På höstarna gräver jag ibland en grop i markbädden inne i växthuset. På vårarna fyller jag den med färsk hästskit, toppar med planteringsjord, låter den bli lagom varm och sår sen den tidiga salladen. En varmbänk har skapats. Lätt och bra, dessutom.
Det blev ingen grop i höstas. Det var ju lite sorgligt, det.
Men allt löser sig. På jobbet blev jag tillfrågad om jag möjligen skulle kunna få användning för en frigolitlåda med lock. Den är i form av en hyggligt stor kub med tjocka väggar. I mitten finns ett tomrum. Det som ursprungligen var en transportlåda för vaccin får strax ett helt nytt men inte sämre användningsområde.
Min transportabla varmbänk!
Jag tänker fylla halva hålrummet med färsk hästskit. Den kommer
härifrån. Bovik heter stället, förresten. Det är samma plats som jag gjorde
min formidabla ryttarinsats på.
Sen ska jag placera frigolitkuben i växthuset. Nu får jag en varmbänk trots allt.
Ibland har man tur. Och den enes avfall kan bli den andres smala lycka.
Om vintern tar slut, vilket verkar vara högst osäkert, kan jag ju bära ut kuben och ställa den i vårsolen.