I min rostfria brevlåda

Från Norrland, närmare bestämt från Billan, kom häromsistens ett brev med synnerligen välvikta minikuvert. Innehållet i dessa är frö till sommarens heta chilefrukter. Stort tack!

Om ett par veckor tänker jag så dem. Det kan tyckas vara lite i senaste laget men jag kör blott och bart med naturljusmetoden. Och än är det lite klent med den varan.

Medan jag väntar på ljusets återkomst kan jag ju tillverka mina förträffliga papperskrukor. Man ska inte skryta, sägs det, men krukorna ÄR verkligen utmärkta. Åtminstone att så frön i. Skönhetsvärdet är ringa, det kan jag gott tillstå.

Titta här!

Rött, torrt och rackarns starkt

Efter ett långt uppehåll i bloggandet är vi på språng igen. Pausen berodde på min pappas bortgång, jul, nyår och sedan begravning. Allt har sin tid. Så är det.

Nåväl. Här ovan kan man ta del av en elegant bildserie. Frukterna är förresten skördade strax efter nyår. Jag kan berätta att yngste sonens välodlade chileplantor växer och växer i COOP Extras icke-klumpbildande kattsand . Monsterkatten har dessbättre inte visat något intresse för denna luxuösa toalett.

Sorten är en röd Habanero. Chileplantan, alltså. Katten är en stor svart bondkatt sannolikt med galtgener eftersom han äter allt antingen det är färskt eller gammalt. Därtill glupar han i sig mycket. Chilen har nog ett annat namn också men sonen visste inte.

Torkad till pulver kan chilen användas som krydda. När man tänker efter så kan pulvret troligen också användas som raketbränsle eller krut.