Den galtliknande svarta katten, han som äter sur skinka och julstjärnor, fick för sig att vara ute på trädgårdsäventyr idag. Inte för att han har har ens det minsta trädgårdsmästaranlag utan mera för att vara sällskaplig.
Vi har en grusgång som alltför lätt invaderas av ogräs. Ogräs i grusgångar är lika otäckt som pölsa. Bort, bort så fort som möjligt.
Jag har rensat och rensat. Lukat, säger vi där jag kommer ifrån. Skojig lek, tyckte katten, hoppade fram och slängde fram tassen. Klorna satt som gjutna i min hand. Högst oskönt.
Grusgången blev fin till slut.
Potatisen kom i jorden liksom blomsterbönorna.
Kattskrället gick och vilade sig.
Så kan man också ha det en helt vanlig söndag.
5 kommentarer:
Mina katter hjälper sällan till med ogräset, däremot med sådden. Dvs jag sår och de flyttar fröna när de använder såraderna som toalett. Lättgrävt får man förmoda.
I år har de hittills varit bland rödbetor, morötter och dill.
Spännande att se var grödorna kommer upp.
GJ
GJ: De kan sannerligen rumstera om i landet. Jag har bara sått blomsterbönorna - ska köpa olika sorters sallad i morgon.
Hahaha galtliknande katt.
Jag gillar din galtkatt - han verkar ha integritet!
Åsså får man skratta lite...
epsilon: Han är stor, bufflig, vildsint och äter allt. Inte maken, alltså utan katten.
kollotott: Han har en ibland alltför stor integritet, katteländet.
Skicka en kommentar