Förra året fick jag en gurkplanta, Tanja, av en odlarvän. Den stod i växthuset, redigt nergrävd i hästskit och trivdes förträffligt. Många gurkor blev det...
När hösten kom tog jag frön från en övermogen, nästan gul och verkligen oätlig gurka. Bäst före hade passerats med råge. Fröna tvättades rena och när de var torra fick fick de ligga i en hopvikt melittapåse. Så gör jag med alla fröer förresten.
Jag har aldrig förr tagit egna gurkfrön och var inte säker på att det var i rätt tid jag tog hand om dem. För att vara på säkra sidan köpte jag en påse frön för en tid sen. Max heter de.
Nu har jag Max och Tanja som spirar så fint. Slanggurkor ska de bli. Men stämmer det?
De är kanske pussgurkor...
2 kommentarer:
Jag har bara en Max. De var iallafall max-dyra och det stod 6 frön på påsen och det var minsann PRICK 6 frön i den också. Fast blir det lika bra som på fröpåsebilden är jag nöjd.
Brukar inte gurksorter vara manipulerade för att de inte ska behöva "para sig" typ? Fast vad dum jag är - du har ju två sorter så då ska det väl ordna sig.
Ser med spänning fram emot projektet :-)
kokospelle: Visst brukar de vara partenokarpa, som det heter. Bara honblommor på plantorna och så mirakulöst har vi fått gurkornas jungfrufödsel.
Jag hoppas att gurkorna ska småtrivas i sommarvärmen och vi får väl se hur tillväxten artar sig.
Skicka en kommentar