Tidlösans lila blommor klarade lyckligtvis omställningen till vintertid. Efter några dagar under ett ovälkommet snötäcke ser de smått vilsna men inte helt utslagna ut. Inte riktigt pigga och alerta men vem är väl det i höstmörkret?
På vårkanten kommer tidlösan med liljekonvaljliknande blad som sen vissnar ner. På höstkanten skjuter krokusliknande, giftiga blommor upp.
En lite vimsig blomma, denna. Liljekonvalj, krokus och blommande i fel tid.
Borde inte heta tidlösa utan virrpanna.
4 kommentarer:
En tuffing.
Det finns dagar då jag känner mig som "virrpannan". Vilsen och tuff på samma gång:)
Du har helt rätt Hannele !
Samma här :))
Skicka en kommentar