterfåglar på gården heter den här.

Så rikliga mängder fåglar hade då inte jag i helgen när fågelräkningen gick av stapeln.

Det går vilt till därute...

I förra blogginlägget berättade jag om att jag var illa ute i mötet med långtradare.
Idag kom jag som första bil när en långtradare gått av vägen. Den stod med kraftig slagsida i diket.
Föraren oskadd.

När snön ligger djup i skogarna drar sig älgar och rådjur upp på vägarna. Lättare att ta sig fram där förstås.
Ser djur på och nära vägen varje dag.

Det är ingen lek i parken att ta sig till jobbet, precis.

Vintersjö

På väg till jobbet. Det är -18 grader idag. Snön ligger på sjön och solen är på väg upp. Några kilometer innan möter jag tre långtradare som verkar jaga varandra på den smala och slingriga vägen.
Klarar mig undan kollision med nöd och näppe. Otäckt.

Tar en liten kylig paus och plockar upp kameran.

Här är det lugnt.

Bloggportalen

Så jag har letat och letat. Tänkte att jag skulle få till det där med Bloggportalen. Man klistrar visst in en text på särskilt ställe i Templates. Ojojoj så jag letade efter det där stället. Till sist fick jag nog och kastade bara in de obegripliga textraderna som sen förvandlades till eländet här ovan.

Inte var det min mening att den där skrikiga rektangeln skulle hamna DÄR.
Fult som stryk blev det.

Men jag vet inte hur jag ska få till det. Och inte orkar jag lägga ner ännu mera tid.
Stå ut, gott folk!
Jag kunde inte bättre....

Lätträknat

Inte var det många småfåglar hos mig den här helgen. Undras om de dragit iväg till en bättre restaurang. Ändå serveras det alltid talgbollar, jordnötter och solrosfrön här.
Konstigt.
De har kanske flugit söderöver för att komma ifrån kylan.
Nu ska jag iallafall rapportera in de få stackarna.

Räkna fåglar

Skrev här om Vinterfåglar inpå knuten. Den här helgen är fågelräknarhelgen. Gå in på denna sida, läs och rapportera era småfåglar.

Det är inget märkvärdigt. Titta till fröautomaten eller fågelbordet lite då och då. Skriv upp vilka slags fåglar du ser och hur många de är. Sen i morgon kväll är det bara att rapportera in högsta antalet t ex talgoxar du sett vid ett och samma tillfälle.

Varför?

Jo, för att fåglarna till sort och antal säger en hel del om vår natur och dess tillstånd. Årets räkning är den andra i sitt slag.
Låt oss räkna småfåglar en gång om året!

Aldrig ge upp

Nej! Man ska inte ge upp.

Gårdagen bjöd på -23 grader men man får ha siktet inställt på +23. Det blir en sommar!

Här är en bild från min rabatt i juli.

Mera trösterikt än gårdagens bild som visade termometern.

Bister verklighet

Fy, fy, fy för kall vinter.

Så här eländigt var det i morse.

Man kan hålla sig för skratt.

Ny myndighet för bättre vinter

För att hålla ordning på vintern har Statens Vinterinstitut inrättats.
Nu har vi ju ena veckan plaskväder och andra veckan iskyla. Sånt väderoskick måste stävjas. Där har Vinterinstitutet en viktig uppgift.

Lagom till vinterhalvåret börjar kommer det fortsättningsvis att månatligen skickas ut broschyrer i tre upplagor. Sydupplagan, upplagorna för Mellan och Norr. Varje litet häfte beskriver dag för dag det kommande vintervädret. Temperatur, moln, lufttryck och nederbörd.
Vi kan sedan helt bortse från det väder som finns utanför husknuten. Statens Vinterinstituts väder är det som gäller.

Skulle tro att det blir spännande varje år att se om vi får en vit jul. Sydupplagans jul är nog för det mesta gråblöt. Ifall tryckfel uppstått eller upplagorna blandats samman kan Svedala och Ystad få -30 mellan jul och nyår. Vilken överraskning!

Undrar om det går att påverka, rent av muta Statens Vinterinstitut så vi något år kan få sommar hela året? Iallafall här i Bergslagen.
Det vore tacknämligt.

Köldchock

Det står så i kvällspressen. Köldchock.
Brukar inte tycka att de har en siffra rätt, aftontidningarna, men idag stämmer det. Iskylan är över oss.

Passerar värsta köldstråket på väg till jobbet. Termometern visade 21.5 minusgrader i morse.

Mössa. Tjock tröja. Vantar. Fingrarna stelnar i kylan och blir som fiskpinnar.

