Vi har två katter. Monsterkatten, som utan vidare slåss med rävar och dessutom vinner och hans lille mesige, tjocke bror. Det är den katten som allra helst går mellan matskål och sovplats och som gärna vill bli klappad.
Den katten hittade något på gräsmattan som han lekte med. En liten huggorm! Han kastade med den, rullade sig på den och slank iväg med ormen i munnen. Jag gick efter och såg att han tuggade i sig ormen med huvudet sist in i truten.
Sen la han sig att vila under en svartvinbärsbuske. Höll uppsikt över honom men han var sig precis lik hela dagen.
Inte skulle jag vilja suga i mig en orm som vore den spaghetti.
Nej tack.
31 kommentarer:
Jag vet inte vilket som är värst, ha en orm eller råtta i magen? Förmodligen smakade den bra eftersom hela slank ner..
Lite hemskt tycker jag allt det är..
Nämen hu! Gick det där verkligen bra? De ska ju vara väldans giftiga äspingarna! Hoppas kattbror mår bra i morgon med!
!!!
Nämen vilken stentuff kille!
Fast jag hade nog varit världens mes om det var min katt....
Hu, hoppas han mår bra imorgon!
Nä, men fy f-n! Va läskigt!Hade just sms.at med en kompis från Karlskoga och dom hade fått huggorm på tomten. Jag tackar nog nej, till besök hos dom i sommar. Och nu detta!!!! Jag vet inget värre!!
Bakom berget.Ps. Följer din blogg och tycker den är trevlig. Kram.
Glrp... jag säger som bettankax. Av två onda ting...
:) Så du har också en sådan katt.
Åh, det var inte ofarligt för katten. Huggormar är ju giftiga även när de är ännu små. Hoppas katten blev oskadat. Jag vill inte ha huggormar på tomten, har snokar hellre.
Men ärligt talat, jag tycker de ser jättvackert ut, huggormarna alltså.
Huvva, det där var en riktig rysarhistoria! Hoppas katten mår bra fortfarabde! (du har kanske glömt upplysa den om att huggormar är fridlysta numera? :-D säg inget!)
Huggormar är fridlysta nyttodjur, som äter skadedjur.
För en gång skull saknar jag ord, tänk att det var den lille mesige, tjocke brodern som fick mig mållös.....
Vidrigt!!!
Ormar är det värsta jag vet!
Fy och usch vad äckligt=( Lille mesiga bror hade väl tröttnat på att höra hur mesig han är och hur tuff hans bror är så han tänkte nu ska dom minsann få se vem som är tuffast ha ha ha.
Usch ........
*Djurens underbara Värld*
och jag säger som Hannele...Nyttodjur!
Själv räddade jag en svalunge i går, som inte fick luft under vingarna...den flög i väg och stupade efter 100 meter...sen åt skatan upp den!
Det svider lite i hjärtat, men det är ju så det är: *Den enes död, den andres bröd*
Vad skönt att veta att katten klarade sig, trodde faktiskt den skulle bli lite påverkad.
Jag gillar ormar men dock mer att titta på , äta har jag faktiskt inte gjort.
Blårutig duk, ja den andra fick du fläckar på så det kan gå och om ogräset lever farligt när du är nära så kanske du vill komma på besök i min trädgård också....
84 plantor, självklart, jag hade glade liggen tagit emot några, fast 24 räcker nog....
/MB
Men jösses! Att katten klarade giftet...en bekant till oss fick sin katt biten av en huggorm, katten svullnade upp som en ballong...fick bli veterinärbesök...förvisso som bet katten i hjäl ormen någon dag efteråt men ändå...
Ha lite koll ändå på katten ändå...
