Pyttipannadamens brev kom idag. Mot alla odds. Enligt samtalet igår skulle hon inte hinna posta det.
Men se det låg i min blanka brevlåda på eftermiddagen. Poststämplat igår så det rör sig om det andra brevet. Det första har ännu inte anlänt.
Somliga brev tar snigeln hand om, andra får vingar...
15 kommentarer:
Tänk att det ska vara så svårt att få ett vanligt brev!
Grattis till tjällossningen i växthuset!
Gött nu blir det ett nytt kapitel i historien :)
Hur länge ska du vänta på reaktion på det du skickar in innan du ringer?
Väntar med spänning på fortsättningen. Sverker finns ju alltid till hands om det skulle bli problem.
Men vad skriver hon då...inte ska du väl börja brevväxla med varann...
Fnissar åt din stretegi vid omplantering för här går det ungefär likadant till...hade en förr en jordbalja stående brevid mig men ett tu tre satt den ena katten i baljan och såg helt salig ut..."underbart att få sommar på rumpan mitt i vintern" såg hon ut att tänka...
Kram Malin
..en förr en balja...du fattar vad jag menar...
Maling en gång till
panter: Breven tar mystiska och magiska vägar...
En del kommer till och med fram.
Har nästan lust att gå ut och lustpeta lite i jorden därute i växthuset.
beerbelly: Så här har jag tänkt mig det:
I morgon skickar jag brevet och hoppas att det inte löser upp sig på vägen.
Sen blir jag uppringd när de med bestörtning ser den läbbiga och vassa stenbiten.
Därefter kommer det som plåster på såren singlandes presentcheck (-ar)i min brevlåda.
Det kan ju bara ta några dar tycker jag.
Därefter tar jag en bild på hela drösen och lägger ut här på bloggen.
Det skulle väl bli en fin avslutning på den stenhistorien, tycker jag.
slottsträdgårdsmästaren: Nu släpper jag inte taget. Jag är envisare än en röd gris, ska du veta. Vänligt envis ( Bedrövligt envis säger h*sb*nd*n)
Men det var ju tur att jag inte tuggade sönder nån gadd. En bild på en tandlöst flinande Lilla B skulle väl få hela produktionen att stanna av i förskräckelse.
Ska försöka klara mig utan Sverker :)
malin: Det var medsänt ett förfrankerat brev med mitt namn och adress på. Handskrivet med en mycket vacker handstil, dessutom.
Men den kan jag ju inte vekna inför.
Ett kort med hennes namn medföljde. Allt mycket korrekt.
Haha - kattskrället ditt uppförde sig inte så korrekt i baljan! Misstänkte att det var precis så mina marodörer skulle göra. De fick vänta ute.
Så bra, får hoppas att det går lika fort att returnera det hela nu då, med tillägg av sten förstås.
Att det inte fastnar på en snigel och irrar bort sig på vägen eller nåt ;)
Du har väl inte gömt stenuschlingen...och inte minns var nu?
Annars tycker jag, att Du härmed får tillstånd att gå ut och hitta en ny bumling och skicka till *pytt-i-pann-damen*
Kanske t o m så, att vi alla här på Din blogg, kan bli bjudna på Pyttipanna, närheslt vi besöker Bergslagen i fortsättningen? I evigheters evighet!
nollan: Får bara hoppas att de inte tappar bort brevet i internposten på företaget. Så stenen inte hamnar i produktionen en gång till. Det kan ju bli som med mandeln i gröten: vem får stenen nästa gång.
l*eva: Jag har lagt stenen i en äggkopp. Den står på diskbänken.
Pyttipannakalas låter prima! :)
Kul att du kommit så här långt med pyttipanna-eländet, jag ser fram emot en fortsättning av storyn!
Jag köper uttrycket "lustpeta i jorden" det kändes väldigt vårligt!
frukostflingan: Endera dagen bör den få ett slut för mig, pytthistorien. Men jag hoppas att den fortsätter på företaget. Det är ju inte rimligt att det bara en gång och i min påse ligger en sten. Noggrann koll skulle jag ägna mig åt om jag var kvalitetsansvarig.
Skicka en kommentar