Våga Vägra Vinter! Ja. Om man bara kunde.......

Ljuschock

Massor av snö och solsken från en klarblå himmel.
Det märks att vi går mot ljusare tider. Varje dag lite bättre!

Söndagsfrid

Skönt att ta det lugnt en dag.

I väntan på sommaren

Har tittat igenom ett flertal bloggar. Många som skriver om längtan till sommarvärme. Längtan till grönska och längtan till ett lättare och enklare sätt att leva.

Tänk när vi kan ta kaffekoppen med oss ut i trädgården. När inte hallen bulnar av vinterkläder. Och när man inte måste skynda sig att stänga dörren för värmens skull.

Jag tror inte bara att vi väntar på sköna stunder i trädgården. Jag tror att trädgården väntar på oss.

Ska vi fika ute och trotsa vintern?

Fredagens inlägg

När jag börjde skriva på bloggen var idén en trädgårdsdagbok. En notering om dagen. Åtminstone en - om det verkligen fanns fog för flera så skulle väl det kunna gå för sig. Alla inlägg skulle ha med trädgård/växthus/natur att göra.

Undantag från ett inlägg om dagen skulle bero på om jag blev mycket sjuk och oförmögen att skriva eller om jag inte hade tillgång till en dator.

Att Blogger skulle sätta käppar i hjulet föresvävade mig inte.

Igår var Blogger och jag synnerligen okontanta.

Tur att man iallafall har trevligt folk runtikring sig och en Monsterkatt dessutom.

Vitlökens återkomst

Nog har man väl stått i köket och skalat en vitlöksklyfta. Men neeeej! Så mjuk den blivit och visst spirar det en liten grön topp också. Prova nästa. Lika illa.

Visst är det lätt att ilska sig, åtminstone lite grann, och sen kasta vitlöken som gott och väl passerat bäst före.

Dagens tips ur bergslagsskogarna är att trycka ner vitlöksklyftorna i en blomkruka. Snart kommer de att skjuta upp gröna blad. Makalöst goda att klippa lite av och strössla över ostsmörgåsen. Finklippa lite och blanda ner i salladen är inte heller så dumt.
Åh, så gott.

Vitlökens späda blad är underbart goda. Prova själv!

Kalkbrottet

Inte alls långt härifrån ligger det ett gammalt kalkbrott. På somrarna är det en underbar badplats.
Men man måste veta precis hur man tar sig dit. Inga skyltar finns och vägen är nästan skymd av buskage.
Vattnet är grönskimrande.

Marken här i Bergslagen är kalkhaltig.
Ingen behöver köpa hem kalk och strö ut. Ser ändå på vårarna hur folk släpar och släpar på säckar med kalk från plantskolor och gardencenters. Alldeles i onödan.
Vill inte gå fram som en annan Messerschmitt och tala om att inköpet är onödigt.
Utmed riksvägen ligger kalkbruket med enorma kalkupplag. Då skulle man väl kunna dra slutsatsen att det hämtats upp ur marken.

Stöldgods

Knöck allt en liten stickling av Dr Westerlunds hälsoblomma idag. Nu står den i ett glas vatten på fönsterbrädan i mitt arbetsrum. Hade egentligen tänkt stjäla tre små skott - samtidigt skulle jag beskära den för bättre form. Men den idén kom på skam när en person dök upp och ville vara med på tillslaget.
Jaha - det blev bara att dela med sig....

Liten blåst kärring

Kanske i alla bemärkelser blåst. Men mest blåst på stormens efterverkningar.

Det gick nämligen alldeles utmärkt att åka iväg till jobbet idag. Snorhalt. Jomenvisst. Men sådant är vinterväglaget.Till och med timmerbilarna kröp fram. De 4.5 milen till jobbet avverkades på 57 minuter. Kör man saktare än så får man mantalskriva sig på vägen.

En endaste bil låg i diket. Många träd hade blåst omkull men otroligt nog låg stammarna INÅT skogen. Överallt.

I morgon skall jag knycka mig ett skott av Dr Westerlunds hälsoblomma. Vi har ett sorgligt exemplar i pentryt på jobbet.

Står träden kvar?

Spännande men en liten smula otrevligt.

Jag undrar nämligen om granarna är upprättstående eller ligger över vägen till jobbet. Åker 4.5 mil genom skogen. Det är en smal, slingrig väg där granarna nästan står på uppe på körbanan.

Förvarar alltid en reflexväst i bilen liksom ficklampa och handvärmare från Clas Ohlsson. Tänker inte förfrysa. Det kom häftigt med snö i stormen.

