Idag kom boken "Galoschjesus och frukostflingorna" som jag vann.
Husbonden kommer hem först av oss och hade redan hunnit vittjat brevlådan. Den rostfria lådan som Den Händige Svågern konstruerat och svetsat ihop.
Ett vitt kuvert med boken i låg och väntade på mig.
Nu skall det öppnas en ny värld för mig. Ord och uttryck från hotell -och restaurangvärlden som jag inte visste något om förut skall bli förståeliga.
Vad man kan få lära sig mycket genom att besöka andra bloggar!
10 kommentarer:
stämmer, man lär sej en hel del
Cool. Fräckt med hemgjord brevlåda med. Undrar om man kan go crazy och göra någon skulptur eller om statligapostverket slår bakut då?
Ha det gött!
hanneles paradis: Ja, så är det!
beerbelly: Rostfri, dessutom. Står emot alla väder och locket såpass tungt att det inte blåser upp. Alla tiders.
Klart att man kan göra en knäpplåda! Bara den står tillräckligt nära vägen och att inkastet är så beläget att postis bara behöver sträcka ut armen för att slänga ner försändelserna.
Sen vet jag inte hur mycket den allmänna ordningen tål. Alltför obscena lådor kan kanske väcka anstöt hos somliga men glädja andra...
Brevlådor tar fram folks kreativitet - jag kan till exempel tänka mig en rad obscena lådor direkt. Måste vara något fel på min fantasi, eller så är det bara det att jag är teolog...
Dessutom är kaviar och tomater gott! ;-)
Låter spännande med en ny värld sga...och brevlådan var då ett skickligt bygge...och jag är här igen...
Kram från Malin
rosengeranium: Haha - i de lugnaste vattnen.... Sägs det ju. Så det gäller säkert hemkonstruerade brevlådor också!
Jag tillåter mig fördomsfullt att betvivla kombinationen tomater och kaviar. Men jag kanske kan prova i sommar för säkerhets skull. Man vill ju inte missa nåt gott! :)
malin: Välkommen hit igen! Visst är det ett prima bygge, brevlådan. Men den skulle kunna ha ett fack för räkningar, gärna med hål i så vattnet kunde tränga in. Genast skulle de förstöras av mögel.
Övrig post skulle ligga torr och fin. Särskilt vykort och böcker!
Ja eller ett litet fack där man kunde kompostera dom...så de var till någon nytta!
Malin
Malin: Ditt förslag är ännu bättre än mitt. Det hörs ju till och med på själva ordet: komPOST!
Skicka en kommentar