Borttappat

2 kilo fläsk.
Tappade någon gång i januari månad under promenader.
Önskas ej åter.

Lust att så

Tittade i min trädgårdsalmanacka för att se om det möjligen inte skulle kunna vara dags att börja så lite. Några små frön kanske skulle behöva komma ner i jorden.

Men inte då. Som tidigast har jag sått paprika den 20 februari och därtill gjort en anteckning om att det var i tidigaste laget.

Jaha - det är inte roligt att vänta, precis.

Tidigaste tomatsådden någonsin är från den 8 mars 1999. Det året var jag tydligen otålig. Det var också för tidigt eftersom plantorna blev alldeles för rangliga.
Måste väl påpeka att jag inte använder tillskottsljus.

Jag skulle vilja ha detta istället för snöhögar, isfläckar och kyla.
Mycket hellre, faktiskt.

När cykeleliten har talat

Kastade lite handlöst ut en fråga i ett inlägg längre ner. Hur många steg kommer jag att gå den här veckan?
Fick flera förslag. En av Sveriges bästa ungdomscyklister tror att jag nog borde kunna komma upp i lite drygt 62 000 steg .
Ja, vad gör man då?
Säger håhå - inte jag, inte?
Aldrig.
Här gäller det att pina sig - nu jäklars!!

Den som vill se hur en ung man, snart pappa till tredje barnet, cyklist, ungdomsledare, träningsgalning och 25 år gammal håller igång så titta här. Bloggen Henrik Ögren - Jag kan cykla utan stödhjul

Den som håller tillgodo med en liten envis kärring kan ju återkomma hit.
Lilla B - Jag kan gå utan stavar

Den fina stegräknaren

Den snälla dottern i Stockholm har skickat en stegräknare per post åt mor sin. En räknare som kan snart sagt allt. Omvandla mina lätta steg till förbrända kalorier. Kalkylera och imponera. En stegräknarens Rolls Royce. Jojomen.
Jag tror att den nästan skulle kunna gå rundan helt på egen hand, så fiffig är den.

MEN.

Den har ett inbyggt överfallslarm. Det bekymrar mig en smula. Tänk om jag gör en hastig rörelse, larmet bränner av och en förskräcklig sirén tjuter i byxlinningen.
Hemska tanke.
Hur får man hejd på sånt oljud, tro?
Jag kan ju inte kasta den i "älva" så fin som den är. Och inte svälja den heller. Ljudet skulle kanske bli lite dovare men jag skulle nog uppfattas som en smula märklig där jag gick runt och lät.

Nu har jag fått något att fundera på.

Steg för steg

44 700

Det är antalet steg jag mätte upp förra veckan på min stegräknare.
På torsdagen låg den hemma och vilade sig. Det var den dagen jag var på begravning.

Får se hur mycket det blir den här veckan.
Vill någon försöka sig på en gissning?

Hundliv del 5. Avslutningen

De hundar som sprang efter mig, hoppade och skällde finns nu på ett hundpensionat i Örebro.

Jag ilskade mig över dessa herrelösa hundar som jagade fatt i mig och skällde så vildsint. Jag fick ryta i på skarpen två dagar i rad att de skulle gå hem. När jag ringde den förmodade hundägaren fick jag inget svar.
Ilskan växte till sig rejält.

Idag vet jag hur det ligger till.

De herrelösa hundarna var verkligen herrelösa. Deras husse satt död i huset och hittades av en granne till honom.
Polisen kunde upplysa grannen om att man inte avlivar hundar utan vidare. Efter ett dödsfall får ev efterlevande besluta om hundarna. Grannen skulle se till hundarna. Eftersom hundarna i vanliga fall enligt uppgift var mycket rymningsbenägna, kunde tom få upp fönster och hoppa ut, var de säkert mer oroliga än vanligt.
Och att ingen svarade på mina enträgna telefonpåringningar berodde på att mannen redan förts bort.
Ibland är inget som man tror.

Mannens släktingar har hundarnas öde i sina händer.

Fågelräkning

Den här helgen är det åter dags att räkna fåglar.
Vinterfåglar inpå knuten heter kampanjen.

Kommer talgoxen åter att ligga i topp?