Funderar på att slänga med handsågen. Motorsågen vågar jag mig inte på. Inte för att en liten sketen såg tar sig genom stora träd men jag har att göra och håller mig varm tills andra anländer.

Hör jag av mig på bloggen i kväll är allt i sin ordning.

Bleka skott

Tömde den fulla komposthinken i varmkompostbehållaren tidigare idag. Tror att det är första året som nerbrytningen håller högt tempo under vintern. Visserligen har jag klätt på komposten sin tjocka vinterrock. Det brukar ändå bli kallt och gå trögt, till och med ett lätt fruset innehåll brukar jag hitta. Inte nu. Det bådar gott inför sommarsäsongen!

På väg mot komposten passade jag på att kika på alpklematisen. Något var fel. Fick stå och glo ett tag innan jag såg det: den är översållad av blekgula små skott. Ungefär 1 cm långa bleka små blad i vardande. De liknar mest potatisgroddar som legat mörkt. Illa, illa. Hur ska detta gå?

Men heter man Clematis Alpina ska man väl vara hårdare än Fantomen och klara såväl varmt som kallt. Eller?

Bilden från i somras visar klematisen i fullt flor.

Tjugondag Knut

Granen är utkastad från balkongen. Barren bortstädade. De har en magisk förmåga att dyka upp igen vid midsommartid. Var kommer de ifrån, tro? Eller var har de varit under tiden?
Adventsstakarna uppburna på vinden.
Nu återstår att dricka upp glöggen.
Allt har sin tid.....

Uppdaterat eller iallafall tänkt till lite mera:
För den som undrar varför vi hivar granen över balkongräcket? Det blir inte barr i hela huset om man slipper släpa den nerför trapporna. Och så bor vi på en stor skogstomt. Ingen kan förargas över att det ligger en gran och skräpar ett tag. Får själv släpa iväg den till det ostyriga hörnet av trädgården där allt trädgårdsavfall hopar sig. Fåglar och djur trivs när man är lite småslarvig med städning av trädgård.
Man trivs till och med själv.

Solkräm

Har aldrig förr fått ett blogguppslag genom en arbetskamrat. Men idag kom det: rara, söta L säger att varje gång hon ser flaskan med Dove Brun utan Sol tänker hon på mig. Och flinar lite därtill. Sen berättar hon att egentligen passar det ju rätt bra i min blogg.

Kanske det.

Så här ligger det till med Brun utan Sol-historien:

Vi satt i bilen tillsammans L och jag, på väg till ett jobb, och jag berättade historien om de vinterbleka benen som skulle muntras upp med Brun utan Sol. Solen på himlen lyste verkligen inte. Om den hade gjort så vore det ändå alltför kallt för att vara barbent. Kräm på och sommarfagra ben skulle träda fram. Tjooo! Så enkelt!
En kväll gjorde jag allt enligt flaskans bruksanvisning. Noga, dessutom. Man vill ju inte riskera något. Hade valt den mörkare nyansen av brunhet. Ska det brunt vara så ska det.
Fintfint gick det - krämen absorberades och så blev det natt.
På morgonen drog jag av täcket för att beskåda de solbrända benen.

FASA! FÖRSKRÄCKELSE!

Benen hade förvandlats till ett par gigantiska morötter.
Helt orange.

Så fanatisk odlare är jag inte att påkarna skall behöva anta morötternas färg!

Jädrans tur att de har bleknat!

En fin kväll

Idag kom Allt om Trädgård. Den ligger i köket med plastomslaget obrutet.
Men inte länge till.
Strax skall den läsas. Tror jag tar och brygger på en kopp kaffe. Det passar särskilt bra till. Dotterns julklapp tar jag: kardemummakaffe från NK. En röd påse.

Åh, vilken skön stund som väntar mig.

Efterlysning!

Var är frökatalogerna?

Så här dags brukar de väl trängas i brevlådan?
Kan jag vara bojkottad, tro?
Inte betrodd att beså mina marker?
Skulle jag beställt dem långt i förväg? Men det har jag väl aldrig gjort förr.

Nu vill jag börja drömma om sallad och tomater. Om persilja och pelargoner. Och om gammaldags luktärter med doft så man blir yrslig.
Jag vill kryssa för och fylla i. Miniportioner eller storpack.

Var är de, frökatalogerna???

Förra året

Stannade på väg till jobbet vid sjön. Solen kom precis fram och snön låg på isen. Vitt, kallt men fint. Så var det förra året.

