Det kan jag upplysa om lätt som en plätt. Det är två frågor som huvudsakligen engagerar läsekretsen.
1. Främst söker de sig hit som undrar om katter händelsevis äter ormar. Det gör kattkräkena och den middagen har jag levererat bildbevis på. Här far vi minsann inte med osanning om det inte är alldeles nödvändigt.
2. I andra hand vill man veta hur tidningar kan återbrukas till papperskrukor. Och se! Bilder finns även på detta.
I den virtuella världen finns svar på det mesta. Utom på hur mossan varaktigt utrotas ur gräsmattan eller på hur man kraftfullt skrämmer bort rådjuren ur trädgården. Mot mossa och rådjur finns ingen bot.
6 kommentarer:
Hahaha! Ja, det är ju egentligen det enda pv vill veta, vad gäller trädgårdar.
Gräsmattan här är snart en moss-matta, men den är ju å andra sidan skön att gå på ,-)
Elisabet: Om man går mycket på gräsmattan, spelar badminton, krocket eller vad som helst så slits mossan snabbare än gräset. Då kan det se ut som om mossan försvunnit. Men det otyget är snart tillbaka.
Mossan växer där den ska växa - nämligen i skugga och där gräsmattan inte fått tillräckligt med gödning för att ta över verksamheten från mossan.
Men många män med gräsmatta driver en ojämn kamp mot mossan och jag frågar mig ofta varför. Mannen vill vinna mosskampen på sina egna villkor men mot naturen står man sig kort.
Det är ju inte många som vill ta ner häcken mot grannen för att få bort skuggläget där mossan trivs. Eller byta ut mossan mot en marktäckande växt som trivs bättre i skugga än gräsmattan.
Eller hur?
baraträdgård: Precis så är det, gödning och sol gynnar gräs. Motsatsen gynnar mossa. Och då räcker det inte att kompensera med det ena.
För att få en riktigt fin gräsmatta ska man bo där solen lyser, regnet faller om nätterna, inte för långt norrut så att man kan så väldigt grönt och kanske lite känsligt gräsfrö.
Sen ska den skötas omsorgsfullt i något hundratal år för att mattans ägare få den riktigt gedigna gräsmattekänslan.
När/om inte allt det där ser ut att uppfyllas kan man lära sig att fyllas med någon slags glädje även över sin mossmatta. Grönt som grönt. Och mjukt om fötterna är det också.
Ja fast nu vill jag veta hur du har det? Är snön snart borta? Finns det med andra ord hopp om livet?
(och eftersom du verkar bedriva frågespalt - vad gör man åt kaniner?)
Kollitott: Jag lovar att skyndsamt lägga in en bild på tumstock och snö.
Men vad det gäller kaniner finns det bara två svar: Kycklingnät som håller dem ute. Inte vackert men funkar.Det andra är att äta upp dem. Men det kräver ju lite bestyr dessförinnan...
Skicka en kommentar