Uppdaterat när mörkret gjort observationer omöjliga och ändå inga fåglar ska vara ute och flyga.

Uselt, uselt!!
Vem är det som äter all fågelmat när inga fåglar syns till?

Ikväll ska jag rapportera in 7 talgoxar, 1 blåmes och 2 nötskrikor.
Katterna har varit inne så jag kan inte skylla på Monstret eller hans bror.

Hal skogsväg

Stegräknaren på och ut och gå.
Skogsvägen var glashal och gångstavarna fick tjänstgöra som räddningsstavar mot brutna ben.

Undrar någon hur många steg jag gick?
9000 steg hittills idag.

Jag är hyfsat nöjd.

Helgdagskväll

En skön afton utan skällehundar.
Brydde mig inte om att jaga den galne hundägaren i kväll.

Önskar alla en trevlig, rolig eller bara en lugn helg.
Man kan själv välja vad som passar...

Torsdag

Bilden är från igår. Lite snö föll under natten.
Har varit på begravning i Stora Tuna kyrka idag.
Som slutpsalm sjöngs Härlig är jorden.
Tycker att bilden får visa det.

Hundliv del 4

Har ringt den förmodade hundägaren tre gånger i kväll.
En gång tutade det upptaget, två gånger fick jag inget svar.

Tänkte ta mig dit och knacka på. Det är en ensamstående medelålders man med hundar utan pli och fostran. Är en smula tveksam ifall hundarna är ute på gården och tycker jag inkräktar på reviret.
Jag ringer hellre.

Är jag en fegis?
Mmm. Kanske.
Men jag ger mig i alla fall inte. Det är säkert.

Hundliv del 3

Tänk en kombination av långsinthet, envishet och dessutom en glödhet ilska.
Ingen vidare smaklig cocktail, skulle jag vilja påstå.
Den blandningen kommer hundägaren att få prova på. Jag är honom på spåren.
Kvällens efterforskningar pekar i en viss riktning.

Jag återkommer.

Lite morgonljus

I morse.

Hundliv del 2

Tillbaka från kvällens promenad. En timme i mörkret. Stegräknaren jobbar på.
Men nu har jag eldat upp mig ordentligt. Den ena lösspringande hunden kom rusande idag igen. Skällande och hoppande.
Röt i att han skulle gå hem. Såg att han satt sig och sket i vägkanten. Inte kunde det vara för att jag är så skrämmande. Det tror jag inte. Det finns uppenbarligen en hundägare nånstans som rastar sin hund genom att öppna ytterdörren och bara släppa ut den.
Nu är jag tvärförbannad.
Den hundägaren ska jag leta rätt på!

Hundliv

Stegräknaren på. Ut en sväng. Måste kompensera för gårdagens klena insats. Klen, förresten. Obefintlig är sannare.

Går där och funderar lite när jag hör avlägsna hundskall. Det är väl någon som är ute och rastar sina vovvar tänker jag och knatar på. Skallen kommer närmare och närmare i hastig takt.
Jag vänder mig om och ser två lösspringande STORA hundar komma i full fart emot mig. Jag känner inte igen dem. Ingen husse eller matte ser jag.

Stannar och ryter: GÅ HEM!

Hundarna tvärnitar, småskäller lite och tittar på varann. Ingen av dem morrar men ingen av dem gör minsta ansats att vända om och verkligen gå iväg. Jag ryter till ytterligare ett par gånger och fortsätter min vandring. Blir lite full i skratt. Det är ett par leksugna rymlingar som fått upp spåret på mig. Snopna över att inte få fortsätta den roliga leken.

Tur för mig att det var snälla hundar. Hade det varit ett par bestar som fostrats till att äta upp små tanter hade bloggandet varit över nu.

Stegräknaren står just nu förresten på 8645 steg. Och dagen är inte slut än.

Uppsala tur och retur

Igår låg stegräknaren och vilade sig i köket hela dagen. Själv åkte jag till Uppsala och hem igen.
Snabbleverans av yngste sonen till Flogsta. Terminen drar igång på måndag.

