Men - jag har aldrig hört talas om älglus! Visst, jag bor på söder i Stockholm och här syns de inte till men jag har ju varit bosatt på annat håll också. Tänk vad man får lära sig!
katarina: De fanns inte förr i skogarna. Verkligt otrevliga typer är de. Bits. Och de klamrar sig fast i hår och kläder. Trots att man tvättar håret, duschar och byter kläder kan man plötsligt känna något som kryper på en. Fy satan! Men de hindrar en inte från lingonplockning och svamp.
jo: De går i samma äckelfil som fästingarna. Men man har åtminstone inte kunnat knyta överförbara sjukdomar till dem åtminstone.Eller från dem. Alltid något!
Älglus..!! ja, det låter verkligen läskigt. Men vilken vacker och stämningsful bild du tagit på sjön nedanför. Jag kunde inte låta bli att ladda ner den, så nu har jag den som "desk top" bild på min dator :-) Den visar så fint den svenska hösten och jag blir påminnen varje gång jag sätter på datorn. Hoppas det var o.k. med dej att jag "stal" den.. :-)
milla: Och sen har man att göra med avlusning. Tänk att de där kräken ska vara så svåra att bli av med. Gömmer sig i håret eller nånstans i kläderna och kryper fram senare. Äckligt!
julie: De huserar i skogen. Förr fanns de inte utan de har kommit under de senaste åren.Vissa platser är fulla av älglöss eller hjortflugor som de också kallas, andra ställen slipper dem. Bits gör de också, de jäkla kräkena, men så vitt man vet överför de inga sjukdomar
Här har jag aldrig råkat ut för någon... faktiskt inte ens hört om dem. Men när jag bodde i Lidköping, usch och fy! Då jobbade jag som ridinstruktör och hästarna blev alldeles tokiga av de små otäckingarna...
18 kommentarer:
Man kan ju iallafall trösta sig med att några av dem kanske biter ett rådjur!!! Det skulle isåfall vara jämrans rätt åt det!! /Ruben
ruben: Viss tröst är det. Men bara viss. Det är svärmar med de där otäcka flygfäna.
Men - jag har aldrig hört talas om älglus! Visst, jag bor på söder i Stockholm och här syns de inte till men jag har ju varit bosatt på annat håll också. Tänk vad man får lära sig!
Åh fy, åh fy, åh fy! Jag avskyr de där krypen!!
katarina: De fanns inte förr i skogarna. Verkligt otrevliga typer är de. Bits. Och de klamrar sig fast i hår och kläder. Trots att man tvättar håret, duschar och byter kläder kan man plötsligt känna något som kryper på en. Fy satan!
Men de hindrar en inte från lingonplockning och svamp.
jo: De går i samma äckelfil som fästingarna. Men man har åtminstone inte kunnat knyta överförbara sjukdomar till dem åtminstone.Eller från dem. Alltid något!
Jag hade heller aldrig hört tala som dem förrän nu. Älglus verkar vara en bekantskap man kan klara sig utan.
kersti: Ja!! Jag skulle inte bli ett endaste dugg ledsen om de bara försvann.
Finns gott om dom här uppe på skogen, lyckas allt åka in i nån svärm när man rider i skogen ...
FYSJ!
Älglus..!! ja, det låter verkligen läskigt. Men vilken vacker och stämningsful bild du tagit på sjön nedanför. Jag kunde inte låta bli att ladda ner den, så nu har jag den som "desk top" bild på min dator :-) Den visar så fint den svenska hösten och jag blir påminnen varje gång jag sätter på datorn. Hoppas det var o.k. med dej att jag "stal" den.. :-)
..men usch, så ækliga. Var kommer dom från????skogen????
milla: Och sen har man att göra med avlusning. Tänk att de där kräken ska vara så svåra att bli av med. Gömmer sig i håret eller nånstans i kläderna och kryper fram senare. Äckligt!
ida: JA. Usch och fy!!
anita: Varsågod!
julie: De huserar i skogen. Förr fanns de inte utan de har kommit under de senaste åren.Vissa platser är fulla av älglöss eller hjortflugor som de också kallas, andra ställen slipper dem.
Bits gör de också, de jäkla kräkena, men så vitt man vet överför de inga sjukdomar
Här har jag aldrig råkat ut för någon... faktiskt inte ens hört om dem. Men när jag bodde i Lidköping, usch och fy!
Då jobbade jag som ridinstruktör och hästarna blev alldeles tokiga av de små otäckingarna...
mossfolk: Kan förstå att älglusen är en pina för hästar. Precis som knotten är.
Otrevliga är de, älglössen.
Skicka en kommentar