Den inre värmen

Den hårda vintern stundar. Vi som påtagligt ogillar när snötäcket blir 83 meter djupt eller när termometerns kvicksilver inte ens blir synligt går en förskräckande tid till mötes. Fleecetröjor och långkallingar är förstås ett nödvändigt måste. Men vad sägs om att elda på inifrån?

En ny kärlek, undrar kanske nån?
Nä - inte alls. Den gamle gubben går att slita på många år till. Jag tänker på mat.
Det händer ofta att just mattanken slår till. Sånt kan ju inträffa även för den bäste...

Sommarens heta chiliodlingar ligger nu på burk. Bilden visar om inte hettan från helvetet så åtminstone glöden från växthuset.
Gubben Snö och gumman Frost - släng er i väggen! Här kommer Tabascon och Golden Cayenne!
Ni har inte en chans! Allt utom vaniljsås kan kryddas upp och skapa inre hetta.

Städtajm - ett nödvändigt ont

Se där! Även den lataste kan få fart. Som en gammal bekant en gång sa: När solen går i väster då blir den late bäster.

Allt som går att ta hand om är omhändertaget. Vindruvorna är skördade intill sista druvan. Chilin tronar på komposten tillsammans med tomatplantorna. Det är ett rätt hårt jobb att få ut allt och kärra bort.

Nu återstår rena finliret. Plocka undan blad och växtrester, rensa bort det ogräs som oförskämt nog har slagit rot, tvätta av krukor och växthus samt ta in den rutiga duken.

Bilden visar hur det ser ut idag. Man hänförs knappast men anar att nästa säsong kan växthuset uppstå igen som en paradisisk oas i tillvaron.