Fredag

Ledig från jobbet idag. Eftersom jag lånat ut bilen och behövde ge mig inåt byn i morse blev det en oplanerad promenad. Men stegmätaren tickar på.
Stegräknare, ja. Använder någon en sådan?
Jag pinnar på och fötterna jämrar sig.
Det låtsas jag inte om.

Skrev jag envis under De sju sanningarna om mig själv?
Skulle kanske vara åtta...

Bilden visar byn i sommartid.

Mata fåglarna!

Ska köpa hem några påsar jordnötter till helgen och ge till småfåglarna! Solrosfrön, talgbollar och frön av hampa passar också bra. Ska det vara kalas, så ska det!
Jag får plocka fram fågelboken och kolla vilka matgästerna är.

Det är en vecka kvar till den landsomfattande fågelräkningen. Den som kallas Vinterfåglar inpå knuten och är en årligen återkommande inventering av fågelbeståndet. Mellan den 25 och 29 januari är själva räknandet. Läs gärna här.

Småfåglarna struntar säkerligen i om jag glor på dem och att jag passar på att räkna dem dessutom. De gillar maten.
Och vem gör inte det... Inte fågelmat. Riktig mat, alltså.

Uppdaterat:
Flera Blog Awards har jag fått och glatt mig åt. Nu senast från Anna. Tack!
Min tidigare vidareskickning gäller fortfarande.

Från Norge

Snälla norska bloggaren Ida skickade mig den här utmärkelsen. Jag blir väldigt glad. Det värmer med uppskattning. Tack!

Jag skickar vidare till Ronja som skriver på bloggen Sinnesro

Uppdaterat:
Såg att det kommit ännu en Blog Award. Denna gång ur Hedgrens lilla låda. Så glad jag blir! Tack! För bara några dagar sedan skickade jag utmärkelsen vidare - scrolla och kolla!

De sju sanningarna

Frukostflingan har utmanat mig att skriva sju sanningar om mig själv. Detta var för några dagar sedan och jag har allt grunnat en hel del. Vad skall jag presentera? Några goda sidor kanske så jag änglalikt strålar från bloggen? Nä. Fulbitar istället? Kul för andra, möjligen. Det får bli en blandad kompott.

1. Katten Gustaf är rätt lik mig i inställningen till mat. Jag tycker om att äta och tar gärna om. Det mesta är gott, dessutom. Har alltid varit smal men nu börjar det liksom ändra sig. Har börjat tänka mig för. Inte kul.

2. Är mycket intresserad av vad som händer i omvärlden och gillar allmänbildning. Att vara insatt i lite av varje tycker jag om och försöker att vara.

3. Lat. Avskyr att motionera. Det är ett enda stort måste. Går med stegmätare för att ha en egen piska på ryggen. Jag vill för död och pina inte delta i gruppverksamhet. Allt sånt går bort illa kvickt. Promenader där jag kan gå och fundera för mig själv är det enda som jag kan tänka mig.

4. Språkintresserad. Jag tycker om ord. Jag kan riktigt gotta mig åt en välskriven text. Nykonstruktioner av ord som barn kan få till är ofta fullträffar. Roliga ord tycker jag om, roliga fraser och lustiga böjningar likaså. Nästan allt som har med språk att göra förhöjer tillvaron, tycker jag.

5. Kattallergiker, fast botad. Har varit allergisk mot pälsdjur. Katter och hundar har framkallat ihärdiga nysningar och bedrövlig klåda i ögonen. Det var rätt illa, faktiskt. Äldste sonen påstod att man kan vänja sig vid sin egen katt. Två små katter kom till oss på hösten 1999. Jäklars vad jag snöt mig och kliade mig i ögonen under ett halvt år. Sen avtog eländet. Monsterkatten och hans bror har vuxit upp till två rediga kattherrar och mina kattallergiska besvär är borta.

6. Påhittig. Vill väldigt gärna hitta på finurliga lösningar på problem som dyker upp. Det behöver inte bara vara problem, förresten. Förbättringar i huset av olika slag. Kärringpåhitt är namnet på dessa. Med viss rätt...

7. Ideellt arbete. Avsätter sen många år tid för Röda Korset. Först var jag passiv medlem när barnen var små. Numera är jag styrelsemedlem i den lokala kretsen och arbetar som frivilligarbetare. För mig är det viktigt att göra en samhällsinsats som kan underlätta tillvaron för de som inte har det lika bra som jag.

