Något våryr tog jag in kvistar från trädgården. Man skulle ju kunna ha lite smått och gott från buskarna i höganäskruset. Tokpåhitt, kanske. Jag tog med mig sekatören ut och fick ihop lite av varje för en tid sedan.
Så här gick det:
Syrénkvistarna har fått många små och blekgröna blad. Fina, fina och mycket vårliga. Smågrenarna från svart vinbärsbuskarna håller på att slå ut. Björkriset däremot är väldans truligt. Inte en endaste knopp har svällt. De får väl stå där och sura - snart nog syns säkert de finveckade småbladen.
Och om det var någon is på sjön i morse? Det var så mörkt att jag inte kunde se.
Uppdaterat
Lyssnade på radion i morse. En biolog på Bergianska intervjuades angående den tidiga våren. Björkarna låter sig inte luras av tidig vår kunde hon berätta. När de sätter fart är beroende av dagsljuset. Dagen är inte tillräckligt lång än även om det är varmare än normalt.
Då begriper jag varför mitt inhämtade björkris står i kruset och tjurar.
Jag försökte väcka kvistarna ur djupsömnen.
Vem fasen blir på alerten bara för att väckarklockan ringer...
Någon?
10 kommentarer:
Ja, det var bara för mörkt. Körde i totalt mörker och regn, vände nästan.
vad härligt att ta in kvistar. Hoppas de slår ut. Snart är det vår. :)
panter: ja - det blev knappt ljust på hela dagen. Och inte känns det riktigt optimistiskt inför den nya dagen heller.
londongirl: Många kvistar är lätta att driva fram. Syrénerna hade jag aldrig förr provat. Snart är det verkligen vår. Om det bara inte vore så förskräckligt mörkt...
*fnyser*...Väckarklocka...lilla b, Du är uppenbarligen inte tillräckligt gammal än?
Vi *åldringar* vaknar av oss själva runt 04.30...oavsett hur sent...ryggläge intas.
Och visst är det ljuset...vi, björkarna och annat växtligt...väntar på!
eva: Väckarklockan ringer 5.55 på vardagarna. Det är hemskt.Varje morgon lika eländigt.
Både snödroppar och krokus är tydligen lika "smarta" som björken. Annars skulle de väl lurats av den varma vintern. De har inte suckit näsan över täcket ännu utan väntar på ljuset. Tänk om även vi människor kunde dra täcket över huvudet tills ljuset väcker oss.
GJ
GJ: Vore prima! en sovstund fram till mars, ungefär...
Måste också prova syrenerna, vill ha vår! Men visst är det ett helt annat slags ljus nu, även om det inte är ljust länge. Det känns att våren är på väg! (Och ja, kan man böja gafflar med bara viljan så måste man väl kunna få hit våren, bara för att man vill?!)
maria h: Uri Geller-knepet,menar du? Vore finfint att kunna tänka fram våren.Håller helt med. Syrénkvistarna i kruset blir finare och finare för var dag. Plocka in lite du med!
Skicka en kommentar