Kram från Malin
bettankax: Det gick så kvickt o behändigt att jag misstänker att kattskrället ätit huggorm vid fler tillfällen.
katarina:Katten mår förträffligt idag också. Undrar om kattmagen har något som neutraliserar giftet?
ida: :)
lindalotta: Katter klarar betydligt mer än man tror. Man får hålla uppsikt och söka hjälp om det verkligen händer något.
bakom-berget: Tack för vänliga ord om bloggen! Du får säga åt vännerna i Karlskoga att fånga in ormarna och bära bort dem. Minst 400 meter bort och sen hittar de inte hem igen till tomten. Ormarna, alltså - inte vännerna :)
Det är förresten fler personer som dör av getingstick än huggormsbett.
bloggblad: Katterna verkar tacka ja till såväl orm som råtta.
panter: Aha! Det finns fler ormjägare!
tuvstarr: Jag tycker att ormar är fascinerande djur men vill absolut inte ha dem på tomten. Katten är precis som vanligt - jag misstänker att han har tagit sig en orm till lunch förr också. Han åt så snabbt och lätt upp den.
klimakteriehäxan: Jag viskar inte ens till katten att de är fridlysta ;). Katten mår förträffligt, tack.
hannele: Ja, de är fridlysta och äter skadedjur men jag upplyser inte katten om det ;). Om den mesige katten äter upp ormarna kan de inte bita barnbarnet i fötterna. Två flugor på smällen!
billan: Jag var allt lite imponerad av den tröge katten! Får kanske omvärdera honom - han verkar i det fördolda med sin jakt på fridlysta ormar.
maritha. Kattuslingen tyckte nog att ormen inte smakade räv.Den slank ner fort som attan. Huvudet krasade lite....
Det är förresten katterna vi fick av A-L D*****m, din granne en gång i tiden.
julie: Tyckte det var lite häftigt!
l*eva: Ja visst är de nyttodjur men jag tycker att jag fick oväntad hjälp att förpassa ormen från tomten. Vill på inga vis att barnbarnet ska trampa på en huggorm. Barnbarnvänlighet går före ormvänlighet.
mariaberg: Det hände absolut ingenting med katten - möjligen gick det inte åt just någon kattmat mer den dagen...
Kommer gärna och hälsar på hos dig vid tillfälle
malin: Det verkar som om giftet försvann på vägen genom magen. Han har varit sig precis lik hela dagen. Undrar om magsyrorna neutraliserar giftet?
Han har god appetitt....! ;)
ida: Ja, det har han! Det är en katt som är duktig på att äta.:)
Usch så GRÄSLIGT! Min ormfobi får sig ett rejält påslag. Men jag har också haft katter som gett sig på orm utan att det hänt något. Min förra hund däremot blev biten i munnen och höll på att dö.
monet: Har efter den här publiceringen hört talas om flera katter som äter orm. De verkar klara av det. Kanske är giftet inte lika illa när det kommer i magen som direkt i kroppen via bett?
Det såg otrevligt ut när han slök ormen men framför allt krasade det äckligt. Hu ...
haha fräckaste katten i landet! nu ligger Monsterkatten i lä, dom kanske tävlar?
johanna: Så kul att se dig igen! Var har du hållit hus? Bloggen är ju inte uppdaterad sen Hedenhös.
Ja du. De där kattskrällena är bra fräcka, båda två.
jag rör mig i faggorna, men har tappat blogglusten lite sen en närståendes dödsfall.
jag kanske sparkar igång igen nån dag..
johanna: Så trist! Hoppas att du inte mår tokilla! Jag ser fram emot den tiden när du kommer igång med bloggandet igen. De gamla soprumsfynden, planteringarna och allt det andra. Jag är nog inte ensam om att hoppas att du återvänder till bloggen.
ah, dina fina ord värmer mitt hjärta. jag ska återvände när tiden är rätt.
johanna: Du kan väl hojta till att nytt inlägg är på gång när du startar upp bloggen igen!
Ser fram emot nya inlägg och är glad att höra att den inte upphört utan bara vilar sig lite tills inspirationen flyter till.
ush, hade tagit ifrån katten den på engång! 4000 katter dör varje sommaroch är bara enligt Agriaoch dom katter som är reggade där, så det är mer. Så nej skulle vara jävligt försiktigt.
fmathias A: Det visste jag inte!
Word +1 till combatkatterna!
Rambo: :)
Skicka en kommentar