torsdag, augusti 20, 2009

Morgonsol i växthuset


För att kunna lirka sig fram mellan gurkor och änglatrumpeter behövs god balans och en smidig lekamen. Ingetdera gives i övermått, precis.
Det är ärligt talat lite för mycket av växtlighet just nu.

Måste nog vingklippa änglarna ...

14 kommentarer:

Humlan sa...

Men ååh, så ljuvligt!! Denna grönska doftar t.o.m. på bild. Man kan väl inte annat än att må bra i den omgivningen.

Staffan H sa...

Vilket underbart växthus du har. Vem kunde tro att det fanns en djungel i Bergslagen?

bettankax sa...

En makalös fröjd att titta in i ditt växthus. Jag njuter som bara den...:)

Lena sa...

Du har sannerligen gröna fingrar och därtill ett stort tålamod kan jag tänka.

Jo sa...

Superfint! :)
Är du förresten intresserad av Aklejafrön? :)

reneesfotoblogg sa...

Inte snöpa Änglatrumpeterna, dom blommar ju. Det gör minsann inte mina. Undrar vad jag gör för fel.
Det ska vara djungel i växthuset tycker jag.
mvh R

epsilon sa...

Hur tar du dig fram till bordet?
ålar? Jättehärlig bild.

Malin sa...

Aj aj då...men det ser väldigt fint ut med all den lummiga grönskan men det är klart att du måste ju komma åt och sköta juvelerna längst in också...Nästa år ska det bli annat av med mitt växthus...alla svarta fyrkantiga krukor ska väck o det ska odlas på båda sidor i bäddar (eller pallkragar)...all skit ska väck!

Kram från Main

Nollan sa...

Mycket, men vackert! Får man dessutom smidighets- och balansträning på köpte, låter det nästan förträffligt tycker jag ;)

billan sa...

Vinklippa!!!!
Inte går det när dom blommar så fint, du får dra in ändan bara helt enkelt!
Äntligen har jag tagit mod till mig, nu finns min monsterängel att beskåda hos mig:)

billan sa...

VINGKLIPPA:)

Lilla B sa...

humlan: Detta är verkligen en livgivande oas.

Staffan H: Nä - vem kunde tro att det ill-växer tomater och änglatrumpeter i Bergslagen. Växtzon 5 är ju knappt en djungelzon. Men titta in om du är ute på promenad.

bettankax: Du är alltid lika välkommen att kika in!

Lena: Fingrarna är i dagens läge mera åt svarthållet - åtminstone under naglarna. Du har nog rätt - har ett stort tålamod i växtsammanhang, däremot inget när det gäller att sortera papper.

Jo: Tack, jättegärna!

reneesfotoblogg: Jo, ibland måste jag fram med sekatören och kapa lite. Änglatrumpeten längst bort väller fram. Om jag inte hyfsar tillväxten så att man inte kan sitta på den vänstra stolen.
Jag tror inte att du gör något fel - den har nog bara inte fått tillräckligt med sol.

epsilon: Det är sannerligen ett trixande och det olyckas också lite då och då. En eller annan blomma bryts av.

malin: Växthuset har en stor fördel - man kan vara där och pyssla fast det regnar. Lycka till med odlingen nästa år. Det är klart att du ska hiva ut all skit och börja odla!!

nollan: Balansträning får man - det kan jag lova dig! Fast jag har stått på örona ett par gånger rätt ner i markbädden. Känner man sig löjlig då, eller ;)?

billan: Kikade på din absolut magnifika änglatrumpet. Herregud, vilken gigantisk växt.
Jojomen, jag klipper bort grenar när det blir alldeles för trångt.
Vinklippta änglar! Nä hu så illa det låter, inte vill de väl susa runt på de himmelska ängderna vinklppta ;)

Thorins Trädgård sa...

Vilket fantastiskt växthus, älskar när de är lite överfulla som en djungel.

Marit

Lilla B sa...

Thorins trädgård: Välkommen hit! Lite växtöverdåd är aldrig fel. Men ibland blir det så trångt att jag måste röja lite - även bland änglatrumpeterna.