Vår trädgård är stor. Ungefär 3500 kvadrat och det är mager skogsmark som grund. Hälften av trädgården är uppodlad medan resten är skogsmark. Och så ska det fortsätta att vara. Det finns ingen gräns mot storskogen utan trädgård och skog flyter samman.
I trädgården finns såväl höga träd som lingonris, mossor och linnéor. Men det gäller att hålla efter sly som kommer upp.
Lite orättvis odling är det allt. Jag får fjäska rejält för blommor och grönsaker men så fort jag vänder ryggen till så har det vuxit upp en björk.
Märkligt.
17 kommentarer:
Naturen vinner alltid? Men björkar är ju vackra. Det finns väl värre saker som kan växa fram bakom ryggen på en?
pallas: Mmm. Det kunde vara en gran..
Åååå du har en slik tomt som jag ønsker. Stor og delvis natur : )
julie: Det är min önsketomt också!
De är snabba de där björkarna och granarna :) Vi har nästan lika stor tomt, mycket gräsmatta. Vi bor i skogskanten och har lite åkrar runt omkring. Det är mer det som odlas där som vi får som tillfälliga besökare.
Barnbarnen har nyss åkt hem blir som att slå igen dammluckor tyst ö lugnt,/Agnetha
Jag har blivit duktig på att skriva fel ser jag/Agnetha
panter: Du tror att det är överdrift, hör jag. Icke!! De kommer upp snabbt. Alltför snabbt.
agnetha: Du skriver väl fel av ren, skär utmattning när barnbarnen åkt hem. :)
Det är mycket fint då trädgård och natur flyter samman i en harmoni....det är en utmaning att få den där sammanflätningen.
slottsträdgårdsmästaren: Ja, jag tycker också om när det blir en flytande gräns. Däremot gillar jag inte att rådjuren ser trädgården som sin mark. Kan förstå det, men gillar. Nej.
Tunga granar kan man ju gott vara utan, men en vacker vit björkskog---Wow! Det är ngt det!
Visst, jag förstår att det är en ständig kamp mot sly och en skog som vill krypa inpå stugan. Jag vet ju bara hur mkt vi sliter på vår sommarstugetomt och på min mormors tomt om somrarna. HÅRT!!!
Jag önskar att jag hade en skogstomt. Istället är det ett vindpinat område med mycket gräsmatta. Så fort det blir varmare och när snön försvunnit helt, blir det dags att se över växtligheten och framför allt ta reda buskar och träd som den här vintern förstört. Puh!
Har du linneor, lyckliga du. Har försökt..
annika: Det är gran, tall och lite björk i "min" skog. Visst är det ett slit att hålla undan - då förstår du att det känns som om granar och björkar bara växer upp när man vänder ryggen till.
karin: Ajdå - har snön fläkt sönder träden? Det är inte roligt. Äär uppvuxen på västkusten så jag förstår gott hur det är att ha vinden vinande runt örona ideligen.
hannele: Och jag inte ens gjort något för att få dem. De bara växer där.
Skicka en kommentar