Nu viner stormen utanför fönstret. Det låter från fönsterremsorna, ungefär som när man kupar händerna och visslar med ett smalt blad mellan tummarna. Om någon vet hur jag menar. Börjar de lossna, tro? Inte tummarna. Fönsterremsorna!

Ljuset blinkar till.
Tur att jag fick en batterilampa i julklapp.

Kvistkvast

Något våryr tog jag in kvistar från trädgården. Man skulle ju kunna ha lite smått och gott från buskarna i höganäskruset. Tokpåhitt, kanske. Jag tog med mig sekatören ut och fick ihop lite av varje för en tid sedan.

Så här gick det:

Syrénkvistarna har fått många små och blekgröna blad. Fina, fina och mycket vårliga. Smågrenarna från svart vinbärsbuskarna håller på att slå ut. Björkriset däremot är väldans truligt. Inte en endaste knopp har svällt. De får väl stå där och sura - snart nog syns säkert de finveckade småbladen.

Och om det var någon is på sjön i morse? Det var så mörkt att jag inte kunde se.

Uppdaterat
Lyssnade på radion i morse. En biolog på Bergianska intervjuades angående den tidiga våren. Björkarna låter sig inte luras av tidig vår kunde hon berätta. När de sätter fart är beroende av dagsljuset. Dagen är inte tillräckligt lång än även om det är varmare än normalt.
Då begriper jag varför mitt inhämtade björkris står i kruset och tjurar.
Jag försökte väcka kvistarna ur djupsömnen.
Vem fasen blir på alerten bara för att väckarklockan ringer...
Någon?

Sista timmarna

Nu går ledigheten mot sitt slut. Dagarna bara försvann. Upp i ottan i morgon och iväg.

Undrar om det ligger is på sjön?

Söndagsmiddag

Den planerade söndagsmiddagen:
Porterstek med potatis och sås. Sallad. Det låter väl gott?
Porterstek är dessutom väldigt enkelt att göra. Tyvärr gick det upp för mig sent i går kväll att det inte finns så mycket som ett stänk svartvinsbärssaft i huset.

Fattigt, fattigt...

För att såsen skall få den karakteristiska smaken måste man ha svartvinbärssaft. Närmare bstämt ½ dl. Vad göra?

1. Starta bilen och åka till närmsta affär en halvmil bort för en ynkans skvätt saft?
2. Ta en frisk och snabb promenad fram och tillbaka?
3. Fiska upp en påse frysta bär och koka saft?
4. Strunta i alltihop och laga något annat?

Det blev alternativ 3. Och såsen fick godkänt av alla.

Tur att man är försedd med trädgårdsprodukter. Det stod inte i receptet att man börjar med att koka saft.

Bloggenkäten

Fick en förfrågan från Panter om jag kunde tänka mig att besvara årets Bloggenkät. Här kommer den:

1.Hur länge har du bloggat?
Sen valborgsmässoafton 2006 då jag startade Minträdgårdsblogg på Expressen.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?
Hade läst lite olika bloggar under en längre tid och blev inspirerad att skriva lite själv. Bilden av bloggar och bloggare, nja - det var nog inget speciellt, tror jag.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Förälska är att ta i men första favoriten är och förblir nog Mamselamsen . Hon som handgripligen såg till att jag lämnade min blogg på Expressen och startade upp den här bloggen åt mig. Jag är henne mycket tacksam.

4. Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?
Jag skrev kortare inlägg tidigare. Istället för att skriva i min trädgårdsdagbok där jag noterar allt jag sår, när tomaterna planteras ut, när flugsnapparen dyker upp mm mm så skulle jag skriva det i en blogg. Tänkte aldrig att någon mer än än jag själv och möjligen min syster skulle vilja läsa. Jag känner mig lite glad när jag läser de första inläggen - glad över att jag kom igång med bloggeriet.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
Ett 20-tal

6. Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?
Runt hälften av de bloggar jag besöker är dagboksbloggar.

7. Nämn en bloggare som verkar vara väldigt, enormt jätteolik dig, vars blogg du tycker om.
Jätteolik - vet inte riktigt. Tror jag avstår.

