Frösådd i januari

Utomhus ligger snön. Skulle uppskatta snödjupet till runt 47 meter. Det är inte trevligt.

Inomhus kan man i allafall ana andra tider. Fröerna i sina melittapåsar väntar på att få komma i jorden. Billan har vänligen försett mig med många och yngste sonens Piri-piri ska förstås också sås.

Och minsann - idag har de väntat klart. I tomma godisburkar har jag sått allehanda chilepepparfröer. Frukter som ska smaka milt, smaka vilt och som ska gå som ett fackeltåg i halsen kommer att trängas i mitt växthus. Så är det planerat, åtminstone.

Äntligen en ny växtsäsong!

Än är det långt till vår. Alltför långt, förresten.

Växthustakets snölager har skottats av två gånger. Första gången med hjälp av fysikens lagar. Värme under och vips kanar snömassorna självmant ner. Andra gången med handkraft. Inte för att det på något sätt var roligare men snön hade lagt sig för dörren och jag orkade/ ville inte skotta mig in.

Idag ser det ut så här och våren är fortfarande alltför långt borta. Å andra sidan är julgodiset uppätet så det går ju åt rätt håll ändå.

Vill vi ha vin?

Jatack.

Men då får vi ge oss ut i planteringarna och börja beskära.
Vid den här tiden är det dags att ge sig ut med sekatören. Om man är för tidig med beskärandet kan saften i vinstocken rinna bort. Plantan blöder ihjäl.
Är man för sent ute med kniven går det lika illa.

Så nu är det exakt rätt tid!
Fram med den bästa och vassaste sekatören och klipp rejält!

Är man feg får man många blad och inga vindruvor.
Tänk på det!

Bilden är inte tagen idag, om man säger så...