Lyssnar på P1:s Naturmorgon så gott som varje lördag morgon. Jag tycker mycket om programmet, det är både lärorikt och underhållande. Deltar i tävlingen varje vecka. Det är en lite klurig fråga man ska svara på.
Troget mailar jag in svaret. Det har jag gjort just nu också.
Men aldrig har jag vunnit.
Undrar om jag hamnar i radions spamfilter....
16 kommentarer:
Då borde du väl vara närmare vinst än någonsin. Håller tummarna!
Jepp håller tummarna.
Kul med spammfilter :)
panter: Tyvärr gäller inte det någon rättvia... Men vi fortsätter väl att hålla tummarna.
beerbelly: Då är vi tre stycken tumhållare! Tackar.
Jag brukar lyssna på det på nätet. Det är ett himla intressant och mysigt program!
ellis. Visst är det! De tappra fältreportrarna som är ute i vilket väder som helst och gör sin inslag är intressanta att lyssna till.
Absolut.
Jag tror de har ett väldigt roligt jobb, vädret till trots. :-)
ellis: Jag är tvärsäker på att de har ett både intressant och roligt jobb.
Man kanske skulle byta yrke. Hm. =)
Back to Skogsmulle, liksom.
ellis: Jag stannar nog kvar inom mitt eget yrke och är Skogsmulle på fritiden :)
Jag skulle gärna vara arbetande Skogsmulle, jag funderade ett tag på sådant. Biologi och miljö och vattenvård och ja, sånt.
Det föll på att man måste ha matte B för att läsa det på universitetsnivå, och jag klarade med skriande nöd och näppe matte A.
Och så är jag livrädd för vatten. :)
Men tänk att jobba på Naturmorgons eller Ett med naturens redaktion. Kul!
ellis: Jo, roligt skulle det säkert vara. Åtminstone att få vara med och se/höra hur det verkligen går till före, under och efter sändningen.
Ja, och tänk vad mycket man skulle lära sig, om allt möjligt!
Och jag vill också vara ute och spana efter grävlingar och vargar och dylikt!
ellis: Vi som bor i skogarna behöver ju bara öppna dörren, gå en liten sväng och vi ser allehanda djur. Bra, tycker jag. Men det är klart att som naturreporter får man både researcha och stå mitt i smeten.
Jo. Några vargar ser jag aldrig, men de ser säkert mig.
"Öh, du - ska vi gå och se om vi kan se några människor?"
Grävlingar såg jag nästan varje dag ett tag nu i höst. Och de alltid närvarande rådjuren, förstås.
ellis : De där rådjuren är jag hjärtans less på. Överallt tassar de fram och tuggar och tuggar på allt som växer. Utom på påslkiljor. Men såna finns ju inte i överflöd för tillfället
Skicka en kommentar