8. Nämn en bloggare som verkar lik dig, vars blogg du tycker om.
Läser med mycket igenkänning Panter .

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De tycker inget speciellt om det.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Jag har hört från en person att hon hör mig prata när hon läser bloggen.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Ja

12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.
Jag skriver aldrig om min familj på sådant sätt att någon kan känna sig utlämnad eller identifierad, förutom möjligen monsterkatten. Lägger heller inte ut bilder där någon person kan kännas igen. Inte heller skriver jag om mitt arbete. Jag vill inte bli privat på bloggen.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
När jag startade min blogg tänkte jag inte att den skulle få några läsare utöver möjligen någon i släkten. Med tiden har det blivit fler och fler läsare och bra många som kommenterar. Det blev därigenom en helt ny dimension på bloggskrivandet. Att uttrycka sig för läsare - och att få respons. Just responsen känns som en krydda i bloggtillvaron. Några av mina läsare har varit med ända sen jag startade bloggen på Expressen. Det har glatt mig väldigt mycket liksom det förvånat mig.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Nej. Det krävs mycket mera för att verkligen lära känna en person.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej

16. Kan det vara ”skadligt” att blogga?
Värre saker finns nog....

17. Har du blivit sårad av någonting som skrivits till eller om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Hur har du hanterat detta i så fall?
Alla som skrivit kommentarer har uttryckt sig vänligt.

18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej

19. Har ditt bloggande några nackdelar?
Det är ibland en tidstjuv.

20. Bloggar du om två år? I så fall: är ditt bloggande annorlunda då?
Hade bestämt mig för ett års bloggande när jag startade. Skulle följa min trädgård och mitt växthus under ett kalenderår och därefter avsluta bloggen. Nu vacklar jag lite - kanske bloggar jag vidare men förmodligen något annorlunda. Det blir tjatigt att läsa repris på repris när jag sår och när jag skördar.

21. Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?
Det förmodar jag. Bloggarna är snabba på nyheter, journalistiken har redan ändrats när nyheter sprids snabbt, snabbt i bloggvärlden.

22. Vad har bloggskrivandet betytt för dig?
Till vardags skriver jag mycket. Torrt, korrekt och sakligt underbyggt. Allt skall dessutom tåla hård granskning. Det är torrare än en skorpa. Att få skriva ledigare, enklare och utan annan granskare än mig själv är en lisa.

23. Vad har bloggläsandet betytt för dig?
Jag har lärt mig mycket mera än jag trodde jag skulle göra som bloggläsare. Dessutom är det ett sant nöje att besöka favoritbloggarna. Flera av dem tittar jag in hos mer än en gång om dagen.

-----------------------------------

Jag skulle vilja skicka vidare Bloggenkäten till Slottsträdgårdsmästaren som är en av mina absoluta favoritbloggare.

Vanvettsaffär

Har idag varit i Ludvika och införskaffat ett tåligt tangentbord. Helt i gummi.

Nu kan jag skriva med skitiga trädgårdsfingrar på tangenterna om jag skulle finna det nödvändigt och sen skrubba rent bordet under vattenkranen. Rulla ihop samma tangentbord och ta med i handväskan. Inte för att jag länge trängtat efter detta, men ändå. När möjligheten ändå ges.

Enligt texten på kartongen motstår det även sandstorm. Möjligheterna för tangentbordsanvändningen har ingen gräns.

Spilla kaffe eller vin blir inga som helst problem heller. Kanske kan jag skyffla ner hela frukosten bland bokstäverna när jag ändå är på gång? Och så det är alldeles tyst. Inte ett endaste klick hörs när jag skriver.

Tänk att falla så platt för ett tangentbord. Man är väl knäpp.

Solstolar

Måste bara visa solstolarna/vilstolarna i granit. De kom till Falkenberg i samband med en av de stora skulpturutställningarna "Skulptura" som innebar att konst placerades överallt i staden. Mycket sevärt och spännande för övrigt.

En ring med tolv stenstolar fanns ursprungligen på ett av torgen. Närmare bestämt det man kan skymta bakom pepparkakshuset. Några stolar såldes och andra fick en annan placering. Bilden visar den nya placeringen på Rörbäckstorget.

Det är en alldeles underbart blankpolerad sittyta på dem. Och bekväma så det är otroligt. När solen ligger på och stenen är uppvärmd kan man nästan somna direkt. Så vilsamt är det!
Nu förstår jag hur ormarna känner sig när de ligger och värmer upp sig på stenrösen.

I övrigt vill jag inte kännas vid någon som helst likhet med en huggorm...

Nytt år

Frånvaron på bloggen är tillända.

Var i Falkenberg under nyåret - det blåste friskt och som vanligt kantades sandstranden efter stormvädret av danska mjölkkartonger.

Regn, blåst och 8 grader varmt. Knepigt väder.

Stadsträdgårdsmästaren hade tagit ut svängarna och omvandlat en plantering mitt i centrum till ett pepparkaksparadis. Passade på att ta en bild när solen tittade fram.

Tack för alla vänliga nyårshälsningar jag fått på kommentarssidan!!