Jag har en odlande vän. Vi kan rent av kalla henne Gunvor för hon heter faktiskt så. Hennes växthus innehåller förutom de mest formidabla grödor även livs levande vaktlar och en liten damm. Jo - det är sanning.
Denna mästerodlare tänder på höstkanten en liten eld under ett fat med svavel inne i växthuset. Ångorna tar död på allt oknytt man absolut inte vill ska övervintra.
Vaktlarna har innan hennes eldande fått flytta till ett annat och tillfälligvis mera hälsosamt boende. Ingen ska tro att Gunvor gasar ihjäl sina fina fåglar. Ånej.
Fick en idé att jag rent av skulle kunna svära ihjäl lite bladlöss. Om jag sätter mig i den blå stolen i mitt växthus och svär de mest svavelosande eder över till exempel feldesignade arbetsredskap, Skolverket eller Socialstyrelsen så skulle jag rent av ekologiskt kunna ha ihjäl ohyra som tänkt övervintra i växthuset.
Är inte detta en glänsande idé?
10 kommentarer:
Ha ha! Jo, en alldeles glänsande idé!
Om du inte skulle få tillräckligt med svavelos bidrar jag gärna med en och annan anledning, som det finns att svära över. Idén är lysande!
Oh vad jag tycker om dig! Hos dig får man alltid ett gott skratt! *gapskrattar*
Humlan: Men visst!
Bettankax: Det tackar jag för! Det dyker ständigt upp saker man kan svära över. T ex bilkonstruktioner. Att tanka är lätt - man bara skruvar av locket och ner med slangen. Men spolarvätskan är det ett förbenat krångel med. Upp med huven och böja sig fram. Onödigt. Varför inte ett spolartanklock på utsidan.
Saaatan ---se där dog nog åtminstone fyra bladlöss...
Double-eagle: Haha - vilken fördelning: jag svär och du ler :). Men väldigt roligt att du gillar att titta in här.
Med min vokabulär så ska det vara avklarat på ett nafs, tack för tipset!
reneesfotoblogg: Onda ögat, vassa tungan och ful i mun - vilka ljuvliga verktyg vi har att ta till!
Förslagen om vass tunga, onda ögon, fula munnar och diverse osande eder i all ära, men jag vågar nog inte lita på att kroppsspråket ska kunna läsas av mögelsporer och annat oknytt. Jag tänker alltså fortsätta elda mitt svavel. Inne i växthuset brukar jag dessutom bli betydligt fredligare än vanligt.
Svär gör jag däremot utanför växthuset. Just nu finns det anledning att svära över vägverkets pågående stympning av träd. De kör någon sorts helvetesmaskin som fullkomligt sliter av grenar och kvistar och ibland bark, nerifrån och upp till ca fem meter på träden utmed vägarna. Ris och småstickor far vida omkring och kvar står träden med fula och säkert smärtsamma sår.
Fy faaan för sådan misshandel.
Gunvor
Gunvor: De har varit och massakrerat träd på min vägsträcka också. Vidrigt att se.
Jag gör ett inlägg av din kommentar.
Ibland händer det inte så mycket i vår lilla by, jag ser fram emot att få smyga i buskarna kring ditt växthus och kanske få mig en och annan ny svordom till livs! När det gäller socialstyrelsen kan jag rent av hjälpa dig att hitta på några extra.
nell: Du är härmed inbjuden att sitta i den blå stolen och svära friskt! Välkommen!!
Och jag har säkert några gräsliga svordomar att lära ut - förkovrar mig flitigt och ofta i det hänseendet.
Skicka en kommentar