måndag, september 29, 2008

Fundering kring änglar

Undrar om änglatrumpeterna verkligen vill stå i garaget under vintern. Det är frostfritt men inte ljust, precis. Ett litet fönster släpper in den bleka solen. Förresten står solen under vintern så lågt att granarna skymmer den.
Usch. Så eländigt, egentligen.

Kräver änglarna vatten under vintervilan, tro?

8 kommentarer:

Hasse Wester sa...

http://gardener.blogg.se/2008/may/dagens-vaxt-anglatrumpet.html

Lilla B sa...

slottsträdgårdsmästaren: Tack! Jag kollade bums. Undrar bara hur jag ska göra med ljuset. Lagom värme kan jag bjuda dem på och en slurk vatten blir inget problem. Men ljuset...
Nu måste jag bli kreativ.

billan sa...

Mina änglar har bott i garaget många, många vintrar. Något år har jag varit snäll och hängt upp ett litet lysrör kopplad till timer. Men oftast har de fått klara sig med ljusinsläppet från lillfönstret. Lägger ut par änglabilder från sommaren som gått på min sida. Lycka till med dina änglar.

FO - 2 sa...

Alle engler må vel ha litt stell gjennom vinteren også, tenker jeg. ;)
Hos deg får de iallefall god omtanke.
Ser at du har fått gode tips.
Ett lysrør er jo en god idè!

Jeg besøkte ei venninne i går, på hagesenteret, der hun jobber.
Der sto det ett "monster" av en engletrompet.
Utrolig vakkert! :)

Anonym sa...

Första gången jag såg en Änglatrumpet var i ett kloster i Dubrovnik. Då trodde jag aldrig att den gick att odla i Sverige, men se där bedrog jag mig! Mitt råd är att mejla någon av nunnorna, eller varför inte abedissan (man ska alltid vända sig till toppen), de borde ju veta hur man bäst tar till vara sina änglar!! /Ruben

Lilla B sa...

billan: Se där! Då kanske jag också har smått ljusskygga änglar som klarar en ljusfattig garagevistelse.
Jag har tittat på dina fina änglatrumpeter som blir ruskigt avundsjuk.

Lilla B sa...

ida: Ska försöka fixa till en ljuskälla om jag kan. Annars får de sukta efter ljuset. Visst är det maffigt med bautastora änglatrupeter. Vulgoblommor, nästan.

Lilla B sa...

ruben: Mina änglar är av den robusta sorten, inte bara nerstigna TILL jorden utan nerstuckna i den. Såna vet nog abedissan nada om. Litar mera till Slottsträdgårdsmästaren. Det känns tryggare, tycker jag;)