onsdag, maj 07, 2008

Magnolian vid rektorsbostaden

Den här praktfulla magnolian växer dessvärre inte alls hemma hos mig. Den finns i trädgården till en gammal rektorsbostad i närheten av mitt föräldrahem. Det bor ingen rektor där just nu utan huset används som kontor till en folkhögskola.

I min egen trädgård skulle en praktmagnolia bli minst av allt praktfull. Den skulle istället dö frysdöden redan första vintern och stå torr och spretig när andra buskar knoppas.

Men vad gör man när magnoliabehovet gör sig påmint, tro? När man traktar efter just den blomman?
Jag klev in i trädgården, olovandes, och tog några bilder.

Jag har gjort värre saker förr i den trädgården. En gång när mörkret fallit gick jag dit, smög in i trädgården och knöck jag en magnoliablomma.
Mmm. Det är alldeles sant.

Ja, ja. Jag vet att man inte får stjäla blomster.
Det är bäst att jag skriver det så jag inte får 98 argsinta kommentarer.

14 kommentarer:

beerbelly sa...

Det tycks vara något särskilt med magnolia. Är det blommorna? Modern och systern gillar magnolia. Jag vet inte jag. Det finns inget man kan äta på den väl?
Ser helt ok ut förstås.
Ha en bra dag!

Anonym sa...

Får man inte? Jag har t.o.m. stulit saker på rot. Under förevändning att plantan skulle få det bättre hos mig. Ibland har det faktiskt handlat om livräddning.
Självklart ska man inte skada några plantor eller hota någon arts naturliga fortlevnad, men den bedömningen är jag helt övertygad om att du klarar!
För övrigt tror jag att Magnolian skulle sett mer välmående ut hos dig om bara klimatet tillåtit, så några bilder och en plockad blomma är det minsta du kan unna dig.
GJ

l*eva sa...

DU vet vad jag brukar göra!
D v s, jag stjäl *bara* från kommunen. Kallar det numer för skatteåterbäring. a´la Robin Hood.

Det sägs dessutom, att stulna växter ska ge Lycka!
Man ska ju inte be om ett skott, utan faktiskt stjäla det!

Lilla B sa...

beerbelly: Praktmagnolians blommor är stora, milt färgade och med vacker form. De blommar på bar kvist och man kan nästan få intrycket att det är näckrosor som svävar över grenarna.
Ätliga? Jodå. Åtminstone om man är en bladlus.
Ha det bra själv!

Lilla B sa...

GJ: Jag brukar inte sno blommor, åtminstone inte i andras trädgårdar :) Lite från skogen kan slinka med men som du så sant förmodar tar jag inget fridlyst eller ställer till skada.

Lilla B sa...

l*eva: Det är nog som GJ här ovanför säger - man kan rädda blomster från fördärv.

Skatteåterbäring :)

Anonym sa...

en gång var det en människa som stannade till vid min tomt, tittade sig noga om till höger och vänster (jag såg henne från mitt fönster) och snodde frön från min flergrenade solros. Jag blev inte ett dugg arg, bara stolt faktiskt att hon ville ha något som jag hade.
:)
matte

Lilla B sa...

matte: Åh! Solrosfrötjyvar.Det var kanske bara småfåglarna som blev ledsna när fröna försvann.
Tänk om det ville komma kvickrotssamlare eller kirskålfantaster hem till mig. Jag skulle traktera dem med fika. Sannerligen.

Bloggblad sa...

Jag glömmer aldrig den första magnolia jag såg... från ett bussfönster vid rödljus... Jag gapade stort och trodde att jag sett i syne...
Det var så sent som efter -81.

Lilla B sa...

bloggblad: Ja, precis så är det. Man gapar och förundras. Blåregn är också en blomma jag knappt tror existerar fast jag både sett och rört vid den.

Nollan sa...

Magnolian blommar här också, eller inte precis här då men i botaniska till exempel. Passerade förbi några stycken i samband med promenad i änggårdsbergen i söndags och jag tycker de är så fina. Mitt sällskap var nog mer av BBs åsikt och förundrades nog mer över min förundran än av de blommande träden. Glass framstod som mer eftertraktansvärt. Men jag tycker de är ljuvliga.

Lilla B sa...

nollan: Det verkar vara två sorters magnoliabetraktare - de som häpnar över blommorna och de som häpnar över dessa betraktare.
Synd bara att våren är ett så hastigrt fenomen, jag skulle gärna se den mera utdragen. Nu sprutar det upp blommor ur marken och från grenar. Man hinner ju knappt med att se allt.

FO - 2 sa...

Det måtte jo være en ren nytelse å kunne "stjele" en blomst. Herlig! ;)

Lilla B sa...

ida: Det var det! :)