Nu är de döda, fästingarna. Allihop. De ligger intorkade i sin glasburk och är varken till nytta eller nöje längre.För den som inte känner till mitt fästingexperiment kan jag berätta följande:
Allt tog sin början i mitten av maj. Monsterkatten och hans mesige bror kom in fullsatta av fästingar som jag plockade bort. Kattskrällena gav sig ut igen och fick på sig nya. Jag är djurvän för det mesta men fästingar ingår inte i det mest omtyckta segmentet. Borrelia har jag också blivit nära bekant med och gillar heller inget vidare.
Nåväl - jag läste på fästinginformationssidor att det är ingen större fara om fästingar självmant ramlar av husdjuren för de, fästingarna alltså, överlever endast 3-4 dagar inomhus.
Kunde det stämma?
Svaret är VERKLIGEN INTE!
Första inlägget från den 23 maj visar de just bortplockade fästingarna i olika storlekar. Friska och fina ser de ut. Ja, för att vara fästingar, alltså. De förpassades till en glasburk och locket skruvades på.
Tiden gick och fästingarna la en obehagligt stor mängd ägg. En dag kryllade glasburkens botten av pyttesmå fästingar. Storfästingarna blev med tiden tomma, torra och helt ihopsjunkna men småfästingarna kravlade runt.
Tiden gick och gick igen. Tyckte nästan de borde få lite mat. Det är knappt jag vill erkänna men sanningen är att jag pillade upp ett sår och droppade några röda droppar åt dem att festa på. Är man en festing så är man. De verkade inte uppskatta erbjudandet alls.
Trots svältkost och understimulans har de levt ända till idag den 8 september.
Hela experimentet kan man följa under etiketten Fästingar i högermarginalen.
Se det var en rätt äcklig historia. Den som vill ta sig en närmare titt kan klicka på bilden.
12 kommentarer:
Uschja, Men vi är många som är tacksamma över denna modiga insats för forskningen. Brrr. Och att du höll ut till dom kolade av hela bunten. hugaligen. Jag får tuppskinn.
En fantastisk historia! Lärorik och spännande. Men jag är verkligen besviken på fästingarnas brist på uppskattning när du bjöd till fest!
Oerhört intressant forskningsområde som absolut haft stora brister förut. Hoppas du spridit denna vetenskap som nu är grundligt beprövad i och med din forskargärning och inte bara antagen så där i största allmänhet med för få deltagare;-) detta är både grundforskning och taget till högre nivåer. Ser ut som det slutat med blodbad, har inte klickat på bilden ännu:-). PS tycker du är värd ett forskningsanslag av någon biologisk institution.
Så det gick att ta död på de vämjeliga och seglivade äckel-päckel djuren. Tack för detta experiment. Mycket intressant!
Äntligen! Ha en bra helg utan fästingar./Christina
Detta har varit intressant. Jag gläder mig faktiskt åt att de dog till sist. I alla synnerhet som hunden blivit sjuk igen av de där eländiga djurens smitta.
Tycker att du ska skicka burken och dina rön till de s.k. forskarna som uppenbarligen inte har ett hum om fästingars liv och leverne.
Bra jobbat och mycket intressant!
Här kryllar det av fästingar - vaccination, check - borrelia, check! Nu vet man lite mer om de små kräken...
Ha en fin höst!
Alla: Hjärtligt tack alla för att ni följt mitt fästingexperiment.
Skickade bilder och berättelse till DN men jag hörde inte av någon därifrån. De som läser här eller googlar om fästingar kan ju få sig lite nyttig kunskap till livs.
Det var spännande och rätt fascinerande att se hur länge de verkligen kunde överleva
Sörjda och saknade av ingen!
Karin: Men spännande var det... :)
Skicka till Aftonbladet -där skrivs det ju ganska mycket då och då.Eller GP. Bra om du kunde få ut din story I media. Dagens Medicin, kanske.
Skicka en kommentar