Det är meningen att jag skall passa vidare. Beerbelly! Antar du utmaningen?

Uppdaterat:
Beerbelly avstår. Man får göra det.
Så här gör vi:
Den som känner sig utmanad får självmant skriva om sig!

Två guldstjärnor på samma gång

Ibland blir man inte bara glad utan dubbelglad. Stereonöjd. Multihappy.
Från Fundera grönt och Sericea kom utmärkelsen You make my day.

"Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times! ”

Barnsligt förtjust tackar jag för detta!!

Det är sannerligen inte lätt att bara välja tio stycken bloggare.

Jag skickar vidare till

Eva

Panter

Anne-Marie
Frukostflingan
Ida
Trams och gnäll
Lullun
Bloggblad
Kirsti
Salt

Gott och blandat...

3 minuter

I morgon blir dagen tre minuter längre än idag.
Det står i Nerikes Allehanda så det är säkert alldeles sant.

Nattlig bloggträff

Nu kommer ett möjligen något urspårat inlägg. Känsliga för trams ska sluta läsa här.

Drömde i natt att jag var på bloggträff i Stockholm. Nästan alla som brukar kommentera här hos mig var med. Det var så roligt att få se hur alla ser ut. Nu vet jag ju precis! Eva kom i en lång blå klänning, Bloggblad insvept i många långa sjalar. Beerbelly med yvigt, mörkbrunt hår och mustasch satt vid bordet och Slottsträdgårdsmästaren var värd. Han, trädgårdsmästaren alltså, hade bakat allt och lagat massor av mat. Jojomen. Det var prat och skratt hela tiden. Vacker miljö dessutom. Vi satt vid ett långbord på en inglasad veranda. Så roligt vi hade!

Själv hade jag dessvärre haft lite svårt att ta mig till Stockholm eftersom jag blivit så vanvettigt stor och tjock. Men det löste sig genom att jag fraktades dit i en traktorskopa.

Jösses! Är det de fyra fläskkilona som spökar?

Bortblåst

Var som bortblåst från bloggen igår och nästan bortblåst från vägen idag.
Startade min lediga fredag med att jobba i Örebro. Det kan kanske också tyckas blåst.
Men det var bara roligt.

Såg att det var 6 grader varmt ute och den starka blåsten rev ner massor av björkris.
En anteckning i min trädgårdsalmanacka avslöjar att den 7 januari 2005 var det mycket blåsigt, ingen snö och 9.6 grader varmt.

Skillnaden är att vi fortfarande har snö här.

En tröstebild från min rabatt när sommaren är avlägsen.

Frökataloger

När kommer frökatalogerna, tro?
Jag vill titta i katalog - inte på nätet.

Längtan efter annat än snömodd

Mycket bättre än snömodd.
Betydligt mycket bättre än isiga vindrutor.
Väldigt mycket bättre än vinter.

Om bara ett halvår bör det se ut så här.
Klicka på bilden och kliv in i värmen!

Förberedelse för våren

Odlingåret närmar sig. Då gäller det att ha krafter att orka beskära, gräva, såga, lyfta, bära, böja sig, sträcka sig. Det är mycket ork som behövs för att hålla ordning i en trädgård och i ett växthus.

Julens goda och myckna mat, godisgranens chokladpynt och hela höstens bilåkande och bloggsittande har lagt några kilon på kroppen. Bort med bloggfläsket och in med musklerna!

Fy helskotta så hurtigt det lät.

Men det behövs styrka för att orka jobba hårt i vår.
För att komma i form går jag en timme om dagen.

Det jag egentligen tänkte skriva idag har Slottsträdgårdsmästaren redan hunnit skriva.
Så kan det också gå.

Nygammalt

Ledighetens sista dag idag.
Latmansdagarna är slut. De långa morgnarnas tid är över. De sena kvällarnas också.
In i selen igen.
Tur att man gillar jobbet.

Speciell helgmeny

Under natten har Monsterkatten fortsatt sin festande. Så gott som samtliga röda blad i julstjärnan är nu uppätna.
Julgruppsplundringen är över.
Julen slut.
Men kattkräket mår bra.

