fredag, juni 24, 2011

Lever de äckliga fästingarna fortfarande?

Rapport ur fästingburken:
Detta är dag 32 sen fästingarna plockades loss från kattskrället och las i en glasburk. Åtminstone en fästing är fortfarande vid liv. De små fästingäggen som bara plötsligt fanns där glänser och verkar inte torka in det minsta.

Glöm allt det där om att fästingar som trillar av katter eller hundar torkar ihjäl på 3-4 dagar inomhus. Det är värsta ljuget. Säkert någon som bara gissat utan att kolla.
Sånt kan reta upp mig. Jag gillar att kolla hur det verkligen förhåller sig.
Även om det bara gäller hur länge en avtrillad fästing kan hålla sig vid liv.

Glad och Midsommar!

14 kommentarer:

l*eva sa...

Yes, man ska kolla *hur det förhåller sig*...och inte tro på allt man hör...Du borde göra en grej av det där!!!
Men fiiii faaaan, va äckligt!!!

Mina *mördare* är, om än tillfälligtvis (?) borta!

Gör just nu Gubbröra till EN gubbe och flera flickor :o)

Må regnet hålla sig undan!

Lilla B sa...

L*eva: Jag tänker fortsätta och se vad som händer med äggen. Har tänkt mig att ta kontakt med den där infosajten som ger läkarråd angående fästingar och sjukdomar. Men att de far med osanning retar mig.

Skönt att sniglarna ger sig.

Trevlig midsommar!

Malin sa...

Detta är en studie som verkligen behöver komma ut till folk i stugorna!
Tänk så många "tappade" fästingar som genom sin list överlevt...
De där äggen verkar äckliga och nu verkar det som om studien går in i en kritisk fas...Äggen få inte på något vis hamna i orätta händer - känner dock stor tillförsikt till ditt omdöme!
Du måste kontakta nån snubbe så att fakta blir ändrat!

Ha en riktigt go Midsommarafton nu och vi får hoppas på uppehåll!
Kram från Malin

Lilla B sa...

Malin: Trevlig och regnfri Midsommar önskar jag dig!
Lovar att fästingäggen ska hållas väl instängda och att jag så småningom tar kontakt med de som sprider felaktiga uppgifter på informationssidor. Jag har själv tänkt på hur lätt det är att katten tappar en fullmatad fästing som rullar in i nåt hörn. Om man inte städar så vansinnigt noga så kan den säkert ligga kvar där och föröka sig. Usch.

Elisabet. sa...

Nu börjar jag misströsta .., kanske får inte pElle sova i vår säng? Tänk, om någon fästing ramlar av och kommer krypande upp längs en ben ..-(

Lilla B sa...

Elisabet: Jag skulle aldrig i världen ha katten i sängen. Massor av gånger har det kilat över små,små fästingar till händerna när jag klappat katten.De där små som ännu inte hunnit bita sig fast i katten.
Kanske är jag extra vaksam eftersom jag fått borrelia vid ett tillfälle.

epsilon sa...

En sån där otäcking nappade tag i morgonrocken när jag var ut efter tidningen. Sen bet den sig fast i benet. Usch, nu har jag ett rött märke där.

Lilla B sa...

epsilon: Som tur är brukar det röda märket inte vara annat än irritation på bettstället och helt ofarligt. Håll koll bara så det inte blir värre och brer ut sig.
Jäkla kryp att ställa till det, de där fästingarna.

bettankax sa...

Sagt det förr...dessa djur är ju otroliga(tyvärr)överlevare:( Vet du vad dom egentligen fyller för funktion? Finns det några andra djur som har dom som föda?
Ska bli intressant att följa äggens fortsatta liv och leverne.

Lilla B sa...

bettankax: Läste någonstans att de äts av andra djur/fåglar men kommer inte ihåg vilka. Efterfrågan på fästingarna verkar inte vara lika stor som tillgången.
Jag tycker också det är spännande att följa livet i burken. Realitysåpa de luxe.

Cecilia N sa...

Jag har fram till idag bara sett ingresserna hos Elisabet om ditt fästingexperiment, men idag var jag ju tvungen att gå in och se på inlägget.

Glärk!

Tur att det inte finns så mycket såna härikring. Hunden får några få stycken per säsong.

Lilla B sa...

Cecilia: Tur för både dig och hunden att det inte finns så många. Men se för allt i världen till att massakrera fästingarna när de är borttagna från hunden annars dröjer det nog inte länge förrän ni också lever i fästingträsket.

Bloggblad sa...

Blä! Jag är ju mer rädd för fästingar än för vargar och ormar. Går ALDRIG i högt gräs... lusar av mig varje kväll... Men inte trodde jag att de kunde leva så länge. Det var visst en hund här igår... bäst att jag har ögonen med mig!

Lilla B sa...

bloggblad: Jag är också mycket överraskad över fästingarnas seghet. Tycker det är otrevliga kräk men jag är trots borreliainfektion en gång inte rädd. TBE-vaccinerat mig har jag också. Det känns lite som att räcka lång näsa åt dem.