Och luftlöken strävar på. Den odlar jag mest för att den ser kul ut.
Lökarna där i höjden är små ungefär som syltlök. De är kompakta och smakar vanlig gul lök.
Om man är duktig i köket kan man säkert finhacka den och använda i matlagningen. Om jag tar tillvara den så kastar jag bara ner den skalade löken i en köttgryta.
Det är enklast och blir bra så det räcker.
Jag saknar nog en pysselgen, tror jag. Finhack av lök, julpyssel och broderi går totalt bort.
Alltid.
9 kommentarer:
Men gröna fingrar och allt pyssel som dom sysslar med, det ägnar du dig ju åt med bravur! Det är nog bara så att din pysslighet går i grönt.
Pyssla med kameran kan du i alla fall! =) kul bild!
Humlan: Grönpyssling är nog min melodi- det har du rätt i.
Lena: Tackar, tackar! Man kan ju åtminstone få intrycket att löken är halvvägs mot himlen. Hur går det för dina tomater, förresten?
Som ALLTID...underbart!!!!
l*eva: tack, tack!
Idealiskt om man bara behöver skala lite och sen ner i grytan. Det enkla är det bästa.
Åh! Cool bild!
Luftlök är läckert!
Nanna
epsilon: De där luftlökarna är bra som nödlösning, tycker jag. Lite pilliga att skala - ungefär som räkor men sen är det ju bara att slänga i grytan. Håller helt med om att enkelt är bra!
Nanna: Kunde bara inte låta bli att ta bildern. Tycker att de är så fräcka där de står i landet och räcker upp finget. :)
dom är himla fina men jag har faktiskt aldrig smakat på dom. :o)
Skicka en kommentar