Uppdaterat
Däremot har Monstret tvärnekat att tugga i sig kebabkött från en av ortens pizzerior.
Är han övermätt eller kan man ana oråd...

Blomsterkatten

Har berättat tidigare om Monsterkatten med de aparta matvanorna. Han som med glädje lapar sur mjölk, gärna förtär skämt kött och inte heller väjer för en blommande måltid. De blomster han tycker bäst om är julstjärnor. De lär vara giftiga men det struntar han i.
Eftersom katten kalasar på dem och inte slutar förrän bara stjälken finns kvar, köpte jag aldrig någon till julen. Jag har lärt mig.

Fick en fin julgrupp i present och ställde den så kattskrället inte skulle kunna äta upp julstjärnan.
Trodde faran var över, att Monstret glömt julblommegodiset och ställde därför julgruppen på köksbänken idag. Hann bara vända ryggen till så högg han in direkt på de röda högbladen.

På bilden har Monsterkatten bara hunnit med att tugga i sig några blad och inför kameran blev han plötsligt sällsamt intresserad av fåglarna i syrénen utanför fönstret.

Märklig katt, Monsterkatten.

Färdigvilat

Både för släden och den som håller i snöredskapet.
Snösläden har stått så där ledigt lutad mot vedbodens vägg under sommaren. Den kom aldrig in i något förråd.
Trodde knappt att den skulle behöva tjänstgöra nu heller efter allt tal om uppvärmning.
Jojo.
Snön vräker ner.
Nu väntar hårt arbete.

Uppdaterat
Det blev att gå på barnkalas istället.
Yrväder som yrväder.

Godisgranen - en uppdatering

Varenda julgranskula består av choklad. Allt pynt i granen är ätbart. Min idé om att granen skulle pynta av sig själv fungerar precis som jag trodde. I dagens läge hänger några ynkans chokladkulor och några polkagriskäppar kvar längst upp. De kan säkert någon som går förbi förbarma sig över.

När granen blir tunnare blir vi andra mer åt andra hållet.
Det är sånt man får ta när påhitten är goda.

Husbonden får strax plocka ner julljusen och sen kastar vi ut granen.
Så enkelt!
Så lättsamt!
Inget pynt som ska ner i lådor, inget pynt som skall bäras upp på vinden.

En godisgran är att rekommendera för gottesugna latmaskar.

Kasta inte utblommade hyacinter!

Börjar hyacinterna se vissna ut? Kasta inte dem! Gör inte det - ge dem ett evigt liv i trädgården eller i växthuset istället. Evigt är kanske att ta i. Ge dem möjlighet att blomma om år efter år, vår efter vår.

Jag brukar ställa undan de utblommade hyacinterna. De får stå och skräpa i källaren tills våren kommer. Torra och eländiga ser de ut. Men skenet bedrar. Det finns kraft kvar i lökarna. Under våren planterar jag dem sedan i växthuset. Egentligen behövs inget växthus, en rabatt går också bra. Det är bara att trycka ner hycintlökarna i jorden.

Lökarna som planteras i vår kommer att blomma nästa år. Blomstänglarna blir lite glesare än vid första årets blomning. Men vad gör det? De blir fina ändå.

Här är några lökar som blommade i mitt växthus för drygt ett år sen. Bilden är tagen i april 2007.

Årets första dag

Enligt gammalt talesätt kommer hela året att gestalta sig som årets första dag blev. Det blir att summera dagen ikväll. Och då vet man vad som kommer att hända om man är vidskeplig av sig. Nu är jag inte det men gamla talesätt är roliga ändå.

Har du kört en tvättmaskin idag? Ajajaj - då får du stå i tvättbaljan hela året.

Tog du på dig dina mjuknötta kläder som sitter så skönt? Illa, illa. Beklagar, men det blir fortsättningsvis att trampa runt i de gamla slitna kläderna hela långa året. Inget nytt kommer att hamna i din garderob.

Blev det restmat idag? Ojdå - pyttipanna resten av året, alltså.

Skrattade du och var glad? Grattis! Ett roligt år blir det för dig.

God Fortsättning på det Nya Året!