En odlare ger aldrig upp. Inte ens om snön i vårmånaden april ligger som ett halvmetertjockt gråvitt betonglager i trädgården.
Beror envisheten på ett genomuselt, riktigt ruttet omdöme eller möjligen på spirande förhoppningar om vårlig grönska? Det vet man inte med säkerhet.
Helt säkert är att på varje fönsterbänk finns burkar med chiliplantor och med tomatplantor. Inte är de stora, plantorna, men de lever. Så småningom ska potatisen läggas till förgroning. Jag brukar ha dem i sovrumsfönstret.
- Knöl som knöl, säger jag så käckt jag kan till Husbonden.
Jag tror inte att han uppskattar skämtet. Eller så hör han dåligt. Åtminstone när det behövs...