Änglatrumpeten övervintrade i garaget på ett minimum av vatten och ingen skötsel. Trodde aldrig att den klarat sig. Skar ner det mesta av grenarna och förvandlade dem till skott. Har nog aldrig förr sett rottrådar växa ut så snabbt.
Bilden visar moderplantan.
Fick den av Lindalotta förra året som ett litet skott.
7 kommentarer:
En liten hälsning från mannen min som undrar om du vet vad du gett dig in på???
Den lilla ängeln kommer att bli ett helvetes stort elände som man skall frakta in och ut.....sa han!
Jag håller inte med, det finns inget ljuvligare än en väldoftande änglakör som möter en på farstubron:)
billan: Hälsa maken att jag är både envis och stark :). Det är bättre att ha änglatrumpeterna i en kruka än planterade i markbädden i växthuset. DET kan bli ett elände till hösten. Läs om det i min andra blogg:
http://vaxthusbloggen.blogspot.com/2007/09/sgade-nglar.html
Där beskriver jag slitet den 22 september 2007. Det är ett herrans under att jag överlevde ...
Det är så himla roligt, att ha plantor som det finns en historia runt. Det är som om man pysslar extra med dom!
B t w, har du ingen bomull mellan innanfönstren?
Hälsningar *Hökögat* :)
l*eva: Växter med historia är verkligen trivsamt.
OCh du har alldeles rätt fru Hököga! I de fönstrena plus några till har jag ingen vadd mellan fönstrena. Hoppade över det joxiga görat. Har vadd med eterneller på i några i allafall.
Tjusigt!
Fick nog med lite skånsk envishet i paketet :)
lindalotta: Absolut!!
Oj... nu fick jag ett helt annat perspektiv på begreppet änglamamma:.))
Skicka en kommentar