Ett sillbord med de mest delikata inläggningarna.
Ett kallt bord med kött, patéer och de små goda korvarna. Skinka och kalkon därtill.
Ett varmt bord med revbensspjäll, små köttbullar och Janssons frestelse som är det godaste av det goda. Svampomelett.
Ostbordet och efterrättsbordet.
Åh, så underbart!
Trodde när jag åkte den långa och mörka vägen hem genom skogen att jag aldrig, aldrig någonsin skulle hungra till igen.
Så fel jag hade....
8 kommentarer:
What language is this? Where are you?
Å, så gott det låter!!
Ögat äter ju också, så det är viktigt hur det ser ut.
Ofta är man vrålhungrig morgonen efter man har ätit en massa... Konstigt nog :)
Jcr: In Sweden. The language is swedish
lindalotta: Det var så gott att svimning nästan inträffade.
Hunger på morgonen: ja!!
Ja, SUCK, efter en brakmåltid tror man alltid att man inte ska hungra igen. SÅ fel man har...Så fel!
MMM...Känner mig sugen på svenskt julbord nu...
Det kostar enegi att smälta mat, så det är väl därför man är hungrig morgonen efter. Håller med dig det finns tillfällen då man verkligen tror och känner att det kommer dröja innan man vill äta igen och sedan blir det inte så - snopet.
annika: Julbord är bara så sanslöst gott. Förstår om du längtar.
Panter: Och tänk att man kan komma upp i en gyllene medelålder och inte ens lärt sig att man verkligen blir dödens hungrig efter en redig måltid.
Skicka en kommentar